- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 27. Stockholm-Nynäs järnväg - Syrsor /
965-966

(1918) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska dagbladet - Svenska detaljisternas herrkonfektionsförbund - Svenska diakonanstalten - Svenska djupet - Svenska djurskyddsföreningarnas centralförbund - Svenska dramatiska teatern - Svenska dräkten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och är anställd å redaktionen nämnas: på
utrikesafdelningen J. af Klercker, grefve
K. G. Wrangel och K. J. Engström; på den inrikes
politiska afdelningen: N. Ahnlund, G. Cassel,
Hj. Cassel, C. Hallendorff, E. Rinman, G. Stridsberg,
Y. Svartengren, E. Thyselius; på afdelningarna
för teater, konst, musik och litteratur: H. André,
H. Berger, G. Bjurman, Aug. Brunius, F. Book,
E. Fahlstedt, T. Hedberg, O. Levertin, O. Morales,
K. G. Nyblom, T. Rangström, K. Valentin, P. Wretblad;
på skilda områden af tidningens öfriga intressesfär:
G. Ahlbin, E. Andersson, G. Berg, Celie Brunius,
f. Cleve, Kl. Cederström, E. Ekman, Lotten Ekman,
K. Falk, J. Fischer, K. Forsstrand, S. Granlund,
G. von Heideken, E. Hellblom, N. Holmberg,
A. Igglund, V. Kastengren, E. Kjellberg,
E. Klein, J. af Klercker, V. Langlet, Märta
Lindqvist, E. Ljungberger, C. Hj. Lundgren,
O. Lundgren, N. S. Lundström, J. Lönnegren, Gerda
Marcus, Ester Blenda Nordström, Tora Nordström,
O. Olsson, A. Randel, O. Rubenson, G. Severin,
E. Sundström, Th. Swedberg, T. Wallbeck-Hallgren,
G. Uggla. Teckningar till porträtt och öfriga
illustrationer ha lämnats af J. And, Hj. Eneroth,
E. Küsel, V. Lagerström, P. Lindroth, H. Nyman,
A. Ringström, T. Schonberg, K. Stangenberg.

Bland det stora antal personer, hvilka som till-’
fälliga medarbetare bidragit till Svenska dagbladets
framgång, märkes ett flertal framstående krafter inom
vetenskap, konst, litteratur o. s. v., såsom N. Älgar
d, J. G. Andersson, N. Beckman, R. G:son Berg,
S. Dahllöf, D. Fallström, E. G. Folcker, G. Fröding,
H. Fröding, A. Hahr, P. Hallström, N. E. Hammarstedt,
S. Hedin, V. von Heidenstam, N. Herlitz, A. Herrlin,
H. Hjärne, E. V. Hulphers, E. A. Karlfeldt,
Ellen Key, A. Klinckowström, 0. Kuylenstierna,
R. Larsson, V. Leche, A. Lindblom, Gurli Linder,
H. Lundberg, E. Lönnberg, 0. von Mentzer, A. Möller,
A. G. Nathorst, E. Nordenskiöld, 0. Nordenskjöld,
E. Olson, E. von Rosen, P. Rosenius, B. Schnitt-j*er,
H. Schiick, S. Siwertz, K. Skottsberg, Hj. Söderberg,
V. Söderhjelm, E. H. Thörnberg, K. G. af Ugglas,
G. Ullman, T. Westergren, F. U. Wrangel, A. Österling,
N. östman. Jämte ött stort antal tillfälliga
korrespondenter i utlandet har tidningen under de
senare årtiondena haft fast anställda sådana i Berlin,
Paris och London.

Svenska dagbladet är den första svenska tidning,
som i större skala tagit upp hvad man kallar
aktiv journalistik, såsom insamlingar för
sociala och kulturella ändamål, anordnande af
propagandautställningar m. m. Tidningen har sålunda
årligen sedan 1915 anordnat alltmera uppmärksammade
svamputställningar i hufvudstaden, genom insamlingar
hopbragt öfver 500,000 kr. till nödlidande, tagit
initiativet till och i Stockholm förverkligat den
s. k. parktantsidén (anställande af "parktanter"
i storstädernas allmänna planteringar för tillsyn af
fattiga barn), anordnat utflykter för ensamma gamla,
utrustat den första s. k. solkolonien på östkusten
för sjuka barn enligt schweizerläkaren d:r Rolliers
metod, under kristiden anordnat sparsamhets- och
dyrtidskurser i matlagning,
idrottstäflingar i propagandasyfte, täflingar för
åstadkommande af konstnärliga gatuskyltar och
affischer o. s. v. Från 1917 har tidningen inom
sin egen komplex särskild föreläsnings- och
demonstrationssal (jfr "Journalistik och allmänt
väl. En årsrevy från Svenska dagbladet", 1918).

Svenska detaljisternas herrkonfektionsförbund. Se
Svenska arbetsgifvareföreningen.

Svenska diakonanstalten, grundlagd hösten 1898
af det på våren s. å. i Gäfle stiftade Svenska
diakonsällskapet och numera (sedan 1905) förlagd
till egendomen Stora Sköndal vid sjön Drefviken
i Brännkyrka församling, har enligt nämnda
sällskaps stadgar till syfte "att till svenska
kyrkans tjänst för fattigas, sjukas, förkomnas
eller eljest nödställdas vård och hjälp fostra
och utbilda kristliga män af evangelisk-lutherska
bekännelsen". Utbildningen är såväl teoretisk som
praktisk och varar i regel omkr. 5 år, hvarefter
diakonen anställes vid fattig- eller sjukvårdsanstalt
eller för arbete inom viss församling. Anstalten,
som är anordnad efter mönster af de i Tyskland af
Wichern (1833) m. fl. grundlagda diakonanstalterna,
sluter inom sig som öfningsfält för eleverna
dels hem för fallandesjuka män (f. n. ett 60-tal
platser), dels hem för alkoholister. I förbindelse
med anstalten står äfven arbetshemmet (för "vandrare")
vid Björknäs i Järlåsa församling, Uppsala län. Enligt
senast afgifven årsberättelse (1916) utgjorde antalet
"bröder" 85, hvaraf 51 diakoner, 17 profdiakoner och
17 diakonelever. Inkomster och utgifter balanserade
s. å. på kr. 147,597. Föreståndare är (sedan 1916)
pastor B. Andrén, läkare K. Sebardt, styrelsens
ordf. biskop N. Lövgren. J. T. B.

Svenska djupet, en undervattenssänka v. om
Spetsbergen. Svenska polarexpeditionen med
"Sofia" 1868 trodde sig där ha funnit ända till
4,850 m. djup, men Nathorst (1898) fann ej större
djup än 3,150 m. och i allmänhet blott 2,700 in.
J. F. N.

Svenska djurskyddsföreningarnas centralförbund. Se
Djurskyddsföreningar.

Svenska dramatiska teatern. Se Stockholmsteatrar,
sp. 72.

Svenska dräkten (Svenska nationella klädedräkten),
en för de högre stånden och medelklassen i riket
gemensam dräkt, som Gustaf
III försökte införa och som rätt allmänt
bars under hans tid samt under ett årtionde af Gustaf
IV Adolfs regering. (Redan tidigare hade
tanken därpå framställts, dels i en motion,
väckt inom ridderskapet och adeln vid 1734 års
riksdag, dels indirekt genom frihetstidens
många öfverflödsförordningar, dels genom en
1773 på konung Gustafs hemliga initiativ
af Patriotiska sällskapet, till motverkande af de
kostsamma växlande moderna och af lurendrejeriet,
framställd prisfråga, som föranledde vidlyftiga
inlägg från allmänheten.) Gustaf III påbjöd
visserligen ej den nationella dräkten, men man ställde
uppmaningar till folket att nyttja den fr. o. m. 1778.
Männen skulle bära en rundkullig hatt med på ena sidan
något uppvikt och efter behag af en plym smyckadt
brätte. Rocken var framtill öppen och knäppt från
halsen till lifvet; skörten gingo ett stycke
ned på öfverbenet (den blef dock med
tiden betydligt förkortad). Omkring lifvet bars ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 31 06:13:49 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcg/0523.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free