Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Szekes-Fehervar - Szekler - Szekszard - Szell, Kalman (Koloman) - Szemere, Bertalan (Bartholomeus) - Szemplin - Szent - Szentes - Szent-Marton - Szent-Mihaly - Szent-Miklos - Szent-Tamas - Szepes - Szepes-Bela - Szepesi-Magura - Szepesi-Varalja - Szerem - Szerencs - Szeszupa - Sze-tschwan - Sziget - Szigligeti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungarnas residens samt till Ferdinand I deras krönings-
och begrafningsstad. 1543—1601 och 1602—88 innehades
det af turkarna. Vid det nuv. biskopspalatset har man
funnit rester af den af Stefan den helige uppförda
kyrkan och flera sarkofager i konungagrafven,
hvilket allt förstördes af turkarna, då de 1686
utrymde staden.
(J. F. N.)
Szekler [sēkler], ung. Székelyek [sē’käjäk], den
omkr. 500,000 pers. starka ungerska befolkningen
i östligaste delen af Siebenbürgen (se d. o.,
sp. 381), komitaten Maros-Torda, Udvarhely, Csik och
Háromszék. Den antagas ha utgått ur kabarerna, en
kazarisk (se Kazarer) stam, som slöt sig till
ungrarna före deras intåg i Ungern och placerades
där som gränsvakt; som sådan åtnjöt den särskilda
privilegier. Ända till midten af 1800-talet hade
szeklerna bl. a. egna ämbetsmän och domare. Till 1874
var deras land deladt i fem distrikt (szék, "stol"):
Csikszék, Háromszék, Marosszék, Udvarhelyszék,
Aranyosszék. De tala en i många afseenden ålderdomlig
dialekt och äro stolta öfver sin gamla särställning.
K. B. W.
Szekszárd [sä’ksārd], hufvudstad i ungerska
komitatet Tolna, vid floden Sárviz och ej
långt från Donau. 14,947 inv. (1910). Museum,
nunnekloster. Silkes-, vin- och fruktodling. S:s
rödvin är ett af Ungerns bästa viner. På den romerska
tiden låg här staden Alisca.
J. F. N.
Széll [sēl], Kálmán (Koloman), ungersk statsman,
f. 8 juni 1845 i Gosztony, d. 16 aug. 1915 på sitt
gods Rátót, sedan 1867 deputerad och småningom en
af de verksammaste och inflytelserikaste liberale
politikerna, var 1875—78 finansminister och framlade
som sådan den ännu gällande planen för finansernas
reglering samt blef 26 febr. 1899 ministerpresident,
men afgick 16 juni 1903, då han icke kunde
genomdrifva en ny tulltariff och därmed reglera
det handelspolitiska förhållandet till Österrike.
K. B. W.
Szemere [sä’märä], Bertalan (Bartholomeus),
ungersk jurist, statsman, f. 27 aug. 1812 i Vatta,
d. sinnessjuk 18 jan. 1869 i Budapest, invaldes
1843 i landtdagen, där han slöt sig till Kossuths
anhängare, blef i mars 1848 inrikesminister
och efter oafhängighetsförklaringen i april 1849
ministerpresident. Efter katastrofen vid Világos 13
aug. s. å. dolde han den ungerska konungakronan
i marken vid Orsova och flydde till Turkiet,
vistades sedan i Paris och London och återvände hem
1865. Samlade skrifter 1869—70 i 2 bd.
K. B. W.
Szemplin [sä’m-], ungerskt komitat. Se Zemplén.
Szent [sänt], ung., helig.
Szentes [sä’täʃ], stad i ungerska komitatet
Çsongrád, vid Kurcza, en arm af Theiss, mot hvars
öfversvämningar S. skyddas af en vall. 19,998
inv. (1910; i hela kommunen 31,593). Ångkvarnar,
sågverk, tegelbruk, vinodling. Kommunalt
gymnasium, bibliotek, museum. Artesiska brunnar.
J. F. N.
Szent-Márton [sä’nt-mā’rtån; S:t Martin], namn
på ett mycket stort antal orter i Ungern,
bl. a. Berettyó-S.-M., i komitatet Bihar, vid
Berettyó, en biflod till Sebes Körös, omkr. 2,000
inv.; S.-Márton, ty. Martinsberg, by i komitatet
Györ (Raab), omkr. 3,000 inv., berömdt och rikt
benediktinkloster (Pannonhalma), anlagdt af Stefan
den heliges fader, Geisa, och försedt med
ett synnerligen rikt bibliotek och arkiv,
bredvid klostret ett millenniumkapell (1897)
med fresker af K. Lotz; Szerb-S.-M.,
by i komitatet Torontál, 15 km. n. ö. om
Pardany; Turócz-S.-M. (slovak. Svati-Martin). Se
Turócz-Szent-Márton); Tapió-S.-M., kommun
i komitatet Pest, omkr. 4,000 inv.
Szent-Mihály [sä’nt-mi’hāj; S:t Mikael], namn
på ett stort antal orter i Ungern, bl. a.
Büd-S.-M., by i komitatet Szabolcz, omkr. 7,000 inv.,
Nemet-S.-M. (ty. Gross-Petersdorf), by i komitatet Vas
(Eisenburg), omkr. 2,500 inv.
Szent-Miklós [sä’nt-mi’klåʃ; S:t Nikolaus], namn på ett
stort antal orter i Ungern, bl. a. Liptó-S.-M.,
hufvudstad i komitatet Liptó (se Liptau),
Török-S.-M., by i komitatet Jász-Nagy-Kun-Szolnok. 21,881
inv (1900).
Szent-Tamás [sä’nt-ta’māʃ ; S:t Tomas],
köping i ungerska komitatet Bács-Bodrog, vid
Franzens-kanalen. 13,230 inv. (1900; kroater
och ungrare). S. var 1848 en af serbernas
viktigaste stödjepunkter i striden mot ungrarna.
(J. F. N.)
Szepes [sä’päʃ], ty. Zips, komitat i Ungern, på
hitre sidan om Theiss, vid Galiziens gräns. 172,867
inv. (1910), hvaraf 10,8 proc. ungrare, 22,2
proc. tyskar, 56,2 proc. slovaker, 7,1 proc. rutener;
68 proc. rom., 11,4 proc. grek. katoliker, 15,3
proc. lutheraner. Landet är bergigt och rikt på
vattendrag: Poprád, Dunajec m. fl. Odling af säd,
lin och frukt. Boskapsskötsel. Tillgång på järn,
koppar m. fl. metaller. Sexton s. k. kronstäder i
S. bildade fordom ett eget grefskap, hvilket 1412—1772
innehades af Polen som pant. Hufvudstad:
Leutschau (Löcse), 7,528 inv. (1910).
Szepes-Béla [sä’päʃ-bē’la], ungersk kommun. Se Béla.
Szepesi-Magura [sä’päʃi-ma’gora], berg. Se Magura 3.
Szepesi-Váralja [sä’päʃi-vā’rajja], stad. Se Kirchdrauf.
Szerém [sä’rēm], ungerska namnet på Syrmien.
Szerencs [sä’räntʃ], kommun i ungerska komitatet
Zemplén, s. v. om Hegyalja. Omkr. 5,500 inv. Stor
sockerfabrik, vinodling.
Szeszupa [ʃeʃo’pa], ty. Scheschuppe, biflod till
Memel (fr. v.), rinner upp i guv. Suvalki och
bildar under sitt lopp mot n. v. gräns emellan
detta och preussiska reg.-omr. Gumbinnen, flyter
därefter in i det senare och förenar sig efter
ett krokigt lopp med Memel. Längd omkr. 165 km.
J. F. N.
Sze-tschwan. Se Sz’tschwan.
Sziget [si’-], ung., ö, ingår i många ungerska
ortnamn. 1. Hufvudstad i komitatet Máramaros. Se
Máramaros-Sziget. — 2. Szigetköz, ö i Donau,
komitatet Györ. Se Schütt. — 3. (Szigetvár)
Kommun, fordom berömd fästning, i komitatet
Somogy, vid floden Almás. 5,601 inv. (1900). 6 aug.—8
sept. 1566 försvarades S. tappert, men utan framgång
af ungrarna under Zrinyi emot turkarna, hvilkas
sultan Sulejman II 4 sept. dog i lägret vid S. På
torget erinrar ett bronslejon om det hjältemodiga
försvaret; där Zrinyi och hans skara föllo, står ett
motivkapell.
(J. F. N.)
Szigligeti [si’gligäti], Ede, eg. József Szathmáry,
ungersk dramaturg, f. 18 mars 1814 i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
