- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
179-180

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Södermanlands län - Södermannalagen - Södermark, Olof Johan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utgjorde åkerarealen 182,378 har, hvaraf användes för
hvete 9,383, råg 12,413, korn 4,316, hafre 36,439,
blandsäd 19,311, baljväxter 3,010, potatis 5,030,
foderrotfrukter 2,909, foderväxter till hö och frö
60,257, gräs, säd m. m., till bete och grönfoder
6,393, andra växtslag 62 samt träda och obrukad jord
22,855 har. I medeltal skördades årligen 1912—16 af
säd 127,078, af potatis 34,935, af foderrotfrukter
81,841 och af hö från odlad jord 229,368 ton. Antalet
husdjur (föl, kalfvar o. s. v. inräknade) utgjorde 1
juni 1917: hästar 26,611, kor 75,592, andra nötkreatur
48,154, får 16,382, getter 374, svin 33,536. Antalet
fjäderfän (kycklingar o. s. v. ej inräknade) utgjorde
samtidigt 205,185 och antalet bisamhällen 3,914. —
Skogshushållningen är af ej ringa vikt och anses
tillfredsställa länets behof af skogsprodukter. —
Saltsjöfisket är af mindre betydelse; af större
vikt är däremot sötvattensfisket. Hela fiskets
afkastning uppskattades för 1916 till 660,085 kr. —
Industrien är för länet en ganska viktig näringskälla,
och särskildt är industrien af betydelse i städerna
Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm. För samtliga
380 industriella arbetsställen inom länet (bergverk
inräknade) utgjorde 1915 antalet arbetare 12,040 och
salutillverkningarnas värde 64,067,500 kr. Af hela
arbetarantalet kommo på järn- och stålmanufaktur 3,282
(däraf 2,744 i Eskilstuna), mekaniska verkstäder 2,454
(1,802 i Eskilstuna), sågverk och hyflerier 1,086 samt
snickeri- och möbelfabriker 823. Järnmalmsbrytningen
inom länet är ganska betydlig, 1916 80,525 ton,
eller nästan lika mycket som i Stockholms och
Uppsala län tillsammantagna. Största delen bröts på
Kantorpsfältet i Skyllinge socken. — Handelsflottan
omfattade vid 1915 års slut 28 fartyg om minst 20
nettoton; deras sammanlagda nettotonnage var endast
2,277. — Länet är rikt försedt med järnvägar:
vid slutet af 1916 465 km., hvaraf statens 215,
enskilda normalspåriga 239 och enskilda smalspåriga
11. Af statens järnvägar finnas inom länet delar af
Västra och Östra stambanorna samt större delen af
linjen Järna—Norrköping. De enskilda järnvägarna äro
Norra Södermanlands järnväg (till större delen),
Mellersta Södermanlands järnväg och en del af
den smalspåriga Stafsnäs järnväg. — Länets mantal
utgjorde 1910 3,257. Taxeringsvärdet var 1917 för
bevillningsskyldig jordbruksfastighet på landsbygden
116,439,400 kr. och i städerna 4,348,200 kr., för
bevillningsskyldig annan fastighet på landsbygden
37,909,400 kr. och i städerna 89,070,300 kr. samt för
bevillningsfri fastighet på landsbygden 18,854,500
kr. och i städerna 11,425,700 kr. Inhemska aktiebolag
innehade 1910 jordbruksfastighet om 121 mantal och
5,234,800 kr. taxeringsvärde samt annan fastighet
om 19,598,600 kr. taxeringsvärde. Utländska
undersåtar innehade s. å. fastighet till ett
taxeringsvärde af 1,186,100 kr. Fideikommissegendomar
innehades samtidigt af 25 personer och omfattade
jordbruksfastighet om 445 mantal och 12,932,300
kr. taxeringsvärde samt annan fastighet om 764,300
kr.; endast Malmöhus län hade att uppvisa högre
taxeringsvärde för fideikommissegendomarna. Länet
har i hufvudsak haft sitt nuv. omfång sedan 1719.
L. Wll.

Södermanlands regemente (n:r 10) var roteradt inom
Södermanlands län med en styrka af 1,200 nummer i 8
kompanier. Till lindring i roteringen erhöll hvarje
rote årligen en tunna kronotiondespannmål. Regementet
erhåller numera sitt värnpliktiga manskap från
Södermanlands län. Dess mötesplats har sedan 1774
varit Malma hed invid Malmköping; det skall
förläggas i Strängnäs, där dess chefsstation redan
befinner sig. Vid regementet fanns en 1783—88
verksam, 1805 upphäfd "militärakademi", en af
dåv. chefen, generallöjtnanten frih. G. A. von
Siegroth 1782 stiftad undervisningsanstalt för
yngre officerare. Regementets öden äro tecknade i
"Utkast til en historia om Kongl. Södermanlands
regemente" (1786—94), omfattande tiden t. o. m. 1770,
och af kaptenen frih. K. K:son Leijonhufvud, i
"Kongl. Södermanlands regementes historia 1771—1915"
(1914—17).
C. O. N.

Södermannalagen. Se Landskapslagar, sp. 1020—21.

illustration placeholder
O. J. Södermark.

Efter själfporträtt.

Södermark. 1. Olof Johan S., militär, målare, f. 11
maj 1790 i Landskrona, d. 15 okt. 1848 i Stockholm,
blef 1808 underlöjtnant vid Fältmätningskåren
(sedermera Ingenjörkårens fältmätningsbrigad),
sysselsattes en tid framåt hufvudsakligen med
kartritning, blef 1812 löjtnantadjutant hos general
Sparre i Stralsund och följde 1813 svenska hären i
Tyskland, med kaptens fullmakt. Han var närvarande
vid Gross-Beeren och verksam deltagare i slaget
vid Leipzig samt var äfven med i Holstein och vid
franska gränsen. Därifrån beordrades han till
stabsadjutant hos fältmarskalken von Essen, när denne
i juli 1814 ryckte öfver norska gränsen. Vid
öfvergången af Tistedalsälfven visade S. stort
mod och rådighet samt blef två gånger sårad. Han
fick tapperhetsmedalj, men kvarhölls länge på
sjuksängen. 1816 blef han major i armén. Efter
längre tids tjänstgöring hos riksståthållaren grefve
Mörner fick S. uppdrag att undersöka platsen för
den blifvande fästningen vid Vanäs, nuv. Karlsborg,
och att deltaga i planerna för densamma, ett
arbete, om hvilket han inlade mycken förtjänst. Han
utförde f. ö. flera topografiska undersökningar och
kartor, var en mycket skicklig både rekognoscör och
kartritare, uppgjorde förslag till Landskrona hamns
försvar m. m. 1825 blef han lärare i topografi vid
Krigsakademien, hvilken befattning han först 1829 kom
att utöfva. — Alltifrån barndomen hade S. öfvat sina
konstnärliga anlag. Han tecknade porträtt och äfven
landskap. Efter att ha gjort sig känd bl. a. genom
ett i koppar graveradt porträtt af kronprinsen Oskar
och genom några kopparstick till tidskr. "Iduna"
lämnade han 1824 fäderneslandet för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free