Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Taberna - Tabernaculum - Tabernaemontana - Tabernaemontanus - Tabernakel - Tabes - Tabita - Tabita (Dorkas) - Tabit ibn Kurra - Tablat - Tablatur - Table - Tableau vivant - Table bay - Tablenes - Table-tennis - Tablett - Tabletteri - Tablinum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Pompeji in leben und kunst" (2:a uppl. 1913), och
Bergman, "Pompeji" (2:a uppl. 1915).
J. C.
Tabernaculum (lat., tält). 1. Bygnk. Se Tabernakel. —
2. Farm., läkemedelsform, som bestod af små koniska
toppar eller likt snäckor vridna stycken af sockrad
och "slagen" (porös) ägghvita, innehållande något
medikament. Topparna eller snäckorna (tubinulæ)
formades, medan massan ännu var mjuk och plastisk,
hvarefter de torkades. Namnet härrörde af toppens
likhet med ett litet tält. Denna läkemedelsform,
som numera, åtminstone i Sverige, kommit
ur bruk, nyttjades särskildt för att ge barn
spolmaskmedlet santonin (santonin-toppar). Äfven
andra medikament, såsom kalomel, jalapaharts
m. fl., ha inmängts i dylika toppar.
2. C. G. S.
Tabernæmontana L., bot., ett till fam. Apocynaceæ
hörande släkte af vackra träd, hvars arter träffas
i tropiska länder på båda halfkloten. Blomkronan är
tallriksformig och i knoppen vriden åt höger. Frukten
utgöres af 2 köttiga baljkapslar. Bland hithörande
arter har T. utilis W. & Arn., infödingarnas hya-hya
i Brittiska Guyana och andra delar af det ekvatoriala
Syd-Amerika, vunnit den största ryktbarhet under
namnet koträdet, emedan ur dess stam kan uttappas
en riklig saft, som i utseende, lukt och smak säges
mycket likna verklig komjölk, men är tjockare och mer
välsmakande än denna. Denna mjölksaft begagnas såsom
näringsmedel och saknar alldeles de skarpa och giftiga
egenskaper, hvilka tillkomma flera arter af andra
till samma familj härande släkten, t. ex. Tanghinia
(se d. o.). Om ett annat berömdt "koträd" se Brosimum.
O. T. S. (G. L—m.)
Tabernæmontanus, Jacobus Theodorus, tysk läkare
och botanist, en af "botanikens fäder", f. på
1520-talet i Bergzabern (Elsass), d. 1590 i
Heidelberg, var lärjunge till Tragus (Hieronymus
Bock), blef med. doktor i Frankrike och var mot
slutet af sin lefnad kurfurstlig lifmedikus i
Heidelberg. T. är berömd för sitt stora arbete
Neuw kreuterbuch (1588; d. II 1591 af N. Braun samt
nya editioner), ett af nya tidens äldsta botaniska
verk i vetenskaplig form efter dåtidens fordringar.
C. Lmn.
Tabernakel (lat. tabernaculum, skjul, hydda, tält),
hos romarna särskildt den hydda eller det skjul,
hvarifrån de officielle spåmännen, augurerna,
företogo sina teckenskådningar (auspicia). I öfv. af
G. T. används ordet om israeliternas som ett prakttält
anordnade nationalhelgedom ("stiftshyddan") under
ökenvandringens tid och intill dess, att templet
uppfördes (se 2 Mos. 25 o. f.). Inom den kristna
kyrkan betecknar tabernakel i allmänhet en af kolonner
eller andra fria stöd buren takhimmel, baldakin,
t. ex. öfver ett altare, öfver en helgonbild, ett
krucifix eller en förnämlig persons plats. Ordet
nyttjas därjämte i samma betydelse som sakramentshus
och sakramentsskåp samt äfven om den å altardisken
stundom anordnade uppsats, i hvilken ett förvaringsrum
finnes för det heliga brödet (hostian), och som i sin
ordning ofta tjänar som fotställ för ett krucifix. Jfr
Ciborium.
Upk.*
Tabes, lat., upplösning, förruttnelse; tvinsot. —
T. dorsalis, ryggmärgstvinsot. Se Ryggmärgssjukdomar.
Tabita, bot. Se Eragrostis.
Tabita (Dorkas) hette enligt berättelsen i
Apg. 9: 36—42 en kristen kvinna i Joppe, som var
bekant för sin stora välgörenhet och af aposteln
Petrus väcktes upp från döden. Hon var synbarligen
af judisk börd, ty det grekiska namnet Dorkas
är blott en öfv. af det arameiska Tabita; båda
namnen betyda hind, ett äfven bland greker vanligt
kvinnonamn. Namnet har blifvit typiskt för kvinnlig
kärleksverksamhet.
E. S—e.
Tabit ibn Kurra. Se Thabit-ben-Korra.
Tablat, kommun i schweiziska kantonen S:t Gallen,
omedelbart ö. n. ö. om staden S:t Gallen, vid
Steinach. 12,061 inv. (1900).
Tablatur. Se Tabulatur.
Table [ta’bbl], fr. (af lat. tabula, bräde, bord),
bord. — T. carrée. Se Chiffer. — Table d’harmonie,
mus., resonansbotten (se d. o.). — Table d’hôte
[dåt], tabeldåt, efter orden: "värdshusvärdsbord",
kallas på restauranger måltid, som serveras till
bestämdt pris (à prix fixe) och efter en af värden
uppgjord matsedel. (Då gästen själf väljer sina
rätter efter matsedeln, säges han äta à la carte.) —
Table de marbre ("marmorbord") kallades i Frankrike
före 1789 marskalkars, amiralers och i synnerhet
"skogsstormästarens" domstolar, emedan dessa
utöfvade sin domsrätt vid ett kolossalt marmorbord
i justitiepalatset. — Table rase [rāṡ], eg. slät
(ograverad) plåt; tomt bord (på hvilket allting
blifvit förtärdt eller bortspeladt), "rent hus",
tabelras. Jfr Tabula rasa (under Tabula). — Table
ronde [råd], "taffelrunden", "runda bordet". Se
Artursagan och jfr Tabelrondo.
Tableau vivant, plur. tableaux vivants [tablå
vivã’], fr., "lefvande tafla". Se Lefvande bilder.
Table bay [te͡i’bl be͡i’]. Se Taffelviken.
Tablenes. Se Hemliga medel.
Table-tennis [te͡i’bl te’nis], eng. Se Bollspel,
sp. 1025.
Tablett (fr. tablette, skifva), farm., är liksom
pastilj (se d. o.) en vanlig benämning på, hvad
farmakopéerna numera vanligen kalla trochiscus,
medikamentkaka (se vidare Trochisci).
Tabletteri (fr. tabletterie, af tablette, hylla,
skifva), sammanfattande benämning på en stor mängd
smärre lyx- och bekvämlighetsföremål af elfenben,
finare träslag, pärlemor, horn, snäckskal, bärnsten,
sjöskum m. m., åstadkomna genom svarfning, inläggning
i trä, stansning o. s. v., såsom solfjädrar, dosor,
schatull, schackbräden och -pjäser, promenadkäppar,
paraplyskaft, tobakspipor, cigarrfodral och -munstycken,
elddon och knappar. Tabletteriets stamort
är Frankrike, där det mestadels utgör föremål för
hemslöjden och det mindre handtverket. Äfven i tyska
och österrikiska städer idkas sådan tillverkning
flitigt.
Tablinum, Tabulinum (lat., af tabula, se d. o.),
ett rum i den fornromerska bostaden, beläget på
insidan af den stora yttre salen eller gården (atrium,
cavædium) samt mellan detta och den inre gården
(peristylium), när en sådan förekom. I tablinum
förvarades familjedokumenten, räkenskaperna o .d.;
där voro förfädernas bilder (imagines) uppställda,
och där hade husets herre sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
