- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
339-340

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tall - Talladega - Tallahassee - Tallard, Camille - Tallbarrsbad - Tallbarrsextrakt - Tallbarrsolja - Tallberg, Axel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Sverige. Den förra har kortare, mera utbredd pyramidal
krona, relativt långa och smala barr samt gråbrungröna
kottar, den senare har längre, mera cylindrisk
krona, relativt korta och breda barr samt gulaktiga
kottar. Gränsen mellan de båda formernas utbredning
går genom öfre Värmland, mellersta Dalarna n. ö. ut
genom Hälsingland och Medelpad.

Tallens maximihöjd är omkr. 50 m., men den blir hos
oss sällan öfver 25—30 m. hög. Sveriges längsta,
uppmätta tall växer i Hamra kronopark och är 33
m. hög, Sveriges veterligen äldsta tall växte i
Gräningsvallens kronopark och var omkr. 550 år
gammal. Tallen är det mest regelbundet och mest
symmetriskt uppbyggda af alla våra skogsträd,
visande en strängt genomförd differentiering och
fördelning af kort- och långskott. Kortskotten
utvecklas i vecken af långskottens fjällika blad och
bära i spetsen 2 barr, som hos den sydsvenska formen
kvarsitta 2—3 år, hos den nordsvenska 7—8 år. Tallen
kan börja blomma redan som 5-årig planta. Under de
första blomningsåren är den dioik, vanligen honlig,
vid äldre år är den normalt monoik. Blomningen, som
eger rum, innan årets barr hunnit utvecklas, inträffar
i södra delarna af landet i maj, i norra delarna i
juni och juli. De gula eller röda hanblommorna sitta
nedtill, de röda honblommorna i toppen på årsskotten
(se Coniferæ, pl. I). De nedåtriktade kottarna
innehålla omkr. 40 frön, som spridas under senvintern
(se Vinterståndare) vid torrt väder, då kottfjällen
böja sig utåt. Tallens bark är rödbrun och kan på
stammens nedre del uppnå betydlig tjocklek, dess
ved är gulhvit med vid äldre år rödaktig kärna och
har tydligt framträdande årsringar. Rötterna äro i
regel mykorrhizaförande.

Tallens användning är mångfaldig. För olika
byggnadsändamål lämnar den af alla våra skogsträd
det bästa virket. Likaså används tallvirke i stor
utsträckning inom möbelsnickeriet, vid förfärdigandet
af packlårar o. d., till beredning af pappersmassa,
till brännved, träkol, tjärbränning (de hartsrika
stubbarna och rötterna) m. m. Af tallkådan beredas
terpentin, harts och kimrök. Af barren beredas
"skogsull" och tallbarrsolja, som används i medicinen
liksom de unga årsskotten, tallstrunt. Om ocotetallen
se Mexico, sp. 350, om aleppotallen se d. o., om
jättetallen l. sockertallen se Jättetall, om bergtall,
cembratall, dvärgtall, nöttall, strandtall, svarttall
och weymouthtall se Tallsläktet. Fröna af många
arter äro ätliga och kallas bl. a. dvärgnötter (se
Tallsläktet). Hemlocktallen (se Läder, sp. 168) är
ingen tall, utan hör till släktet Tsuga. Se f. ö.
Coniferæ. Litt.: N. Sylvén, "De svenska skogsträden", I
(1916).
G. L—m.

Talladega [tälədī’gə], stad (urspr. en indianby)
i nordamerikanska staten Alabama, 56 km. ö. om
Birmingham. 5,854 inv. (1910). Bomullsindustri.

Tallahassee [täləhä’si], hufvudstad i nordamerikanska
staten Florida, genom järnväg förenad med den vid
Mexikanska viken liggande hamnen S:t Marks. 5,018
inv. 1910. Staden anlades 1824 och bestämdes då till
hufvudstad i territoriet Florida. Den har en kvinnlig
högskola, en statens normalskola.
Wbg.

illustration placeholder

Tallard [-lār], Camille, grefve, marskalk
af Frankrike, f. 1652 i Dauphiné, d. 1728 i
Paris, började sin bana under Condé och Turenne i
Nederländerna och Elsass och blef (1678) redan vid
26 års ålder generalmajor. 1698 skickades han, sedan
1693 generallöjtnant, som ambassadör till London och
ledde underhandlingarna med Vilhelm III om spanska
monarkiens delning. Under Spanska tronföljdskriget
(1701—13) kämpade T. till en början under Boufflers
i Flandern. 1703 blef han marskalk och fick
själfständigt befäl i Elsass samt intog Breisach och
Landau. 1704 förde han 30,000 man öfver Schwarzwald
samt förenade sig med kurfurstens af Bajern armé,
men hade hufvudsakligen skulden till den förenade
arméns nederlag vid Höchstädt (13 aug. s. å.), där han
blef fången. Efter sin återkomst från fångenskapen (i
England) 1712, blef han icke vidare använd i fält, men
upphöjdes till hertig af Hostun s. å. samt var medlem
af regentskapsrådet 1717 och blef statsminister 1726.
C. O. N.

Tallbarrsbad, med. baln., hudretande eller
s. k. adstringerade bad, beredes sålunda, att
finare barrbeklädda kvistar af tall eller gran
kokas i vatten och det friska afkoket tillsättes
badvattnet. Tallbarrsdekokten bör omröras och väl
tillblandas; den vanliga kvantiteten till ett bad är
1—2 ämbar dekokt. Som ett ganska verksamt surrogat,
där tillgången på furuträd är knapp, kan med stor
fördel begagnas en genom destillation beredd
tallbarrolja l. tallbarrsextrakt (se Skogsull),
hvaraf något mera än en tesked sättes till hvarje
bad. Den vanliga tallbarsdekokten innehåller
eteriska oljor, hartser, organiska syror, terpentin
och myrsyra. Några speciella verkningar af dessa
beståndsdelar kunna vi ej tillmäta dessa bad. Ett
faktum är, att de flyktiga beståndsdelarna kunna
genomtränga epidermis (öfverhuden) och upptagas
i blodmassan och afskiljas sedan genom lungorna,
huden och urinen. Något närmare om dessa, i det
hela ganska minimala kvantiteters verkningar inom
organismen känna vi ej. Baden anses ha en kraftigt
toniserande verkan. De begagnas vid reumatiska
lidanden och ej utan fördel vid gamla bronkiter, där
de verka genom patienternas andningsrörelser. Baden
tagas vid en temperatur af 28°—33° C. under en
halftimme. Någon starkare frottering erfordras icke;
afkylningarna efter baden böra vara mycket milda.
Ln.

Tallbarrsextrakt. Se Skogsull.

Tallbarrsolja, farm. tekn. Se Skogsull.

Tallberg, Axel, etsare, f. 23 sept. 1860 i Gäfle,
studerade 1879—82 vid konstakademien i Stockholm och
därefter någon tid i Düsseldorf,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free