Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning / 443-444 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tantalos - Tantalosbägare - Tantalsyra - Tantalus - Tantardini, Cavaliere Antonio - Tant de bruit pour une omelette - Tante - Tantia Topi - Tantième - Tanto - Tantoyuca - Tantra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilken vilda lidelser och hemska förbrytelser gingo i
arf från släktled till släktled. Hans dotter var den
olyckliga Niobe.
A. M. A.*


Tantalosbägare (Tantalus-) l. Vippe,
stundom Diabetes, ett kärl, hvari en häfvert
är anbringad på så sätt, att det kortare benet
slutar nära kärlets botten och det längre, som
går genom bottnen, utmynnar något under denna (se
fig.). Fylles kärlet med en vätska, rinner denna
ut genom det längre häfvertbenet, så snart vätskan
stiger öfver häfvertens högsta punkt. Fylles bägaren
icke så mycket, att vätskan når upp till häfvertens
högsta punkt, rinner vätskan icke ut. Men om man,
t. ex. för att dricka, lutar den så, att vätskan
når upp till nyssnämnda punkt, börjar vätskan
rinna ut och slutar icke rinna, förrän vätskeytan
sjunkit till jämnhöjd med ändan af häfverten vid
bägarens botten. Principen för tantalusbägaren är
på flera sätt tillämpad på leksaker, som gå under
namnet trollbägare (ty. vexirbecher). Enligt samma
princip verkar en intermittent källa (se d. o.).
A. Bi—n. (T. E. A.)

Tantalsyra, kem. Se Tantal.

Tantalus. Se Tantalos.

Tantardini, Cavaliere Antonio, italiensk
skulptör, f. 1829 i Milano, d. där 1879, utmärkte
sig för ideal uppfattning, ädel formgifning och
högt utvecklad teknik. Bland hans arbeten äro
Uppståndelsens ängel (Trieste), Badande flicka (många
reprod.), Historiens gudinna (för Cavourmonumentet
i Milano), Faust och Margareta, Voltas staty (Pavia),
porträttbyster af Dante, Goethe m. fl.

Tant de bruit pour une omelette. Se Bruit.

Tante [tã’t], fr. Se Tant.

Tantia Topi, indisk upprorsledare, f. omkr. 1819, afrättad 18
april 1859, var en braman af marattisk härkomst
och tillhörde Nana Sahibs (se d. o.) förtrognaste
medhjälpare vid organiserandet af 1857 års stora
uppror i Indien. Han anses ha varit den egentlige
anstiftaren af massakern i Cawnpur. T. led därpå ett
par nederlag mot generalerna Havelock och Campbell
samt ledde sedan med mycken militär skicklighet
vid sidan af prinsessan (rani) af Jhansi försvaret
af denna fästning mot sir Hugh Rose (se d. o.). Vid
Jhansis fall (mars 1858) lyckades T. undkomma, intog
därpå för en kort tid Gwalior, men besegrades 22
juni 1858 vid Naora-Alipur af Rose, hvarefter det
farliga upproret i mellersta Indien kunde anses
undertryckt. T. flydde inåt Rajputanas djungler,
men uppspårades, fängslades, dömdes till döden och
afrättades.
V. S—g.

Tantième [tãtiǟm], fr. ("så och så stor del"),
hand., andel i vinsten, den med vissa procent å ett
affärsföretags nettovinst utgående inkomst, hvilken
tillfaller en eller annan person, som medverkar
vid företaget. Tantièmer pläga tillerkännas affärs-
och fabriksdisponenter, godsförvaltare o. s. v.,
i syfte att sporra deras intresse för högsta
möjliga nettovinsts åstadkommande. Mindre ofta
har man försökt att bereda arbetarna del i
vinsten (tantième-lön). Skådespelsförfattare och
operakompositörer pläga få uppbära tantième af
nettobehållningen för hvarje föreställning (eller
ett visst antal föreställningar) af deras arbeten.

Tanto (under 1700-talet äfven Danto), sockerbruk
i Stockholms stad, Maria församling, vid
Årstaviken, anlagdt på 1700-talet för förädling
af kolonialsocker. Men då affären gick dåligt,
såldes det 1775 till bränneridirektionen. Sedan
brännvinstillverkningen upphört, apterades
det till dårhus. T. såldes 1855 till
W. A. Freundt, G. F. Åhrberg, J. E. J. Dubost
och C. A. H. Schwieler, som förändrade det
till sockerraffinaderi. Affären ombildades
1865 till T. a.-b. (aktiekapital 2 mill. kr.;
ny bolagsordning 1893, aktiekap. lägst 1,7,
högst 3,4 mill. kr.). Tomtareal 65,260 kvm.,
tax.-v. 1,735,000 kr. Fabrikshuset uppfördes i 7
våningar med fasad mot Årstaviken. Dessutom verkstads-
och reparationslokal samt ångpanne- och maskinrum,
kontorsbyggnad, bostäder för bolagets tjänstemän
samt 9 arbetarbostäder af modern typ med tills. 95
lägenheter. En pensionsfond för orkeslösa arbetare
bildades 1870, och till denna tillsköt bolaget årligen
olika belopp i mån af behof. 1907 såldes fastigheten
till Sv. sockerfabriks-a.-b.

Tantoyuca [-tåjo’ka], stad i mexikanska staten Vera
Cruz, ö. s. ö. om S. Luis Potosi. Omkr. 12,000 inv.

Tantra (sanskr., eg. "varp", "ränning" till en
väf; sedan "grundlag", "norm", slutligen "lära",
"lärobok"), namn på en del religiös-litterära verk,
i hvilka mystik och magi spela hufvudrollen. De bilda
en hufvudgrupp af de ritualböcker, som tillhöra den
senare hinduismens mystik. De afse att vara vägledning
eller norm (tantra) för bruket af en del magiska och
mystiska formler, ofta i form af dialoger mellan Çiva
och Durga. Tantraläran omfattar skapelsen, världens
undergång, gudarnas dyrkan, förvärf af åtskilliga
förmåner, framför allt vissa magiska förmögenheter,
samt metoder för att uppnå förbindelse med gudomen,
särskildt genom meditation. Tantra-läran har
visserligen sin rot i yoga-systemet (se Samkhya,
Yoga), men under blandning med hinduistiska element,
särskildt dyrkan af en tillsammans med den manliga
gudomen (Çiva) i intim förbindelse tänkt kvinnlig
energi (çakti, "makt"), som i çivaismen representeras
af Çivas gemål Kali l. Durga. Kulten består i en del
mystiska och hemliga orgier (idkande af njutningar,
som annars gälla som främmande för religiös dyrkan,
såsom ätande af kött, användning af spritdrycker,
promiscuella erotiska utsväfningar) under allehanda
magiska åtbörder och recitering af magiska formler,
upprepning af i sig själfva betydelselösa stafvelser,
som skola ha magisk verkan. Fr. o. m. 600-talet fick
denna mystiska praxis insteg i den s. k. nordliga
buddismen (mahayana) och därmed äfven i den form
däraf, som benämnes den tibetanska lamaismen. Det
tibetanska tantra (tib. rgyud) bildar den 7:e
afdelningen af lamaismens kanoniska skrifter
(Kandjur, äldre Kaigyur) omfattande 22 bd, som
innehålla beskrifningar af olika gudomliga väsen,
anvisning till anordnande af mandala’s (cirklar)
till att mottaga eller uppfånga dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>