- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
497-498

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tarsos - Tarsus - Tarsus Tschai - Tartaglia - Tartaglia, Nicolò Fontana - Tartan - Tartan - Tartar - Tartaren - Tartarer - Tartarin - Tartaro - Tartaros - Tartarus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krigshistoria från Kyros d. y. till första
korståget. Förmodligen var staden en gammal jonisk
koloni, som 850 f. Kr. intogs af assyrerna; den kom
sedermera under persiskt välde och var till en början
styrd af lydfurstar, ofta med namnet eller titeln
"Syennesis", sedan under satraper. Seleukiderna blefvo
därefter stadens herrar, sedermera romarna. Det var
där på Kydnos som Marcus Antonius mötte Kleopatra
och sitt öde. Under romerska kejsartiden fanns
där en berömd högskola. Paulus var född i den
då med romersk borgarrätt begåfvade staden. I
allmänhet hade dock det alltmera uppblomstrande
samhällets invånare rykte om sig att vara obildade
goddagspiltar. Araberna eröfrade och förstörde staden
efter 660. Sedan företogo kaliferna oupphörligt
ströftåg dit. Östromerske kejsaren Nikeforos Fokas
återtog den 965. Under första korståget eröfrades
T. af Balduin och Tankred. Sedan lydde det under
"Mindre Armenien" nära tre århundraden, tills turkarna
kommo i besittning däraf i början af 1500-talet. Ännu
i dag finnas vidsträckta ruiner, som dock till
största delen äro begrafda under jorden. Hamnen
är sedan kejsar Justinianus’ tid förstörd. Staden
har omkr. 25,000 inv. och tillhör provinsen Adana.
J. C.

Tarsus, anat. Se Fot och Tars.

Tarsus Tschai, flod. Se Kydnos och Tarsos.

Tartaglia [-ta’lja], it., "den stammande", en stående mask i
det italienska folklustspelet (commedia dell’ arte,
se d. o.), framställes vanligen i skepnad af
en stor och fet, med väldiga blå glasögon försedd
betjänt, som, då han till följd af sin stamning har
svårt att uttrycka sina tankar, städse blir ursinnig
på sig själf och andra.

illustration placeholder

Tartaglia [-ta’lja], Nicolò Fontana, italiensk
matematiker, f. omkr. 1500 i Brescia, d. 1559 i
Venezia, undergick vid fransmännens infall i Venezia
1512 en svår misshandel, hvilken för framtiden
kvarlämnade det lyte, på grund hvaraf han erhöll
sitt tillnamn ("den stammande"). Han uppträdde
som lärare i matematik i Verona och Piacenza,
sedermera i Venezia. T. egde stor färdighet i fråga
om lösning af algebraiska problem och ådagalade en
anmärkningsvärd mekanisk uppfinningsförmåga. Han
vann sin förnämsta ryktbarhet genom sin lösning af
kubiska ekvationer, hvarvid han själfständigt återfann
och fullföljde Ferros upptäckt (se Kubisk). Med
anledning däraf invecklades han i en häftig strid
med Cardano och dennes lärjunge Ferrari. T. utgaf
flera omfångsrika arbeten, af hvilka några utkommit
i nya upplagor. Bland dessa må särskildt nämnas
Nova scientia (1537), Quesiti ed invenzioni diverse
(1546) och General trattato di numeri et misure
(1556—60). Hans Opere utgåfvos samlade 1606.

Tartan (it. och sp. tartana; af arabiskt
ursprung), ett litet, vanligen enmastadt
Medelhafsfartyg, försedt med bogspröt och
förande ett stort latinsegel samt klyfvare. De
större tartanerna ha dessutom gäckmast med
sprigäck samt föra ytterligare ett stagsegel
och stundom öfver storseglet ett råsegel.
R. N. (C. K. S.)

Tartan (eng. tartan, fr. tiretaine), skotskt
rutigt ylletyg, å hvilket rutorna bildas af
olikfärgade och olika breda strimmor, som korsa
hvarandra. Tårtan är ett urgammalt material
för de skotske högländarnas nationella pläd
(jfr fig. 5 och 6 i art. Skottland). Hvarje
klan hade sitt egendomliga mönster därå. En
del tartaner tillverkas som afpassade pläder med
fransar i kortändarna, under det att andra väfvas i
sammanhängande tygstycken och användas till foder i
tjockare herrockar och damkappor. Liknande mönster
inväfvas också som afvigsida på s. k. ulstertyger
för resrockar och slängkappor, som då ha sitt foder
fastväfdt vid det oftast helt olika yttertyget.
G. A. W.

Tartar, bot. Se Crambe.

Tartaren, underjorden. Se Tartaros.

Tartarer och Tartariet, fordom allmänt
brukade, men mindre riktiga former för tatarer och
Tatariet.

Tartarin [-rä̃’], en mästerligt skildrad hufvudperson
i A. Daudets provensalska romaner "Tartarin de
Tarascon", "T. sur les Alpes" och "Port Tarascon". Jfr
Daudet 2.

Tartaro [-rå], biflod fr. v. till Po i norra Italien,
upprinner i prov Verona, upptar Tione och får i
prov. Rovigo namnet Canal Bianco samt förenar sig
med Po di Levante vid Loreo. Längd 168 km.

Tartaros l. Tartara (lat. Tartarus,
Tartara
), grek. myt., "Tartaren", den djupast
belägna delen af underjorden (Hades), dit Zeus
nedstörtat de besegrade titanerna och andra
urtidens vidunder i evig natt. Platsen beskrifves
af Homeros som tillsluten medelst järnportar
och en koppartröskel. Dess läge säges vara
lika djupt under Hades, som himmelen höjer sig
öfver jorden. Först i en senare tid utbildade
sig föreställningen om T. som ett pinorum för
aflidna brottslingar. Detta beskrifves af Vergilius
som omgifvet af en tredubbel mur, kringflutet af
eldfloden Flegethon och bevakadt af furien Tisifone. —
T. personifieras äfven som en son af Etern och Jorden
samt fader till Tyfoeus, giganterna och Echidna.
A. M. A.

Tartarus, ett redan på 1000-talet begagnadt namn
på rå vin-sten (Tartarus crudus). Sannolikt är
ordet bildadt af arab. tártar, som lär ha betydt
bottenfällning, och med "tartarus" betecknade ock
Paracelsus fällningar ur hvarjehanda animaliska
vätskor, liksom detta namn äfven tillades flera slags
beredningar ur och genom vin-sten (se d. o.). I
Svenska farmakopén finnes ett Tartaruspreparat,
T. boraxatus (se Boraxvinsten). I öfrigt märkas de
gamla beteckningarna Tartarus depuratus, renad
vinsten (renadt kaliumtartrat); T. emeticus,
T. stibiatus
l. T. Lixiviæ stibiatus (se
Kräkvinsten), T. ferratus — af järnoxidhydrat
och kaliumbitartrat — svartröda, glänsande
fjäll; T. tartarisatus, neutralt kaliumtartrat;
T. vitriolatus, neutralt (vattenfritt)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free