Print (PDF) - On this page / på denna sida - Tesseral - Tessevatn - Tessilgemist - Tessin - Tessin - Tessin, Nikodemus d.ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tesserala kristallsystemet benämnde tyske
mineralogen K. Fr. Naumann samma kristallsystem,
som af A. G. Werner, Fr. Mohs och W. K. Haidinger
kallats det tessulariska, af Hausmann det
isometriska och som numera efter Kr. Weiss vanligen
benämnes det reguljära. Med en tesseral kristallform
förstås således en form, som tillhör det reguljära
systemet, t. ex. oktaedern, kuben, tetraedern m. fl.
Hj. Sj.
Tessevatn, sjö. Se Tessa.
Tessilgemist. Se I-mosjar, sp. 442.
Tessin, flod och schweizisk kanton. Se Ticino.
Tessin, svensk adlig ätt, härstammande från
Nikodemus Tessin (se T. 1), som tillhörde en gammal
rådsherresläkt i Stralsund och adlades 1674. Hans ende
son, Nikodemus T. d. y. (se T. 2), blef 1699 friherre
och 1714 grefve. Ätten utslocknade med dennes son
Karl Gustaf T. (se T. 3) 1770.
1. Nikodemus T. d. ä., arkitekt, f. 7 dec. 1615
i Stralsund, d. 24 maj 1681 i Stockholm, kom till
Sverige i unga år. Enligt hans egen uppgift (i en
"opsatz" från början af 1670-talet) antogs han 1636
i svensk tjänst som fortifikationskonduktör under
Örnehufwudh. (Vanligen uppges 1639 som årtalet för
hans anställning.) 1641 fick han som konduktör i
uppdrag att jämte sekreteraren Daniel Behm upprätta
karta öfver flera Norrlandsstäder och rekognoscera
åar och strömmar. 1646 blef han k. "architecteur och
byggmästere" och hade som sådan att uppgöra ritningar
till kronans byggnader och anläggningar. 1650-53
gjorde han en resa till Tyskland, Italien, Frankrike
och Holland. 1660 uppfördes han på "Byggnadsstaten"
i Stockholm som den ene af två "architecteurer". (Jean
De la Vallée var den andre.) 1667 blef han rådman
(då han synes ha lämnat stadsarkitektsbefattningen),
1674 adlad och 1676 k. hofarkitekt. 1680 nedlade han
sina befattningar. - T., sin tids främsta arkitekt i
Sverige, utvecklade en högst omfattande och storartad
verksamhet. Till en början höll han sig till den
härskande germanska renässansen, tegelbyggnader med
prydnader af sandsten, rikt prydda gaflar, höga tak,
tog sedermera lifligt intryck af fransk, holländsk och
italiensk byggnadssmak. För Axel Oxenstierna öfvertog
han omkr. 1640 fullbordandet af Tidö slott (se d. o.),
gjorde ritningar till Fiholm (endast de båda flyglarna
utfördes) och tillbyggde Jäders kyrka (se d. o.; med
rikt ornerade gafvelrösten af huggen sten). Sannolikt
var han upphofsman äfven till Oxenstiernas palats (se
Mezzanin) vid Storkyrkobrinken i Stockholm
(nuv. finansministeriet), som började byggas på
1640-talet och stod under tak 1654. Öfvergång till
klassicism gör sig här gällande. Efter resan till
södern fick T. stora och betydande uppdrag. Han
började 1654 ombygga Borgholms slott i fransk
klassicistisk karaktär - teckningar i Dahlberghs
"Suecia antiqua" visar dess tillämnade utseende;
bygget upphörde vid Karl X Gustafs död (1660). För Karl
Gustaf Wrangel medverkade han från 1653 vid bygget
af Skokloster (se d. o.) och ungefär samtidigt af
Wrangelska palatset på Riddarholmen (se Kungshuset),
som för längesedan mist sin höga takresning och
dekorativa prakt. Vid dessa båda byggen hade
Jean De la Vallée medverkat; sannolikt har T.
omarbetat dennes ritningar. Bland hans öfriga
palatsbyggen i Stockholm äro Seved Bååths
(se Frimurarhuset, tillbyggdt) och Karl
Sparres (senast inrymmande Sveasalen, rifvet
1913), båda af fransk karaktär såväl i det yttre
som i plananordningen, bland slott och herresäten
på landsbygden Ekolsund (se d. o.), Mälsåker (se
pl. XXII till art. Byggnadskonsten), Öster Malma,
Näsby (se d. o 1), sannolikt Stafsund (se d. o.),
vidare Salsta (se d. o.) och Sjö (se d. o.), ombyggnad
af Eriksberg (se d. o.) m. fl. samt för Hedvig
Eleonora ombyggnad af Jakobsdal (se Ulriksdal),
nybyggnad af Strömsholm (se d. o.) och främst
Drottningholm (påbörjadt 1662, inredningsarbetena
började 1665; se vidare Drottningholm samt pl. XXII
till art. Byggnadskonsten).
T. skapade den slottstyp, som förblef härskande
under karolinska tiden: en hufvudbyggnad med starkt
betonadt midtparti och flankerad af hörnpaviljonger
eller torn, som ibland växa ut till framskjutande
flygelbyggnader. Äfven i dessa slottsbyggnader
sluter sig T. till franska förebilder. "Med en rik
och omväxlande uppfinningsförmåga förenar han ett
utprägladt sinne för proportioner, hvarigenom han åt
sina arkitektoniska skapelser förlänar ett drag af
anslående förnämhet. Grundplaner och fasadbehandling
bära prägeln af rikedom och öfverskådlighet. Risaliter
med genomgående pilastrar på höga socklar, sirliga
konsolgesimser och takfriser samt rikt profilerade
tak använder han gärna. Framför allt är T. en mästare
i anordnandet af ståtliga trapphus och förhallar. I
många afseenden kan han sammanställas med sin samtida
i Frankrike, den äldre Mansart" (Upmark d. ä.).
T. uppförde åt sig själf i Stockholm ett mycket
sirligt och smakfullt hus Skeppsbron n:o 20 (rifvet
1899 för att jämte bredvid stående hus bereda
plats för Städernas allmänna brandstodsbolag -;
i nybyggnaden, af I. G. Clason, upptog denne
såväl stilen som detaljer - äfven i interiörer
- ur den Tessinska byggnaden). I ett par andra
hus vid Skeppsbron (n:o 36 och sannolikt äfven
n:o 40; se Bostad, pl. IX) slöt sig T. till
holländska förebilder, likväl med själfständighet
i genomarbetandet och med klarhet i betonandet
i ytterarkitekturen af det konstruktiva af
rumfördelningen. På äldre dagar lämnade han ritningar
till Stadshuset på Söder och till Riksbanken (se
d. o., fig. 1) vid Järntorget. Det förra börjadt
omkr. 1670, en ganska stor och lifligt hållen
komplex, omslutande två gårdar, har ganska skarp
fransk karaktär, likväl med italienska element i den
inre gårdens loggior. Byggnaden brann 1680, hvarefter
Tessin d. y. utarbetade ett ombyggnadsförslag i rent
italiensk anda (se Stadshus, fig. 1). Riksbanken
började byggas 1676 i romersk palatsstil. Säkert har
T. här varit påverkad af sin son - dennes inflytande
spåras flerstädes i den gamles verk från hans sista
skede. T. uppgjorde tre olika förslag till omreglering
af Stortorget i Stockholm. Intet af förslagen blef
genomfördt.
Äfven på den kyrkliga konstens område skapade
T. betydande verk. Kalmar domkyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
