- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
981-982

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tessin, Nikodemus d.ä. - Tessin, Nikodemus d.y.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(planritning 1653, grundlagd 1660, fullbordad 1699,
kupolen saknas allt fortfarande — se pl. XXII till
art. Byggnadskonsten), blef en ståtlig barockbyggnad,
i sitt yttre närmast i romersk anda (Vignola,
Giacomo della Porta), planen mest påminnande om
kyrkans i Sorbonne i Paris: centralkyrka, likväl med
två af de motstående korsarmarna något förlängda,
afslutade med halfrunda absider och med fyrkantiga små
kupoltäckta torn i vinklarna. Kyrkan har tunnhvalf
och är till det yttre ganska låg. I Stockholm utförde
T. Maria kyrkas (se Maria Magdalena) tvärskepp
(1675—76) och torn (fullbordadt 1682), krönt af
en särdeles rik och smakfull lanternin (nedbrann
1759). T. uppgjorde åtskilliga ritningar till
ombyggnad af Riddarholmskyrkan till en kupolkyrka i
barockstil. Förslaget förföll, och man stannade vid
att uppföra Karolinska grafkoret invid kyrkans norra
sida (se Riddarholmskyrkan, fig. 1). Ritningarna
uppgjordes på 1670-talet, men det påbörjade bygget
afslutades först på 1740-talet. Karolinska grafkoret —
en kupolbyggnad med doriska kolonner, uppbärande en
attika, det hela kraftigt profileradt
— är en af tidehvarfvets förnämaste skapelser
i sin art, ädelt och elegant i sin form och sin
dekorativa prydnad. Utan att i minsta mån anpassa
sig efter kyrkans äldre delar står detta barockkapell
mycket verkningsfullt som en fullt själfständig
byggnad, bärande sin egen tids prägel.
— Äfven efter afgången från Fortifikationen
sysslade T. en och annan gång med befästningssaker.
Så uppgjorde han, sannolikt 1656, "proiect till ett
defensions wärck" s. om Stockholm vid nuv.
Skanstull; vid Borgholm sysselsatte han sig äfven
med befästningarna, och 1659 befalldes han "taga
af" Landskrona slott, stad och hamn samt därefter
uppgöra dessein till fästningsverkens förstärkning.
T. uppgjorde också desseiner till kapell på Nya
Älfsborg, till kommendantshus i Geestendorf (sedan
Karlsburg) i Bremen och, tillsammans med Dahlbergh,
till "publique huus" i det blifvande Karlskrona.

illustration placeholder
Fig. 1. N. Tessin d. y. Efter
målning af G Desmarées (Gripsholms slott.)
2. Nicodemus T. d. y., grefve, den föregåendes son,
arkitekt, f. 23 maj 1654 i Nyköping, d. 10 april
1728 i Stockholm, fick en omsorgsfull uppfostran
och blef redan 1664 student i Uppsala, där han
"bland andra nyttiga exercitier särskildt egnade sig
åt studium af politik, matematik och språk". Ett
par latinska orationer trycktes 1669 och 1670. I
teckning hade han gjort stora framsteg, då han,
enligt egen utsago, på änkedrottning Hedvig Eleonoras
jämte regeringens inrådan blef utsedd att slå sig på
"architecturam civilem". Vid 19 års ålder fick han
1673 med offentligt understöd resa till Rom, där
han stannade i tre år och under personlig påverkan
af Carlo Fontana och Bernini gjorde ingående
studier i klassisk och modern arkitektur. Massor
af ritningar visa, hur han tillegnade sig tidens
italienska stilideal. Han gjorde äfven en resa till
Neapel, Sicilien och Malta. 1676 utnämndes han till
hofarkitekt med lön och fick tillstånd att fortfarande
stanna i Rom. Han begaf sig likväl s. å. på hemväg
och kom hem sommaren 1677, men endast för att snart
bege sig till London och Paris för att framför allt
studera slottsbygge och parkanläggningskonst.
I Paris stannade han 2 1/2 år, studerade bl. a.
för Lenôtre, tidens ypperste trädgårdsarkitekt.
1680 återkom han till Stockholm, där han
anordnade drottning Ulrika Eleonoras kröning,
gaf bl. a. ritning till triumfbågen vid Norrbro i rik
italiensk barock (afbildad i Sueciae-verket). Efter
faderns död (1681) blef han slotts- och hofarkitekt,
föreståndare för änkedrottningens byggnader och 1682
stadsarkitekt i Stockholm. Han var nu alltså den
ledande kraften på sitt område. Hans inflytande hade
gjort sig gällande redan i hans
faders byggnadsverk från dennes sista tid. Nu
fick han fortsätta flera af dessa: han afslutade
Riksbanken och återuppförde det brunna Stadshuset
på Söder, nu i genomgående romersk stil, gården
efter Damasogården i Vatikanen (se Stadshus,
fig. 1), dekorerade trapphuset på Drottningholm och
andra interiörer där samt anlade parken m. m. Ej
minst upptogs han af planerna på ombyggnad af
Stockholms slott och gjorde för detta ändamål
1687 åter en utländsk resa, denna gång åtföljd af
bildhuggaren B. Precht. Resan varade i något öfver
ett år och gick genom Holland till Paris och därifrån
till Rom. Resans närmaste resultat blefvo de 1688
aflämnade ritningarna till nybyggnad af Stockholms
slott i romersk palatsstil utan någon hänsyn tagen
till det gamla slottets historiska karaktär. Norra
fasaden började ombyggas 1692 och stod färdig
1695. Inrednings- och dekoreringsarbeten utfördes af
inkallade franska konstnärer. Under denna tid var
T. sysselsatt äfven med åtskilliga andra arbeten:
Auditorium Gustavianum i Uppsala (se d. o.) ombyggdes
omkr. 1687 och på 1690-talet Rosersberg (se d. o.),
där äfven parken då anlades, och Steninge (se d. o.;
nybyggnad, ett högst elegant litet landtslott,
typiskt för T:s förfinade smak). För sin egen
räkning började T. uppföra ett litet palats
vid Slottsbacken (nuv. Öfverståthållarhuset;
se pl. VII till art. Stockholm), fullbordadt
1703, en enkel och nobel italiensk fasad — de
framskjutande sidomurarna sedermera rifna —, en
rik gårdsanläggning med fyndig användning af det
inskränkta utrymmet och den mycket oregelbundna
tomten, som betydligt vidgar sig inåt, i fonden
begränsad af en dekorationsmässig fantasibyggnad
med balustrader och en kolonnad med illuderande
djupperspektiv efter liknande verk af Bernini och
Borromini i Rom. Gårdspartiets ursprungliga utseende
ses på gravyrer i Sueciae-verket; som helhet är
det fortfarande väl bevaradt. Palatset betecknas af
K. G. Tessin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free