Print (PDF) - On this page / på denna sida - Tessin, Nikodemus d.ä. - Tessin, Nikodemus d.y.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(planritning 1653, grundlagd 1660, fullbordad 1699, kupolen saknas allt fortfarande - se pl. XXII till art. Byggnadskonsten), blef en ståtlig barockbyggnad, i sitt yttre närmast i romersk anda (Vignola, Giacomo della Porta), planen mest påminnande om kyrkans i Sorbonne i Paris: centralkyrka, likväl med två af de motstående korsarmarna något förlängda, afslutade med halfrunda absider och med fyrkantiga små kupoltäckta torn i vinklarna. Kyrkan har tunnhvalf och är till det yttre ganska låg. I Stockholm utförde T. Maria kyrkas (se Maria Magdalena) tvärskepp (1675-76) och torn (fullbordadt 1682), krönt af en särdeles rik och smakfull lanternin (nedbrann 1759). T. uppgjorde åtskilliga ritningar till ombyggnad af Riddarholmskyrkan till en kupolkyrka i barockstil. Förslaget förföll, och man stannade vid att uppföra Karolinska grafkoret invid kyrkans norra sida (se Riddarholmskyrkan, fig. 1). Ritningarna uppgjordes på 1670-talet, men det påbörjade bygget afslutades först på 1740-talet. Karolinska grafkoret - en kupolbyggnad med doriska kolonner, uppbärande en attika, det hela kraftigt profileradt - är en af tidehvarfvets förnämaste skapelser i sin art, ädelt och elegant i sin form och sin dekorativa prydnad. Utan att i minsta mån anpassa sig efter kyrkans äldre delar står detta barockkapell mycket verkningsfullt som en fullt själfständig byggnad, bärande sin egen tids prägel. - Äfven efter afgången från Fortifikationen sysslade T. en och annan gång med befästningssaker. Så uppgjorde han, sannolikt 1656, "proiect till ett defensions wärck" s. om Stockholm vid nuv. Skanstull; vid Borgholm sysselsatte han sig äfven med befästningarna, och 1659 befalldes han "taga af" Landskrona slott, stad och hamn samt därefter uppgöra dessein till fästningsverkens förstärkning. T. uppgjorde också desseiner till kapell på Nya Älfsborg. till kommendantshus i Geestendorf (sedan Karlsburg) i Bremen och, tillsammans med Dahlbergh, till "publique huus" i det blifvande Karlskrona.
Fig. 1. N. Tessin d. y. Efter målning af G Desmarées (Gripsholms slott.) 2. Nicodemus T. d. y., grefve, den föregåendes son, arkitekt, f. 23 maj 1654 i Nyköping, d. 10 april 1728 i Stockholm, fick en omsorgsfull uppfostran och blef redan 1664 student i Uppsala, där han "bland andra nyttiga exercitier särskildt egnade sig åt studium af politik, matematik och språk". Ett par latinska orationer trycktes 1669 och 1670. I teckning hade han gjort stora framsteg, då han, enligt egen utsago, på änkedrottning Hedvig Eleonoras jämte regeringens inrådan blef utsedd att slå sig på "architecturam civilem". Vid 19 års ålder fick han 1673 med offentligt understöd resa till Rom, där han stannade i tre år och under personlig påverkan af Carlo Fontana och Bernini gjorde ingående studier i klassisk och modern arkitektur. Massor af ritningar visa, hur han tillegnade sig tidens italienska stilideal. Han gjorde äfven en resa till Neapel, Sicilien och Malta. 1676 utnämndes han till hofarkitekt med lön och fick tillstånd att fortfarande stanna i Rom. Han begaf sig likväl s. å. på hemväg och kom hem sommaren 1677, men endast för att snart bege sig till London och Paris för att framför allt studera slottsbygge och parkanläggningskonst. I Paris stannade han 2 1/2 år, studerade bl. a. för Lenôtre, tidens ypperste trädgårdsarkitekt. 1680 återkom han till Stockholm, där han anordnade drottning Ulrika Eleonoras kröning, gaf bl. a. ritning till triumfbågen vid Norrbro i rik italiensk barock (afbildad i Sueciae-verket). Efter faderns död (1681) blef han slotts- och hofarkitekt, föreståndare för änkedrottningens byggnader och 1682 stadsarkitekt i Stockholm. Han var nu alltså den ledande kraften på sitt område. Hans inflytande hade gjort sig gällande redan i hans faders byggnadsverk från dennes sista tid. Nu fick han fortsätta flera af dessa: han afslutade Riksbanken och återuppförde det brunna Stadshuset på Söder, nu i genomgående romersk stil, gården efter Damasogården i Vatikanen (se Stadshus, fig. 1), dekorerade trapphuset på Drottningholm och andra interiörer där samt anlade parken m. m. Ej minst upptogs han af planerna på ombyggnad af Stockholms slott och gjorde för detta ändamål 1687 åter en utländsk resa, denna gång åtföljd af bildhuggaren B. Precht. Resan varade i något öfver ett år och gick genom Holland till Paris och därifrån till Rom. Resans närmaste resultat blefvo de 1688 aflämnade ritningarna till nybyggnad af Stockholms slott i romersk palatsstil utan någon hänsyn tagen till det gamla slottets historiska karaktär. Norra fasaden började ombyggas 1692 och stod färdig 1695. Inrednings- och dekoreringsarbeten utfördes af inkallade franska konstnärer. Under denna tid var T. sysselsatt äfven med åtskilliga andra arbeten: Auditorium Gustavianum i Uppsala (se d. o.) ombyggdes omkr. 1687 och på 1690-talet Rosersberg (se d. o.), där äfven parken då anlades, och Steninge (se d. o.; nybyggnad, ett högst elegant litet landtslott, typiskt för T:s förfinade smak). För sin egen räkning började T. uppföra ett litet palats vid Slottsbacken (nuv. Öfverståthållarhuset; se pl. VII till art. Stockholm), fullbordadt 1703, en enkel och nobel italiensk fasad - de framskjutande sidomurarna sedermera rifna -, en rik gårdsanläggning med fyndig användning af det inskränkta utrymmet och den mycket oregelbundna tomten, som betydligt vidgar sig inåt, i fonden begränsad af en dekorationsmässig fantasibyggnad med balustrader och en kolonnad med illuderande djupperspektiv efter liknande verk af Bernini och Borromini i Rom. Gårdspartiets ursprungliga utseende ses på gravyrer i Sueciae-verket; som helhet är det fortfarande väl bevaradt. Palatset betecknas af K. G. Tessin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
