- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1019-1020

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Texas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppskattades 1 juli 1915 till 4,343,710. Med afseende
på folkmängden var T. 1850 den 25:e och 1910 den 5:e
bland unionens stater. Folktätheten var 1910 dock
blott omkr. 6 per kvkm. De hvite voro 3,204,848, medan
690,049 voro negrer och 1,645 tillhörde andra raser
(däribland 702 indianer och 595 kineser). I utlandet
födda voro 239,984, hvarjämte 361,914 hade antingen
båda eller den ena af föräldrarna född utrikes. Födda
i Sverige voro 4,706 pers., i Mexico 125,016, i
Tyskland 44,929 och i Österrike 20,570. Bosatta i
städer (samhällen med minst 2,500 inv.) voro 24,1
proc. af statsinbyggarna. En folkmängd öfverstigande
25,000 hade år 1915: San Antonio (118,260), Dallas
(116,837), Fort Worth (96,624), Houston (95,884), El
Paso (50,966), Galveston (40,929), Austin (33,861),
Waco (29,294) och Beaumont (26,246). — Utan förmåga
att läsa voro 1910 9,9 proc. af dem, som fyllt
tio år; enbart för negrerna var procenttalet 24,6,
för utomlands födda 30,0. Folkskolundervisningen,
för hvilken staten sörjer, är icke obligatorisk,
men vissa inskränkningar i fråga om användning i
arbete af icke läskunniga barn under 14 år äro
stadgade. Olika skolor äro inrättade för hvita
och för färgade barn. Skolterminen omfattar 131
dagar. Högre elementarundervisning meddelades 1911 åt
50,462 elever i 477 offentliga och 77 privata "high
schools". För fortsatta studier funnos 20 universitet
och colleges med 4,791 studerande. Statsinstitutioner
voro University of T. i Austin, Agricultural college
of T. i College station samt College of industrial
arts (för kvinnor) i Denton. Augustanasynoden
eger ett högre läroverk inom T., nämligen Trinity
college i Round rock. — De viktigaste kyrkosamfunden
äro baptister, metodister, romerska katoliker,
Disciples of Christ och presbyterianer, med
resp. 402,000, 317,000, 308,000, 74,000 och 62,000
församlingsmedlemmar 1906.

Näringar. Af de i yrken sysselsatte inbyggarna
(fr. o. m. 10 års ålder) fingo 61 proc. 1910 sin
utkomst genom jordbruket med binäringar. Farmernas
antal utgjorde s. å. 417,770, deras areal
46,670,554 har (hvaraf 24,3 proc. odlad jord),
deras taxerade värde (med byggnader och husdjur)
2,218,6 mill. doll. De viktigaste sädesslagen äro
med hänsyn till areal och skörd i ordning majs, hafre,
hvete och ris. Ett 2—3 gånger så stort skördevärde som
all spannmålen har emellertid bomull. Bomullsarealen
har under perioden 1879—1909 mer än 4-faldigats,
majsarealen under samma tid fördubblats. Odlingen af
bomull och majs är störst i oftast samma delar af T:s
östra hälft; risodlingen försiggår på kustslätten vid
Mexikanska bukten. Som boskapsland står T. främst
bland unionens stater. Boskapens värde var enligt
census 1910 318,6 mill. doll. Jan. 1916 beräknades
antalet hästar till 1,180,000, mulåsnor till 768,000,
mjölkkor till 1,119,000, andra nötkreatur till
5,428,000, får till 2,1 mill. och svin till 3,2
mill. I fråga om produktion af ull (10,250,000
pund 1916) öfverträffas T. blott af åtta andra
unionsstater. — Mineralproduktionen uppskattades för
1914 till 30,4 mill. doll. värde. Nära hälften häraf
kom på petroleum (14,9 mill. doll.), medan brytning af
kol inbragte 3,9 mill. doll. De industriella företagen
voro s. å. 5,084, sysselsatte 91,114 pers., förfogade öfver
335,791 hästkrafter och hade ett kapital af 283,5
mill. doll. Årets tillverkning hade ett materialvärde
af 253,1 mill. doll. och ett försäljningsvärde
af 361,2 mill. doll. Råmaterial för industriens
hufvudgrenar äro boskapsskötselns och jordbrukets
samt skogs- och bergshandteringens produkter. Inom
T. funnos 1915 25,329 km. järnvägar. Af floderna
voro 1,675 km. segelbara. Mycket betydande som
sjöstad och exporthamn (särskildt beträffande
bomull) är Galveston (se d. o.), med ett exportvärde
1916 af 190,2 mill. doll. och ett importvärde af
7,7 mill. doll.

Författning. Enligt författningen, af 1875,
tillkommer rösträtt hvarje man (utom soldater och
sjömän i unionens tjänst), som före valet bott inom
valdistriktet 6 månader och i staten minst ett år samt
betalat sina utskylder (poll-tax). Representationen
består af en senat med 31 medlemmar och ett
representanthus med 142 medlemmar; de förra väljas
för 4 år, de senare för 2. Ord. session hålles hvart
annat år och är begränsad till 60 dagar. Till unionens
kongress sänder T. 2 senatorer och 18 representanter.
Statens guvernör väljes liksom lieutenant-governor
och statssekreteraren m. fl. för 2 år, medan högsta
domstolens medlemmar utses för 6 år. Staten är delad i
252 counties. Hufvudstad är Austin. Statsinkomsterna
voro finansåret 1915—16 10,622,227 doll., utgifterna
7,664,339 doll. Fonderade statsskulden uppgick 31
aug. 1916 till 4,002,200 doll. Den beskattningsbara
egendomen inom T. var 1914 åsätt ett värde af 2,742
mill. doll.

Historia. Inom det nuv. området anlades det första
nybygget 1685 af La Salle, i Lavaca vid kusten. Långt
tidigare hade emellertid spanska upptäcktsfarare,
t. ex. De Veca och Coronado, färdats genom landet. Af
spanjorerna upprättades åtskilliga missionsstationer
i olika delar af T., som fått sitt namn efter en
sammanslutning af indianstammar, hvilka benämnde sig
"Tejas" och omkr. 1690 kommo i beröring med spanska
missionen. Denna fick 1718 ett centrum i San Antonio
(se d. o.). Denna plats befästes och var under spanska
herraväldet hufvudstad i T. Efter Louisianaköpet
1803, då landet utmed Mississippis västra sida af
Napoleon Bonaparte försåldes till unionsstaterna,
började anglo-amerikanska äfventyrare företaga ströftåg
in på T:s område, och sedan T. jämte Coahuila
1824 blifvit en stat i den nya republiken Mexico,
erhöllo amerikanska kolonister tillåtelse att
slå sig ned där. Inom några få år funnos 20,000
sådana mellan Sabine och Colorado. Mexikanska
regeringen ställde dem 1830 under militärisk
uppsikt, och denna jämte åtskilliga tvångsåtgärder
gaf anledning till ett texasiskt frihetskrig, i
hvilket anglo-amerikanerna understöddes af frivilliga
från Förenta staterna. 1836—45 var T. en oberoende
republik. I dec. 1845 upptogs det som stat i unionen,
trots Mexicos protester. Ett krig mellan detta land
och unionen följde omedelbart och slutade 2 febr. 1848
genom freden i Guadalupe Hidalgo. Mexico afstod från
alla anspråk på T. och afträdde dessutom till unionen
landet mellan T. och Stilla hafvet. När T. upptogs
bland Förenta staterna, omfattade det i v. äfven den
ö. om Rio Colorado belägna delen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0540.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free