- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1045-1046

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thamiska föreläsningarna - Thamnophilus - Thams, Kristian Marius - Thamshavn - Thamugadi - Thamuz - Thamyris - Than - Than, Moritz - Thana - Thanatos - Thane - Thane, George Dancer - Thanet, Isle of - Thangbrand - Thanksgiving-day - Thann - Thapsakos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anslå en "årlig lön och underhåld för en lärd
och skicklig man, hvilken uti thet på Riddarhuset
inrättade auditorio illustri kunde, efter testatoris
vilja hålla publique föreläsningar". K. M:t beslöt
genom resolution af 3 juni 1746, att professionen
i "auditorium illustre" skulle förenas med
sekreterarsysslan i Vet. akad. och att afkastningen
af de thamiska donationsmedlen finge användas
till att stärka sekreterarens lön, mot skyldighet
för denne att hålla föreläsningar för den adliga
ungdomen. Den thamiske lärarens åligganden ha sedan
nämnda tid besörjts dels af Vet. akad:s sekreterare,
dels af särskildt af akademien antagna föreläsare,
till dess akademien 1850 på sin ord. stat uppförde en
fysiker med åliggande bl. a. att, "när akademien så
nödigt pröfvar, hålla ett inskränkt antal offentliga
och lättfattliga föredrag öfver de fysikens delar,
hvilka akademien bestämmer." På denne tjänsteman
öfverflyttades sålunda den thamiske lärarens
åligganden, en åtgärd, som bekräftades af ridderskapet
och adeln genom skrifvelse af 20 mars 1851. 1905
beslöt ridderskapet och adeln på framställning
af Vet. akad. att låta räntan på de thamiska
medlen tills vidare läggas till hufvudfonden,
tills denna nått sådan storlek, att dess ändamål,
de afsedda föreläsningarna, vore betryggadt.
R. G.

Thamnophilus, zool. Se Orthostemon.

Thams, Kristian Marius, norsk industriman, f. 9
sept. 1867 i Trondhjem, utbildades till arkitekt
i Zürich och inträdde i faderns trälast- och
fiskexportaffär i Trondhjem, där han snart kom in
också i många andra stora företag. Bl. a. var T. med
om att 1904 grundlägga Orkla grufaktiebolag (se
d. o.) till drift först och främst af det väldiga
Lökkens verk. För export af dess svafvelkis anlade
han Norges första elektriska, 25 km. långa, 1910
öppnade järnväg öfver Svarkmo (se d. o.) ned
till den efter honom (från 1908) uppkallade
utskeppningsplatsen Thamshavn vid en vik af
Trondhjemsfjorden i Orkedalen (se d. o.), Sörtröndelag
fylke (f. d. Söndre Trondhjems amt). T. var medlem
i kommittéerna för utställningarna i Stockholm
1897, Paris 1900, Trondhjem 1908 och Kristiania
1914. Sedan 1912 är han bosatt i Paris som ledare
för ett af honom i förening med fursten af Monaco
m. fl. drifvet koloni- och handelssällskap i Afrika.
K. V. H.

Thamshavn. Se Thams, K. M.

Thamugadi, stad. Se Timgad.

Thamuz, detsamma som Tammuz (se d. o.).

Thamyris l. Thamyras (grek. Θάμυϱις l. Θαμύϱας),
i den grekiska fornsagan namnet på en mytisk sångare
från Tracien. Då han efter många segrar i sångartäflan
slutligen djärfdes utmana sånggudinnorna, straffades
han med blindhet.
A. M. A.

Than. Se Thane 2.

Than, Moritz, österrikisk målare, f. 1828 i
Ungern, d. 1899, blef 1851 lärjunge vid akademien
i Wien och arbetade äfven i Rahls ateljé. Af hans
arbeten, hvilka berömmas såsom väl komponerade och
uttrycksfulla, nämnas Odysseus och Nausikaa, Solen
och fata morgana, Rekrytering, Heliga Cecilia

samt altartaflor, väggmålningar ur Ungerns historia
eller med allegoriska ämnen, i museet, operan och
rådhuset i Budapest. T. var äfven porträttmålare.
(G—g N.)

Thana [tā’nā], Tanna, distrikt och stad i Brittiska
Indien, i norra delen af Bombay, ej långt från staden
Bombay vid floden T. 16,011 inv. (1901).

Thanatos, grek., döden (se d. o., sp. 1215).

Thane [the͡i’n], eng. 1. Se Thegn. — 2. (Skotska
than, thayne) Under medeltiden en hög adelstitel i
Skottland, hvilken blifvit införd från England samt
då och då brukades ända till slutet af 1400-talet.

Thane [the͡i’n], George Dancer, engelsk anatom,
f. 1850, anatomie professor vid University college i
London, har utgett en mängd specialafhandlingar och
deltagit i bearbetningen af 9:e och 10:e uppl. af
Quains "Elements of anatomy". Han är led. af
Fysiogr. sällsk. i Lund (1905) och af Vet. soc. i
Uppsala (1906).
R. T—dt.

Thanet [thä’nit], Isle of, "ön Thanet",
nordöstligaste delen af engelska grefsk. Kent, skild
från fastlandet i s. genom floden Stour och i v. genom
en arm af densamma, kallad Nethergong. Kusten består
af lodräta kritklippor, men f. ö. är T. ett mycket
bördigt slättland. På grund af sin rena, stärkande
luft och ypperliga hafsbad (Ramsgate, Broadstairs,
Margate m. fl.) är det en företrädesvis af Londonbor
mycket omtyckt vistelseort under sommaren. Det var
sachsarnas första besittning i England. Nära North
Foreland, landets nordöstspets, med ett fyrtorn,
finnas två stora jordkullar, uppförda, säges det,
till minne af ett fältslag mellan sachsare och danskar
853. Under Världskriget bombarderades T. 20 maj 1916
af tyska flygare.
(H. W—k. L. W:son M.)

Thangbrand, tysk missionär, enligt sägnen af förnäm
börd, följde 995 som hirdpräst Olof Tryggvesson från
England till Norge och Island och predikade på hans
uppdrag 997—999 kristendomen på Island (se d. o.,
sp. 937).
E. Ebg.

Thanksgiving-day [thäȵksgi’viȵ de͡i’], eng.,
"tacksägelsedag", nationaldagen i Nord-Amerikas
förenta stater, firas genom gudstjänst i alla
kyrkor. Presidenten bestämmer dagen, vanligen sista
torsdagen i nov.

Thann, stad i en krets af samma namn i Ober-Elsass
i rikslandet Elsass-Lothringen, 350 m. ö. h., vid
floden Thurs utträde ur Vogeserna, 22 km. n. v. om
Mülhausen. 7,415 inv. (1910). Det är en liflig
industristad, bekant företrädesvis för sina kemiska
fabriker och textilvaror. Vinodling. Kyrkan, som
påbörjades i slutet af 1100-talet, har med sitt
eleganta klocktorn betecknats som det vackraste
gotiska byggnadsverket i öfre Elsass. Staden intogs
1632 af svenska trupper. 15 okt. 1638 vann där
hertig Bernhard af Weimar seger öfver hertigen
af Lothringen. 1674 besattes T. af de kejserlige,
1675 af fransmännen under Turenne. Denne sprängde i
luften fästet Engelburg, hvaraf ruiner finnas. Under
Världskriget bombarderades T. flera gånger 1915 och
1916.
H. W—k. L. W:son M.

Thapsakos (grek. Θάψαϰος, lat. Thapsacus,
i G. T. Thiphsah, "färjställe"), en betydande
forntida handelsstad i Syrien vid Eufrat och vanlig
genomfartsort för resande till det inre Asien. I
geografiens historia eger T. en viss betydelse
därigenom, att Eratosthenes tog det till utgångspunkt
för sina geografiska mätningar i Asien. Ruiner af
det forna T. finnas sannolikt vid Debsi.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:04:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfch/0553.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free