- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1087-1088

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thera - Theramenes - Theraphosa - Therapia - Therapnai - Therasia - There are more things in heaven and earth, Horatio, than are dreamt of in your philosophy - Thérésa - Thérèse Bentzon - Theresianum - Theresienstadt - Theresiopel (Maria-Theresiopel) - Therezina - Theriaca - Theriodontia - Therkildsen, Hans Michael - Therma - Thermae - Thermaenius, Karl Edvard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och lefva hufvudsakligen af de produkter, vin,
bomull och sydfrukter, som den i öns inre mycket
bördiga jordmånen frambringar. Särskildt vinet
(vino santo) är förträffligt och exporteras
i myckenhet till Odessa, hvarifrån öborna i
stället hämta säd. Äfven pozzolan ("santorinjord")
exporteras. Hufvudstad är Thera l. Phira, beläget
på västra kusten, med omkr. 1,100 inv. Man har
på T. funnit bostäder från stenåldern äfvensom
ruiner från den grekiska antiken. Så har sedan 1896
tysken Hiller von Gärtringen (se d. o.) uppgräft öns
forntida hufvudstad (teater, tempel, två gymnasier
och en rad privathus). Invånare på ön grundlade
omkr. 630 f. Kr. på norra kusten af Afrika staden
Cyrene (se Cyrenaica). 1208 e. Kr. eröfrades
T. från grekiske kejsaren af hertigen af Naxos,
Marco Sanudo. Ön tillhörde venezianerna intill 1566,
då den eröfrades af turkarna. F. n. (1918) bildar
den tillika med Amorgos och några närgränsande
öar eparkien Thera (19,597 inv. 1907).
(J. F. N.)

Theramenes (grek. Θηϱαμένης, lat. Theramenes),
forngrekisk statsman i Aten, lärjunge af Prodikos (se
d. o.), var en rikt begåfvad natur, men på karaktärens
vägnar i hög grad hållningslös. Af sina samtida
erhöll han därför spenamnet "koturnen", emedan
denna fotbeklädnad passade på hvilkendera foten
som helst. Efter att vid revolutionen 411 f. Kr. ha
deltagit i upprättandet af en oligarkisk styrelse
trädde han på folkpartiets sida och var som dess
ledare under någon tid den inflytelserikaste mannen i
Aten. Efter sjöslaget vid Arginusiska öarna uppträdde
han, hvilken deltagit däri som befälhafvare på en
triär, som anklagare mot amiralerna och genomdref
deras dödsdom. Då han efter slaget vid Aigospotamoi
(405) sändes att underhandla med Lysandros, förrådde
han på det skamligaste sitt fosterlands intressen
och var sedan jämte Kritias hufvudman i den under
namn af "de trettio tyrannerna" kända styrelse, som
spartanerna insatte i det kufvade Aten. Men då han
motsatte sig Kritias’ ytterliga våldsåtgärder, blef
han af denne ställd inför rätta och aflifvad (404
f. Kr.). Det mod, hvarmed han efter ett vältaligt
försvar tömde giftbägaren, har kastat ett visst
skimmer öfver hans minne och t. o. m. förvärfvat honom
äran att af yngre forntidsförfattare (t. ex. Cicero)
framställas som typ för en vis och ädel
man. Litt. bl. a.: Pöhlig, "Der athener T." (1877).
A. M. A.

Theraphosa, zool. Se Fågelspindlar, sp. 174.

Therapia, by n. om Konstantinopel på
Bosporens västra strand. Omkr. 5,000 inv., mest
greker. Ångfartygsstation; en mängd landställen,
där bland andra de diplomatiska beskickningarna i
Konstantinopel bruka tillbringa sommaren.

Therapnai. 1. Stad i Lakonien på en hög
kulle s. ö. om Sparta, en plats berömd för sin
helgedom åt Helena och Menelaos (Menelaion). —
2. Stad i Beotien mellan Tebe och Asopos.
1 o. 2. J. C.

Therasia, ö. Se Thera.

There are more things in heaven and earth, Horatio,
than are dreamt of in your philosophy
[ṫḣər ə må̄’ə
thi’ȵṡ in he’vn ənd ə̄’th, hå͡ure͡i’ʃiå͡u, ṫḣən ə dre’mt
åv in jō’ə filå’səfi], eng., "det
finnes flera ting i himmel och på jord, Horatio,
än Er filosofi drömt om", citat från Shaksperes
"Hamlet", akt 1, scen 5.

Thérésa, artistnamn för den franska
chansonettsångerskan Emma Valadon, f. 1837,
d. 1913. Omkr. 1864 väckte hon uppmärksamhet som
varietésångerska i Paris. Sedan hon en tid på
"Eldorado" utan framgång sjungit känslofulla visor
på allvar, tog hon sig före att göra det på ett
parodierande sätt, med ett speciellt parisiskt
raffinemang, och snart strömmade kejsardömets hela
fina värld till etablissemanget "Alcazar" för att höra
henne samt lät henne uppträda i sina salonger. Hon
sammansatte själf åtskilliga muntra visor (ord och
musik). Hennes röst var stark och klar, diktionen
utomordentligt välstuderad. Från 1868 gjorde hon på
Gaîté-teatern stor lycka i feerier och uppträdde
sedan till 1893 på olika småteatrar. Sin rikedom
använde hon på äldre dagar till välgörenhet.

Thérèse Bentzon, pseudonym för franska författarinnan
Marie Thérèse Blanc (se d. o.), f. 1840, d. i
febr. 1907.

Theresianum. Se Wien.

Theresienstadt. 1. (Tjech. Terezin) Stad i norra
Böhmen, vid Eger, nära dess förening med Elbe, och
vid den floden åtföljande järnvägen från Prag. 6,095
inv. (1910), såväl tyskar som tjecher. T. var af
betydelse som vapenplats och befäst läger, intill 1882
som fästning. Denna anlades 1780. — 2. Se Theresiopel.

Theresiopel (Maria-Theresiopel) l. Theresienstadt
(ung. Szabadka), stad i ungerska komitatet
Bács Bodrog, på den stora slätten mellan Donau
och Theiss, i närheten af den på rå soda rika
Palics-sjön, vid järnvägen mellan Szegedin och
Essek. 94,610 inv. (1910), de fleste ungrare. Staden
ligger i ett rikt jordbruksdistrikt och drifver
företrädesvis landtmannanäringar. Den har sitt
namn efter kejsarinnan Maria Teresia (d. 1780).
(H. W—k.)

Therezina [tərəṡi’nə], hufvudstad i brasilianska staten
Piauhy (se d. o.).

Theriaca, farm. Se Teriak.

Theriodontia paleont. Se Galesaurus.

Therkildsen [-kilsen], Hans Michael, dansk målare,
f. 1850 i Lystrup vid Horsens, studerade vid
konstakademien i Köpenhamn 1868—74, målade till
en början motiv ur allmogelifvet, men öfvergick
sedan till djurmåleriet. Hans häst- och koskildringar
ega stark och energisk karaktär. Bland dem äro att
nämna En ko som slitit sig lös, En familj, Skrämda
hästar
m. fl. i Konstmuseet, Kalfvarna vattnas,
Kor i ett fjordlandskap
m. fl. i Hirschsprungs
museum. T. var 1893—97 medlem af akademirådet.
Ph. W.*

Therma, stad. Se Thermon.

Thermæ, lat., bad. Se Termer. — T. Himerenses,
stad. Se Termini Imeresi. — T. Herculis,
lat., Herkulesbaden. Se Mehádia. — T. jasornenses,
varma svafvelkällor. Se Daruvár. — T. Selinuntinæ,
varma källor. Se Sciacca.

Thermænius, Karl Edvard, fabriksidkare, f. 9
jan. 1842 i Eskilstuna, d. 7 nov. 1894 i Hallsberg,
utexaminerad från Tekniska högskolan som civilingenjör
1862, anställdes s. å. som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:22 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free