- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 28. Syrten-vikarna - Tidsbestämning /
1209-1210

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thunberg, Karl Peter - Thunberg, Anna Sofia - Thunberg, Torsten Ludvig - Thunbergia - Thunder bay - Thunman, Hans - Thunsjön

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

botaniska professuren där, blef e. o. professor 1781
och efter Linné d. y:s död 1784 ord. medicinæ och
botanices professor. T. hemförde från sin långa resa
mycket rika och värdefulla samlingar (hufvuddelen
däraf tillhör Uppsala univ:s botaniska museum; se
O. Juel, "Plantæ Thunbergianæ", 1918). T. är en
af de svenskar, som uppställt det största antalet
släkten och arter. Hans nya släkten voro 74, hvaraf
40 ännu anses giltiga, hans nybeskrifna arter inemot
1900, hvaraf öfver 1,100 befunnits giltiga; af hans
samlingar har man dessutom i senare tider kunnat
uppställa öfver 500 nya arter. Särskildt har T. stor
förtjänst om Japans botaniska utforskning, hvaraf
han förvärfvade hederstiteln "Japans Linné". Jämte
många smärre skrifter öfver de utforskade ländernas
flora utgaf han flera större verk, Flora Iaponica
(1784), Kæmpferus illustratus (2 dlr, 1780, 1784),
Prodromus plantarum capensium (2 dlr, 1794, 1800),
Flora capensis (2 dlr, 1807—13 och 1818—20; ny
uppl. af J. A. Schultes 1823). Hans resebeskrifning
Resa uti Europa, Africa, Asia, förrättad åren 1770—79
(4 dlr, 1788-93; öfv. till ty., fr. och eng.) vann
mycken berömmelse. T. var led. af 66 vetenskapliga
samfund (af sv. Vet. akad. sedan 1776). En minnesvård
öfver E. Kæmpfer och K. P. Thunberg är af tyske
forskningsresanden i Japan Ph. F. von Siebold upprest
i Nagasaki.
C. Lmn.

Thunberg, Anna Sofia, sångerska. Se Sevelin 2.

Thunberg, Torsten Ludvig, fysiolog, f. 30 juni
1875 i Torsåker, Västernorrlands län, blef student
i Uppsala 1890, med. kandidat 1896, licentiat 1899
och doktor 1900. Han utnämndes 1901 till laborator
i experimentell fysiologi och medicinsk fysik i
Uppsala och är sedan 1905 professor i fysiologi
i Lund. Sin vetenskapliga verksamhet inledde
T. med en serie undersökningar öfver hudsinnenas
fysiologi (Bidrag till hudsinnenas fysiologi, 1895;
Förnimmelserna vid till samma ställe lokaliserad,
samtidigt pågående köld- och värmeretning,
1896,
Den dubbla eller upprepade smärtsensationen, 1898,
De köld-, värme- och smärtpercipierande nervändarnes
relativa djupläge i huden,
gradualafh. 1900), och
bearbetade denna fråga äfven i Nagels "Handbuch
der physiologie" (1905). Under de följande åren
koncentrerade T. sin forskning på frågor hänförande
sig till det respiratoriska gasutbytet hos lägre
djur och hos den öfverlefvande grodmuskeln (Ein
mikrorespirationsapparat,
1905, Der gasaustausch
einiger niederer tiere in seiner abhängigkeit vom
sauerstoffpartialdruck,
1905, Die beeinflussung des
überlebenden froschmuskels durch verschiedene
stoffe
, 12 afh., 1909—13) samt på studiet af
fysiologiskt intressanta autooxydabla substanser
(Autooxydable substanzen und autooxydable
systeme von physiologischem interesse,
4 afh.,
1910—16) äfvensom därmed sammanhängande spörsmål
(Die biologische bedeutung der sulfhydrylgruppe,
1911). Han utgaf 1916 Die einwirkung tierischer
gewebe auf metylenblau.
Därjämte har T. utöfvat
omfattande verksamhet som populär skriftställare
(Om bedrägliga läkemedel och läkemetoder, 1903, 4:e
uppl. 1910, Vår kropps byggnad och förrättningar,
1907, 3:e uppl. 1912 m. m., Lärobok i hygien, 1908;
3:e uppl. 1917) samt redigerar sedan 1912 "Hygienisk
revy, populär tidskrift för hygieniskt
upplysningsarbete". T. fick 1918
Svenska läkarsällskapets Regnellpris.
R. T—dt.

Thunbergia L. f., bot., ett släkte af buskar
och örter, oftast med slingrande stam, hörande
till fam. Acanthaceæ och utgörande typen
för underfam. Thunbergioideæ. De 100 arterna
tillhöra Gamla världens tropiker. Bladen äro ofta
pillika. Blommorna, som äro stora och vackert
färgade, sitta ensamma eller i klasar. Kronans
bräm är nästan aktinomorft, kronröret något
snedt. Fodret och kronröret äro inneslutna i två stora
stödjeblad. Ståndarna äro 4, tvåväldiga. Frukten är
en hård, tvåhornad kapsel. T. alata från sydöstra
Afrika med stora orangefärgade, gula eller
hvita blommor, som vanligen ha en svart fläck
i svalget, odlas ofta i trädgårdarna som en fin
slinger- eller ampelväxt. I växthus odlas andra,
högt slingrande arter med präktiga blommor i olika
färger. Släktet är uppkalladt efter K. P. Thunberg.
Gr. L—m.

Thunder bay [tha’ndə be͡i’]. 1. Bukt af Lake superior
(Öfre sjön) på dess nordvästsida, inom Canada. 31
km. lång, 22 km. bred, omgifven af höga stränder
med järn- och kopparmalmsförekomster. Hamn Port
Arthur. — 2. "Vik af Huronsjön, inom nordamerikanska
staten Michigan. Vid viken ligger staden Alpena.
1—2. H. W—k.

Thunman, Hans, historieforskare, f. 23 aug. 1746 i
Toresunds prästgård, Södermanland, d. 17 dec. 1778
i Halle, vardt efter stora umbäranden student
i Uppsala 1764 och förkofrade sig, under stor
fattigdom och oerhörda försakelser, i både klassiska
och moderna språk samt historia med otrolig flit,
som dock äfven inkräktade på hans hälsa. Under de
två år han kunde hålla sig kvar i Uppsala gjorde
han äfven öfversättningar från Dante, Petrarca och
Shakspere. Efter att ha varit informator i ett par
förnäma hus i Pommern och sedan han 1769 promoverats
till filos. magister i Greifswald, utnämndes
han 1772 efter Klotz till filos. och eloquentiæ
professor i Halle, där han författade flera skrifter
af framstående beskaffenhet, såsom Untersuchung über
die alte geschichte einiger nordischen völker
(1772)
och Untersuchung über die geschichte der östlichen
europäischen völker
(I, 1774). I Gjörwells tidskrifter
meddelades intressanta bref af T., som bl. a. lämnade
de första svenska underrättelserna om Goethe. — Se
Eberhard, "Lobschrift" (1778), och R. G:son Berg i
"Nord. tidskrift" (1909).
—rn. (R—n B.)

Thunsjön [tōn-], ty. Thunersee, fr. Lac de Thoune, i
schweiziska kantonen Bern, bildas liksom den ofvanför
belägna Brienz-sjön af Aar, hvilken inträder i sjön
4 km. s. v. om Interlaken och lämnar densamma 1,5
km. ofvanför staden Thun. Sjön ligger 561 m. ö. h.,
har en längd i s. ö.—n. v. af 18 km. och en medelbredd
af 3 km. samt ett djup af högst 218 m. Dess yta
är 48 kvkm. Den är rik på fisk, exempelvis forell
och ål. Den öfre sydöstra delen af sjön omges af
branta bergshöjder, bakom hvilka Berner-Oberlands
högalper uppstiga; den nedre har mera leende
strandlandskap. Längs båda stränderna gå landsvägar,
utmed södra stranden sedan 1893 också järnväg, från
Thun till Interlaken, och sjön trafikeras af ångbåtar.
(H. W—k.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:15 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfch/0637.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free