- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
95-96

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Timur - Timurtasch - Timvinkel - tina - Tina - Tinak - Tinamiformes - Tinamus - Tinca - Tin camp - Tinctura - Tindal, Matthew

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och af honom insattes den unge T. till guvernör öfver
prov. Transoxanien. Efter åtskilliga strider med
sin suverän och med sin svåger Husein i Balch gjorde
T. sig vid Huseins död till herre öfver Balch och kort
därefter öfver största delen af Djagatai (1369). Från
denna tid upptogs hela hans lif af ständiga,
framgångsrika krigståg åt alla håll. Så eröfrades
Kovaresmien (Chiva) genom långvariga strider, hvilka
slutade därmed, att denna provins införlifvades
med Djagatai (1380), Hårat och Chorasan (1381–82),
Persien (1384–85), Armenien och Georgien (1386–87)
samt Kaschgar (1375 och 1389–90). Det stora
kanatet Kiptjak gjordes till
lydrike genom två fälttåg 1376–77 och 1389–91,
och då kanen Toktamisch gjorde uppror (1395),
eröfrade T. hela hans rike och framträngde ända till
Moskva. 1398–99 intog han de angränsande delarna af
Indien ända till Dehli; sedan vände han sina vapen
mot s. v., eröfrade Bagdad, Damaskus och Aleppo
jämte en stor del af Syrien och inträngde slutligen
i Mindre Asien, där han slog turkarna vid Angora
(sommaren 1402) och tillfångatog sultanen Bajazid
I. Därefter beslöt han vända sig mot Kina, men redan
vid öfvergången af Sir-Darja angreps han af feber
och dog i den lilla staden Otrar vid samma flod
(febr. 1405). Han begrofs i Samarkand (se d. o.,
sp. 563 och fig.). Efter hans död förföll inom kort
det sista mongoliska världsväldet (se Mongolerna,
sp. 909). T:s hela lif och i synnerhet hans krigståg
utmärktes af otrolig våldsamhet och ändamålslös
grymhet. Stora, blomstrande städer, såsom Ispahan,
Dehli, Bagdad och Damaskus, uppbrändes, hela deras
manliga befolkning nedhöggs, och väldiga bördiga
landsträckor förhärjades så, att de alltsedan dess
förblifvit ödemarker. T. är en af de störste eröfrare
historien känner, och som fältherre kan han jämföras
med Napoleon; men hela hans verksamhet gick ut på att
rifva ned, aldrig på att bygga upp. Under hans namn
ha två skrifter, Malfuzat ("annaler") och Tuzukat
("förordningar") blifvit bevarade till eftervärlden,
och här framträder T. i en vida mänskligare dager,
än man skulle vänta, men frågan om deras äkthet kan
icke betraktas som afgjord. I alla händelser synes
han ha haft ett visst intresse för vetenskap och
konst, liksom han äfven icke utan skäl berömmes
för religiös tolerans. Jfr A. Müller, "Der islam
im morgen- und abendland" II (1887), Lane-Poole,
"The Mohammadan dynasties" (1894), Horn, "Das heer-
und kriegswesen der Grossmoghuls" (1894), Geiger
och Kuhn, "Grundriss der iranischen philologie II"
(1904), och Sykes, "A history of Persia" II (1915).
(K. V. Z.)

illustration placeholder
Tamerlan (Timur). Efter en

persisk miniatyr.


Timurtasch. Se Adrianopel.

Timvinkel, astron., för en himlakropp kallas den
vinkel, som dess deklinationscirkel bildar med
meridianen. Den räknas från meridianens sydpunkt åt
v. (samma led som den dagliga rörelsens), från 0° till
360°. Man talar stundom om negativa timvinklar, som
då räknas i motsatt led. Emedan stjärntiden, enligt
sin definition, växer proportionellt mot stjärnornas
(eg. vårdagjämningspunktens) timvinklar, nämligen
med 1 timme för hvarje 15-tal grader, brukar man
vanligen uttrycka timvinkeln i timmar, tidsminuter
och tidssekunder, därmed menande, att timvinkeln
svarar mot detta antal timmar o. s. v. stjärntid. Om
t är en stjärnas timvinkel, T stjärntiden och α
stjärnans rektascension, alla tre uttryckta i tid
(eller alla tre i båge), så gäller formeln t =
T – α
, med hvilken timvinkeln kan beräknas. – Vill
man uppmäta timvinkeln för en stjärna, sker detta
medelst ekvatorealet (se Astronomiska instrument),
genom afläsning på dess timcirkel. En annan metod
består i mätning af stjärnans höjd, h, hvarefter
timvinkeln beräknas ur den viktiga formeln

        sin h = sin φ sin δ + cos φ cos δ cos t,

hvarest φ är polhöjden och δ stjärnans deklination
(se Tidsbestämning).

K. B. (B–d.)

Tina. 1. Fisk. Se Fiskredskap, sp. 451 o.
452. – 2. Landtbr. Se Körna och
Tröskverk.

Tina, myt. Se Juppiter, sp. 297.

Tinak, badort. Se Tanak.

Tinamiformes, zool. Se Crypturidæ och
Rhynchotus rufescens.

Tinamus, zool. Se Crypturidæ.

Tinca, zool. Se Sutare.

Tin camp [kä’mp], eng. (af tin, bleck, och camp,
läger), läger bestående af ett antal af korrugerad
plåt uppförda baracker, som användas af engelsmännen
i Syd-Afrika till truppförläggning. Se Barackläger
och Ladysmith.
H. J-dt.

Tinctoris, Johannes, nederländsk musiker,
f. omkr. 1446 i Poporinghe, d. 1511 i Nivelles, var
omkr. 1475 kapellmästare vid Ferdinands af Aragonien
hof i Neapel, sedermera kanonikus i Nivelles. Han
ansågs som en af de lärdaste musikerna på sin tid och
skref bl. a. det första musiklexikonet, Terminorum
musicæ diffinitorium
(omkr. 1475; omtryckt i Forkels
"Allg. literatur der musik", 1792, Chrysanders
"Jahrbücher", 1863, och Coussemakers "Scriptores",
IV). T:s samlade arbeten äro äfven utg. af
Coussemaker, däribland hans förut otryckta stora
kompositionslära, bestående af en följd fristående
afhandlingar, bland hvilka särskildt De natura et
proprietate tonorum
och Liber de arte contrapuncti
äro berömda. T. komponerade sånger m. m.

A. L.*

Tinctura, farm. Se Tinktur.

Tindal [ti’ndl], Matthew, engelsk religionsfilosofisk
författare, f. antagligen 1653, d. 1733, studerade
juridik, tog teol. doktorsgrad samt öfvergick
till katolicismen och erhöll af Jakob II en
årspension. Efter statshvälfningen 1688 återgick
han till protestantismen samt utgaf 1694 ett försvar
för nämnda statshvälfning och 1697 ett försvar för
samvetsfriheten och toleransen, som han dock ej ville
ha utsträckt till ateister. T :s första större arbete,
The rights of the christian church associated against
the romish and all other priests, who claim an

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:23 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free