- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
103-104

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tingsgästningspenningar - Tingshus - Tingshästar - Tingslag - Tingslame - Tingspredikan - Tingsryd - Tingsrätt - Tingssamhälle - Tingsställe (Tingsstad)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ifrågavarande afgifter kommit att utgå med olika belopp
på skilda orter. Tingsgästningspenningarna utgingo
sålunda i Värmland med lägst 2, högst 6 skill. af
hvarje matlag, i Kopparbergs län med ända till
10 skill. af matlaget (i Söderbärke socken)
och i vissa socknar med växlande högre belopp af
hvarje soldatrote. I lappmarken utgick en afgift,
kallad domarnästen, bestående af rentungor, renstek
och penningar, som levererades af lapparna och
motsvarade tingsgästningen på andra orter. Lagmans-
och häradshöfdingeräntan, som var anslagen till
justitiestatens aflöning, stod under hofrätternas
disposition, till dess genom k. br. 5 mars 1778
förordnades, att den skulle lika med andra räntor och
bevillningar uppbäras, i ränterierna insättas och i
landsboken redovisas. Tingsgästningspenningarna voro
däremot ställda till häradshöfdingarnas och nämndens
enskilda disposition samt uppburos och redovisades i
allmänhet af kronofogdarna, men på de flesta ställen
i Dalarna af nämnden. Riksdagen 1828–30 beslöt, utom
beträffande Dalarna, där den gamla ordningen fick
tillsvidare bestå, sådan reglering af ifrågavarande
utskylder, att lagmans- och häradshöfdingeräntan,
tingsgästningspenningarna inbegripna, skulle på
de ställen, hvarest den betalades med mindre än
sammanlagdt 12 sk., till detta belopp för hvarje
matlag på landet förhöjas och beräknas å alla
orter lika, nämligen den statsverket förbehållna
lagmans- och häradshöfdingeräntan tre fjärdedelar af
afgiften med 9 sk. och tingsgästningspenningar en
fjärdedel med 3 sk.; och skulle nämnda ränta till
hela beloppet, 12 sk., därefter till statsverket
ingå, men ett emot fjärdedelen däraf belöpande
anslag i riksstaten uppföras till godtgörande af
domares och nämndens tingsgästningspenningar,
de vederbörande, som i tingsgästning då åtnjöto
mera än en fjärdedel, likväl under deras tjänstetid
därvid bibehållna. Jämlikt k. kung. 11 mars 1841
upphörde lagmans- och häradshöfdingeräntan samt
den dels i städerna, dels på landet, hufvudsakligen
af stärbhus efter sådana personer, som icke erlade
meranämnda ränta, utgående s. k. stärbhusafgiften
fr. o. m. samma års ingång, hvarvid tillika
förklarades, att tingsgästningspenningarna skulle
enligt dittills stadgade grunder vederbörande
af statsverket godtgöras såväl i Dalarna som inom
öfriga delar af riket, dock med iakttagande, att de,
i st. f. att såsom dittills utgå i förhållande till
hvarje års uppbörd, för framtiden beräknades och
utbetalades efter medium af samma uppbördsbelopp
under de sistförflutna tio åren enligt den särskilda
utredning, hvarom Statskontoret egde föranstalta. Vid
nästföljande riksdag, 1844–45, uppfördes i riksstaten
ett bestämdt anslag till ersättning åt vederbörande
för förlorade tingsgästningspenningar. – I Finland har
tingsgästningen intill senaste tid erlagts in natura
(s. k. tingskappar) och uppburits af häradshöfdingen
själf. Men på grund af en förordn. af 25 jan. 1886
betalas tingsgästningen numera i penningar enligt
medelmarkegång. Uppbörden sker genom statens
uppbördsmän. Tingsgästningen, hvari andel förut
tillkom nämnden, tillfaller i enlighet med nyssnämnda
förordning häradshöfdingen ensam. Lagmanstingsgästning
erlades äfven efter lagmanstingens upphörande och
inflöt i en lagmanstingsgästningsfond,
afsedd att användas vid genomförandet af
en eventuell domstolsreform (se Ting),
men upphörde genom 1886 års förordning.
A. W. D.

Tingshus. Se Tingsställe.

Tingshästar, hästar, som i forna tider i Sverige
skulle ställas till häradshöfdingars eller lagmäns
förfogande för deras färder till tingen.

Tingslag, jur., en häradsrätts
rättskipningsdistrikt. Till grund för indelningen i
tingslag ligger den urgamla häradsindelningen. Ett
tingslag kan bestå af ett eller flera härad.
E. K.

Tingslame (fsv. þinglami; jfr Ledingslame)
kallades i Upplandslagen de utskylder, som erlades de
år, då leding utgick och de vanliga tingen därför ej
höllos. I Västmannalagen förekommer ordet liktydigt
med tingfall (se d. o.).

Tingspredikan kallas den gudstjänst, som en gång
hvarje år hålles vid underdomstol på landet,
nämligen, enligt k. förordn. af 19 juli 1872,
"å det lagtima ting, som först på året infaller,
innan rätten till domsäte träder". Tingspredikan
skall förrättas i kyrkan, såvida denna ej är öfver en
fjärdedels mil aflägsen från tingsstället, i hvilket
fall gudstjänsten skall hållas på tingsstället. "Och
bör såväl domaren själf som nämnden gudstjänsten
från begynnelsen till ändan bevista". I 1686 års
kyrkolag var föreskrifvet, att dylik gudstjänst
skulle förrättas, hvar gång ting hölls. Jfr
Magistratspredikan.
J. P.

Tingsryd, station vid Växjö–T. och Bredåkra
–T. järnvägar i Tingsås socken, Kronobergs län,
41 km. från Växjö. Provinsialläkare, apotek,
kuranstalt, afdelningskontor af Göteborgs bank och
bank-a.-b. Södra Sverige, Tingsås sockens sparbank,
hotell, många handlande och handtverkare, mejeri, 2
sågverk, vattenkvarn, elektrisk anläggning, saftfabrik
och torfströfabrik.

Tingsrätt. Häradsrätt är underrätt på
landet. Emellertid är häradsrätt ej den enda
benämningen i svensk lag på den domstol, som i
första instans skipar rätt på landet. På några
ställen förekommer namnet tingsrätt; så i kap. 14 §
2 och kap. 25 § 9 Byggningabalken. Vissa underrätter
på landet (i skeppslag) betecknas ock sedan gammalt
som tingsrätter.
E. K.

Tingssammanträde, jur. Se Ting.

Tingsställe (Tingsstad), jur., ort för hållande af
ting. Därom föreskrifves i kap. 2 § 1


illustration placeholder

Tingshus af modern svensk typ (Södra Roslags domsagas
tingshus i Solna socken).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:31 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free