Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tirard, Pierre Emmanuel - Tiraspol - Tirass - Tire - Tire - Tireboli - Tirefond - Tirén, Johan - Tiresias - Tirfing - Tirgoviste - Tirgu-Jiului - Tirhaka - Tirhan, Elias af - Tiribazos - Tiridates
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1883–85). Han invaldes 1883 i senaten. Sedan
Jules Grévy störtats och Carnot blifvit vald till
republikens president, fick T. 12 dec. 1887 i
uppdrag att bilda ett nytt kabinett, som likväl
icke kunde hålla sig längre än till 30 mars
1888. Då kabinettet Floquet måste afgå, blef T. 21
febr. 1889 åter konseljpresident. Detta kabinett, i
hvilket den energiske Constans var inrikesminister,
Freycinet krigsminister och Rouvier finansminister,
gjorde Frankrike de största tjänster genom sitt
kraftfulla uppträdande mot general Boulanger
och patriotligan. T., som var minister äfven
för handel, industri och kolonierna, hade mycken
heder af den stora världsutställningens lysande
framgång. De allmänna valen sept. 1889 gåfvo det
republikanska partiet en ofantlig majoritet i den nya
deputeradekammaren. Meningsskiljaktigheter mellan
T. och Constans ledde emellertid febr. 1890 till
den sistnämndes afgång, och därigenom rubbades hela
ministärens ställning. Den afgick 13 mars s. å.,
och i den af Freycinet bildade nya ministären fingo
Constans och Rouvier plats, medan T. uteslöts. Fastän
fortfarande medlem af senaten och dec. 1892–april 1893
finansminister i Ribots ministär, spelade T. under
sina sista år ingen mera framstående roll i politiken.
E. W.*
Tiraspol [-pål], stad i ryska guv. Cherson,
Ukraina, på vänstra stranden af Dnjestr och
vid järnvägen från Odessa till Kisjinev. 35,240
inv. (1910). Liflig handel med traktens produkter,
särskildt spannmål, boskap och vin. Tobaks-, ljus-och
talgindustri. På högra Dnjestr-stranden, något längre
upp vid floden, ligger i Bessarabien staden och
forna fästningen Bender (se d. o.).
H. W-k.
Tirass (fr. tirasse), jaktv. Se Nät 2.
Tire l. Tyre [tai’*],
plur. tires, tyres, eng., hjulskena; hjulring af stål
för järnvägsvagnar; gummiring till velocipedhjul.
Tire, stad i Mindre Asien, turkiska vilajetet Aidin,
i Kutschuk Menderes (Kaystros) dal, 65 km. s. om
Smyrna, vid järnväg från denna stad. T. hette i gamla
tiden Teira. Omkr. 15,000 inv., mest greker. Liflig
handel. Matt- och bomullstygsväfveri. Vinodling
i trakten.
(H. W-k.)
Tireboli [-båli], stad. Se Tarabulus.
Tirefond [tirfå’nd; fr. tire-fond, dragskruf,
skrufbult], järnvägstekn., skruf för
fastsättande af järnvägsskenor vid syll,
således ersättande skenspik. Jfr Järnvägsskena.
Fmn.
Tirén. 1. Johan T., målare, f. 12 okt. 1853
i Själevad, Ångermanland, d. 24 aug. 1911 på
Tirsta, Länna socken, Stockholms län, började
efter aflagd studentexamen sina konststudier vid
Tekniska skolan i Stockholm och 1877 vid
konstakademien, där han 1880 vann k. medaljen för
Loke fängslas af asarna. 1881 utställde han
Jämtlandssägen (en bondgosse med fiol lyssnar till
näckens spel i forsen), året därpå följde lappmotivet De
vilsegångna. 1882–84 vistades han som akademiens
stipendiat i Tyskland, Italien och Paris. Han
behandlade sedan hufvudsakligen motiv ur lapparnas
lif: Efter snöstorm (en lappkvinna bredvid sin
döde sons lik, 1885, Nationalmuseum, deponerad i
Östersunds museum), Älgskytten (1889, Härnösands
museum), Lappar tillvaratagande skjutna renar
(1892, Nationalmuseum), utförde dessutom smärre
genrebilder i olja eller akvarell, ofta af
hufvudsakligen etnografisk innebörd. T. målade
ett och annat porträtt och många landskap från
Norrland och Lappland, bredt och käckt anlagda och
med god lokal karaktär, samt dioramabilder för
Stockholmsutställningen 1897 och Parisutställningen
1900. Han blef led. af Konstakademien s. å. och
extra lärare vid Konsthögskolan 1903. – T:s hustru
Gerda T., född Rydberg, f. 11 jan. 1858 i Stockholm,
gift 1884, studerade vid Tekniska skolan och 1875–82
vid konstakademien samt 1883–84 i Paris, har målat
landskap och genrer med franska och svenska ämnen,
barnmotiv, porträtt, blommor samt har äfven utfört
bokillustrationer. – 2. Karl T., den föregåendes
broder, folklorist, f. 23 juni 1869 i Oviken,
Jämtland, student 1888, har i Statens järnvägars
tjänst varit anställd mest i nordligaste distriktet
och befordrades 1912 till stationsinspektor i Bergvik,
Hälsingland. Han har färdats vida omkring bland
Sveriges lappbefolkning, bistått lapparna med råd och
dåd samt lyckats samla många hundra af deras hittills
föga kända, egendomliga sånger ("joiknings"-låtar),
som han dels upptagit direkt i fonograf, dels
upptecknat i noter och hvilkas invecklade melodier
han funnit vara byggda efter ett visst system,
hvarjämte åtskilliga af visorna ega intresse äfven i
mytologiskt afseende (björnkulten m. m.). Omkr. 400
sådana fonogram har han öfverlämnat till Etnografiska
museet i Stockholm. Dessutom har T. efter egen metod
tillverkat ett 100-tal förträffliga violiner och har
som amatör med framgång målat högnordiska fjällandskap
(bl. a. ett i Östersunds allm. läroverk). Han har gett
ut Från vildmark och lekstugor (2 häften upptecknade
jämtpolskor för två violiner), folkvisor och körer.
1. G-g N. 2. E. F-t.
Tiresias. Se Teiresias.
Tirfing. Se Tyrfing.
Tirgoviste [-gå’vi*t], stad. Se Têrgoviste.
Tirgu-Jiului, stad. Se Têrgu-Jiu.
Tirhaka, Bibelns namn på egyptiske konungen Taharka
(se Egypten, sp. 1483).
Tirhan, Elias af. Se Syriska språket och litteraturen, sp. 1475.
Tiribazos (grek. TigtftaZos, lat. Tiriba’zus),
persisk satrap (ståthållare) i Armenien omkr. år
400 f. Kr., sedermera i Mindre Asien, hvarifrån
han utöfvade ett icke obetydligt inflytande på
Greklands angelägenheter. Under hans medverkan
afslöts 387 f. Kr. den "Antalkidiska freden" (se
Antalkidas). T. stod högt i anseende hos konung
Artaxerxes Mnemon på grund af många viktiga tjänster
och hade fått löfte om en af konungens döttrar
till gemål. Då detta löfte ej infriades, ingick
han med konungens son Dareios en sammansvärjning,
hvilken upptäcktes och kostade honom lifvet.
A. M. A.
Tiridates (grek. Tigiödr^, armen. Terdat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
