Print (PDF) - On this page / på denna sida - Tischler, Otto - Tischri (Tisri) - Tisdag - Tisdagssoppa - Tise Gangri - Tiselius, Daniel - Tiselius, Gustaf august - Tisento - Tisi, Benvenuto - Tisifone - Tisi-usu - Tisjön - Tiskasjöberg - Tislarne - Tisleia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Katarina-klostrets vid Sinai bibliotek upptäckte han flera gammaltestamentliga fragment af en grekisk bibelhandskrift på pergament, hvilken han genast igenkände som en af de äldsta. Han lyckades erhålla en del af denna handskrift, hvilken han utgaf i ett litografieradt faksimile under titeln Codex Friderico-Augustanus (1846). 1853 och 1859 företog han ånyo resor till Orienten och besökte åter klostret på Sinai. Först under den sistnämnda resan, som företogs med understöd af ryska regeringen, fick han tillträde till det öfriga af den dyrbara, gamla bibelhandskriften, som förutom stora delar af G. T. visade sig innehålla N. T. fullständigt, jämte Barnabas-brefvet och Hermas herde, samt tillåtelse att taga den med sig för att afskrifva och publicera den. Vid ryska rikets 1000-års jubileum, 1862, publicerades under T:s ledning på föranstaltande af ryska regeringen denna Codex sinaiticus (4 bd fol.; se Bibelhandskrifter, sp. 224--225). 1869--72 utgaf han, efter en fullständig revision af grundtexten, en stor kritisk upplaga af N. T. (Editio octava critica major), hvilken sedan utkom i många upplagor; dessutom utgaf han från 1872 Editio octava minor och flera handupplagor. Intryck och erfarenheter från sina resor meddelade T. i Reise in den Orient (2 bd, 1845--46) och Aus dem Heiligen lande (1862; "Det heliga landet etc.", 1869). Om T:s öfriga arbeten se C. Bertheaus art. i A. Haucks "Realencyklopädie", 3:e uppl., bd 19, sid. 788 ff. T:s teologiska ståndpunkt var den strängt bibeltroendes. Medan Strauss tolkade bibeln mytiskt och Tübingenskolan uppfattade nya testamentets urkunder som tendensskrifter samt båda förlade dessa skrifters uppkomst till en betydligt senare tidpunkt än den af traditionen antagna, fasthöll T. (Wann wurden unsere evangelien verfasst?, 1865; "När blefvo våra evangelier författade?", s. å.) evangeliernas historiska beskaffenhet och uppkomst redan i 1:a årh. Däremot erkände han befintligheten af senare tillsatser och vanställningar i N. T:s text och gjorde till sin lifsuppgift att bortrensa dessa. (E. S-e.) Tischler, Otto, tysk arkeolog, f. 1843 i Breslau, d. 1891 i Königsberg, var sedan 1874 föreståndare för därvarande Physikalisch-ökonomische gesellschafts arkeologiska museum. Hans många uppsatser äro publicerade hufvudsakligen i ofvannämnda sällskaps skrifter. Jfr Latènetiden, sp. 1299. Tischri (Tisri), hebr., hos judarna den 7:e månaden i feståret, den 1:a i det borgerliga året. Den har 30 dagar och motsvarar ungefär tiden från midten af sept. till midten af okt. I månaden T. firas nyårsfesten, försoningsfesten och löfhyddofesten (se dessa ord). L. L.* Tisdag (se Dag), det svenska namnet på veckans tredje dag. Det motsvarar romarnas Martis dies (efter planeten Mars), som ännu finnes bevaradt i de romanska språken: fr. mardi, it. martedì, sp. mártes. Portugisiskan åter har i fråga om denna dagens liksom de öfriga veckodagarnas namn upptagit det på kyrklig väg införda bruket att nämna dagarna efter deras ordning i veckan, hvadan tisdagen kallas terça feira (mlat. feria tertia), tredje dagen. Samma grund för namngifningen återfinnes äfven i nygrek. he trite (näml. hemera, dag) och de slaviska språken, t. ex. ry. vtornik, po. wtorek, "den andra" (dagen). I de germanska språken har den romerske krigsgudens namn fått vika för den motsvarande inhemska gudens: fnhty. Zio, fnod. Tyr (se Ty), urspr. en ljusets, sedan det blixtrande svärdets (krigets) gud. Dagens namn lyder på fnhty. ziestag, medelhty. zîstac (ännu fortlefvande i Schwaben under formen zistag), ty. dienstag (under 1200-talet dingstag), angls. tivesdæg, eng. tuesday, fnod. tysdagr, da. tirsdag. -- Tisdagen näst efter fastlagssöndagen bär af ålder benämningen fet-tisdag (se Fastlagen). R. G. Tisdagssoppa göres af spadet af kokt fläsk eller salt kött, pärlgryn, morötter, kålrot, palsternacka, persiljerot, potatis, mjölk, mjöl, ingefära och peppar, samt eventuellt finhackad persilja och ägg. Somliga mena med tisdagssoppa detsamma, som annars kallas sluring. Tise Gangri. Se Gangri. Tiselius, Daniel, präst, f. 1682 i Kumla socken, Närke, d. 19 jan. 1744, blef student 1702, prästvigdes 1708 och efterträdde 1715 sin fader, redan under dennes lifstid, på grund af särskildt kungligt tillstånd, som kyrkoherde i Hammar och Lerbäcks församlingar, Strängnäs stift. T. var känd för stor lärdom. Som framstående naturforskare kallades han 1740 till medlem af Vet. akad. Bland hans arbeten må nämnas Uthförlig beskrifning öfver den stora Swea och Götha siön Wetter (1723; samma ämne ytterligare behandladt 1730), Catechismi frågor, jämte andra minnesspråk (s. å.) och Thet dyra försoningsoffret för hela verldenes synder (1726; 3 dlr; 6:e uppl. af d. 3 1829, samt under titeln "Jesu lidandes kraft och nytta uti bedröfvade syndares andeliga upprättelse" utg. 1831 och 1851; finsk öfv. 1853). Tiselius, Gustaf August, botanist, f. 25 aug. 1833 i Hällsjö, Jämtland, d. 21 febr. 1904 i Stockholm, blef student i Uppsala 1851, genomgick Ultuna landtbruksinstitut och blef filos. doktor 1869. Han var 1863--65 lärare vid Ryssbylunds landtbruksskola, 1867--80 vid Stockholms Lycæum och Athenæum, blef kollega vid Jakobs läroverk 1868 och var därjämte lärare i botanik och zoologi vid Ultuna 1868--92. T. främjade i hög grad kännedomen om det förut föga utredda släktet Potamogetons många arter och varieteter; en frukt af detta arbete är ett exsickatverk i jättefolio, Potamogetones suecici exsiccati (3 fask., 1894, 1895, 1897), belönadt med k. Vet. akad:s äldre Linnémedalj i guld. T:s omfattande samlingar tillhöra Riksmuseum. C. Lmn. Tisento, pseudonym. Se Testoni. Tisi, Benvenuto. Se Garofalo. Tisifone (grek. Tioicporr], lat. Tisiphone). Se Erinyer. Tisi-usu, stad. Se Tizi-Ouzou. Tisjön, i Lima socken, Kopparborgs län, på gränsen till Värmland; afbördar vattnet till Klarälfven. Tiskasjöberg. Se Falu grufva, sp. 1341. Tislarne, ögrupp. Se Grisbådarna. Tisleia, förnämsta tillflödet till Drammensälfvens biflod Bægna, flyter genom flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
