Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tisleia - Tislundstenen - Tisnaren - Tisnarens kanal - Tisri - Tissafernes - Tissandier, Gaston - Tisselskog - Tisserand, Francois Felix
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydliga fjällvatten uppe på vidderna mellan
Hallingdalen och Valdres och går under namnet Aabjöra
ned i den senare dalgången. Längd 58 km., flodområde
850 kvkm.
Y. N.*
Tislundstenen, arkeol., ett mycket stort
vandringsblock (12 x 14 danska fot) på
Tislund Mark i Brörup socken, Ribe amt. Den
är utan inskrift, men man har, utan att kunna
bevisa det, gissat, att det var denna sten,
som Harald Blåtand reste på sin moders graf.
J. C.
Tisnaren, insjö 43,5 m. ö. h. inom de skogiga
gränstrakterna mellan Södermanland och Östergötland,
omgifven af Skedevi samt ö. och v. Vingåkers
socknar. Sjön har en trasig konfiguration och
är uppfylld af ett flertal smärre öar, 39 kvkm.,
hvaraf 9,0 kvkm. inom Södermanland. Omgifven af
ytterst kuperad och svårtillgänglig terräng, har
T. legat mycket isolerad, tills med T:s kanal (se
d. o.) 1915 öppnades en utmärkt samfärdsled. Genom
Tislången afbördas sjöns vatten genom Forsaån till
Viren och flera af södra Södermanlands stora sjöar
för att slutligen afrinna genom Nyköpingsån (se
d. o.). Nederbördsområdet ofvan sjöns utlopp vid
Norslund utgör 700 kvkm. Omedelbart nedom Tislången
bildar ån ett fall på omkr. 4 m., där Forsa bruk
uttager 125 hkr. Strax ofvan T. är Häfla bruk beläget,
uttagande 130 hkr.
E. O. E-m.
Tisnarens kanal utgår från Dämbol vid stambanan
Katrineholm–Norrköping och förenar sjöarna
Fjällaren, Tisnaren och Tislången vid gränsen mellan
Södermanlands och Östergötlands län. Farledens hela
längd är 17,5 km., hvaraf 2,5 km. gräfd kanal; dess
djup är l,5 m. Kanalen byggdes 1910–15 för en kostnad
af 372,000 kr., hvaraf i statsanslag 210,000 kr.
Fr. E.
Tisri. Se Tischri.
Tissafernes (grek. TioöaqisQvyg), persisk satrap
(ståthållare) i Karien och Lydien under Dareios
Nothos’ och Artaxerxes Mnemons regering, framstående
hufvudsakligen genom den gränslösa falskhet och
bakslughet, hvarmed han vid alla tillfällen gick
till väga. I egenskap af ståthållare i Mindre Asien
började han 413 f. Kr. inleda underhandlingar med
spartanerna för att till gengäld för det understöd
han ville bevilja dem i kriget mot Aten få fria
händer att återvinna de besittningar, som perserna
förlorat i Asien. Han svek dem dock och förhjälpte
Alkibiades (se d. o.) att som segrare återvända till
Aten (408). En del af sitt höfdingdöme måste han
afstå till konungens broder, Kyros d. y. Då denne
gjorde uppror, stod T. på konungens sida och bidrog
till dennes seger vid Kunaxa (401 f. Kr.). Efter
detta slag sträfvade han med våld och list att
förgöra Kyros’ grekiska legotrupper, sedan han
försåtligt lockat deras anförare till ett möte,
där han lät gripa och aflifva dem. Till belöning för
sina tjänster fick han Kyros’ hela höfdingdöme och
därjämte konungens dotter till gemål. Hans närmaste
uppgift blef nu att underkufva de grekiska städerna
i Asien; men dessa sökte hjälp hos Sparta, och sedan
T. efter att ha med växlande framgång kämpat mot de
spartanske befälhafvarna Thibron och Derkyllidas
blifvit af Agesilaos slagen vid Paktolos i Lydien
(395), blef han afsatt och dödades af sin efterträdare
Tithraustes.
A. M. A.
Tissandier [-sãdié], Gaston, fransk luftseglare och
populärvetenskaplig skriftställare, f. 1843
i Paris, d. 1899, vardt 1864 föreståndare för
Union nationales försökslaboratorium, egnade
sig snart äfven åt meteorologi och blef i denna
vetenskaps intresse en ifrig luftseglare. Första
gången uppsteg han i ballong från Calais, seglade ut
öfver hafvet och fördes tillbaka af en högre, motsatt
luftström. I sept. 1870 begaf han sig i luftballong
ur det belägrade Paris. T. företog ett trettiotal
uppstigningar (om hans farliga färd i april 1875 se
Luftballong, sp. 1286). De inhöstade meteorologiska
rönen meddelade han franska vet. akad. Han författade
vidare bl. a. Éléments de chimie (1867–70),
L’eau (1867; 4:e uppl. 1878), En ballon (1871), Les
merveilles de la photographie (1873), Histoire de
mes ascensions (1877), Observations météorologiques en
ballon (1879), <i<Bibliographie aéronautique</i> (1887) och
åtskilliga goda ungdomsböcker (i svensk öfv. finnas
"Vetenskapliga tidsfördrif", 1882, 2:a uppl. 1883;
"Vetenskapens martyrer", 1884; "Arbetets hjältar",
1885). T. var lärare vid Association polytechnique
och utgaf från 1873 veckoskriften "La nature".
(Fmn.)
Tisselskog, socken i Älfsborgs län, Vedbo
härad. 10,390 har. 886 inv. (1917). Annex till
Steneby, Karlstads stift, Norra Dals kontrakt.
Tisserand [tissrã’], François Félix, fransk astronom,
f. 13 jan. 1845 i Nuits (Côte d’0r), d. 20 okt. 1896
i Paris, gjorde sina matematiska studier vid École
normale supérieure, utgick därifrån som primus 1866
samt blef 1868 docteur ès sciences mathématiques et
ès sciences physiques. Efter att ha tjänstgjort från
1866 som biträdande astronom vid observatoriet i
Paris och sedan 1869 som repetitör vid École des
hautes études à la Sorbonne utnämndes han 1873
till direktör för observatoriet i Toulouse samt
till professor i astronomi där. T. kallades 1878
att intaga Leverriers plats som medlem af Académie
des sciences och ledamot af Bureau des longitudes,
blef 1882 professor vid Sorbonne i rationell mekanik,
1883 professor i celest mekanik och 1892 direktor för
observatoriet i Paris. Han företog i vetenskapligt
ändamål flera resor, t. ex. för iakttagande af de
båda Venuspassagerna 1874 (till Japan) och 1882 (till
Martinique). – T:s vetenskapliga arbeten röra sig mest
på den celesta mekanikens område och behandla teorien
för störingsräkningar, planetsystemets stabilitet,
planetmassorna, rörelserna inom månsystemen samt
frågan om kometers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
