- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
203-204

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjockö - Tjodolf - Tjodrek - Tjodreyrer - Tjog - Tjolgar - Tjolöholm - Tjornobog - Tjorveradien - Tjosnur - Tjostolf Aalessön - Tjota Gandak - Tju - Tjuder - Tjuder - Tjuderpåle - Tjudskoje ozero - Tjufbaggar - Tjufholmen - Tjufjon - Tjufkällaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Östersjön, Roslagens skärgård, Rådmansö socken,
Stockholms län, strax ö. om fastlandet. 3 mtl. Kvarn.

N. H–m.

Tjodolf (isl. Þjoðolfr), fornnorsk-isländska
skalder. 1. T. från Hvin (isl. f), or Hvini) på Agder
i Norge var skald hos och ungefär jämnårig med konung
Harald Harf äger (860–930), hvars son Gudröd Ljöme
han fostrade. Af T:s dikter finnas Ynglingatal och
Haustlong (se dessa ord) i behåll. – 2. T. Arnorsson,
f. i norra Island, en af de förnämste isländske
skalderna, uppehöll sig hos konungarna Magnus den
gode 1035–47, om hvilken han diktat Magmisflokkr,
och Harald Hårdråde (1047–66), som han egnat Sex
Stefja i drottkväde och Haraldsdråpa i runhent och med
hvilken han antagligen stupade i slaget vid Stanford
bro. Dessa skalders dikter äro senast utgifna af
F. Jönsson, "Den norsk-islandske skjal-dedigtning", I (1912).

1 o. 2. B-e.

Tjodrek. Se Theodricus monachus.

Tjodreyrer (isl. fyoftreyrir), nord. myt., en dvärg,
som enligt eddasången "Havamal" sjöng kraft åt asar,
framgång åt alfer och förstånd åt stridernas gud.

(B–e.)

Tjog (af tjugu), ett antal af tjugu (t. ex. ett tjog
ägg; tjogtals personer).

Tjolgar, sjö n. ö. om Aralsjön i Turkestan. Se Tschalkar-tengis.

illustration placeholder
Tjolöholms slott.

Tjolöholm, ett af Hallands förnämsta herresäten, i
Fjärås socken, Hallands län, naturskönt beläget vid
Kungsbackafjärden. Det omfattar med underlydande
6 1/2 mtl i Fjärås socken, tax. till 401,000
kr. Corps-de-logiset är en slottslik byggnad (se
fig.), uppförd 1898–1904 af granit i engelsk
Tudorstil efter ritningar af L. Wahlman, och omges
af stora terrassanläggningar. T. omtalas redan
1231 under namnet Thiulfö och tillhörde då konung
Valdemar Sejr af Danmark. 1659 kom T. i svensk
ego, då fältmarskalken K. M. Lewenhaupt inköpte
det. Det såldes 1692 till presidenten F. Wrede,
kom genom gifte 1701 till släkten Sparre och genom
köp 1751 till landshöfding H. Hummelhjelm, inköptes
1774 af Göteborgsgrosshandlaren A. J. Swalin, i
hvars släkt det som fideikommiss förblef till 1841,
då engelsmannen R. Dann köpte det. Hans arf vingar
sålde T. 1863 till ryttmästaren V. Santesson, som
1867 lät uppföra en slottslik manbyggnad i italiensk
renässansimitation. 1892 köptes T. af stallmästaren
J. F. Dickson, som lät rifva den gamla byggnaden och nära
därintill uppföra den nuv. Han upprättade på T. ett
stuteri, som egde bestånd till 1905. 1906 öfvergick
T. till Dicksons måg, hofstallmästare grefve K. Bonde.

Tjornobog. Se Tjernobog.

Tjorveradien. Se Mytologi, sp. 172.

Tjosnur, Tjpsnublöt. Se Holmgång, sp. 1011.

Tjostolf Aalessön [-åles-], norsk "lendermand" i Viken
under 1100-talet, insatt af Sigurd Jorsalfarer. Vid
de borgerliga krigens utbrott slöt han sig till Harald
Gille och bistod honom kraftigt. Efter Haralds död
(1136) blef han förmyndare för hans son konung
Inge, som han i slaget vid Minne (1137) bar under
sin kappa; kämpade också i slaget vid Holmengrå
(1139). Under Haraldssönerna var T. en af landets
mäktigaste stormän.

Tjota Gandak, flod. Se Gandak 2.

Tju, flod. Se Tschu.

Tjuder, bindsel för hästar eller andra djur, då de
gå på bete och därvid ej kunnat släppas lösa på
inhägnad mark. Tjudret består af en lina, som är
fäst med ena ändan i grimman och med den andra vid en
liten påle, s. k. tjuderpåle, som slås ned i
marken. För djuret är det naturligtvis fördelaktigast
att fritt få röra sig på betesmarken, men genom
nedtrampning förstöres därvid en del af gräsfodret,
och för att förekomma detta används tjudring.

B. C–m.

Tjuder, Tschuder, ett i äldre ryska källor
(i formen tjudj) och i ryska folkspråket vanligt
namn för allehanda finska folkstammar. Äfven hos
Jordanes namnes ett folkslag Thiudos, som säkerligen
hör hit. I äldre källor af sågs därmed särskildt
esterna äfvensom i förbindelsen zavo-lotjskaja tjudj
karelerna i Dvina-trakten; nu för tiden menar man
med tjuder gemenligen voter eller vepser. En härmed
sammanhängande namnform tjuhna begagnas ofta i
förklenlig bemärkelse om finnar och ester. Ordets
ursprung är ovisst. Ryssarna förbinda detsamma
med ryska tjudnyj, "underlig" o. s. v., men dess
form i lapskan torde dock visa, att det icke kan
sammanhänga härmed, utan att det från början varit
ett inhemskt finskt folknamn, kanske betecknande
någon med karelarna nära besläktad stam. I senare
tider har namnet äfven i vetenskapliga arbeten ibland
begagnats om vepserna ("nordtjuder") och voterna
("sydtjuder"), hvilka benämningar likväl icke vunnit
burskap. Ryska forskare ha äfven i anslutning till
folkspråket talat om "tjudiska" forn-lämningar ända
långt bort i östra Ryssland och Sibirien, där något
verkligt "tjudiskt" folk icke kan ha existerat.
K. B. W.

Tjuderpåle. Se Tjuder.

Tjudskoje ozero [tjo’dskåje å’åerå], "tjudernas sjö",
ryska namnet på Peipus (se d. o.).

Tjufbaggar, zool. Se Ptinidae, sp. 537.

Tjufholmen, holme 3 km. utanför Sundsvall. Fyr.

Tjufjon, zool., ett namn på labben (Lestris
crepidata], vanligt i Bohus län m. fl. orter.

Tjufkällaren, fängelselokal i Stockholm under
rådhuskomplexen vid Stortorget, var ett underjordiskt
mörkt rum, sex alnar under jorden. Det namnes i
början af 1700-talet som provisoriskt fångrum, men
vann senare ryktbarhet som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:23 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free