- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
217-218

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tjädern - Tjäderåsen - Tjäggelvas - Tjälfvesta - Tjällman - Tjällmo - Tjälvar - Tjänande bröder - Tjänare - Tjängvidestenen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

217

Tjäderäsen-Tjängvidesteneri

218

användas former af nordisk spets. I Norrland
bedrifves på tjäder liksom på öfrig hönsfågel en
betydande snarfångst, då snarning är tillåten i
Jämtlands län ofvan skyddsskogsgränsen och i Väster-
och Norrbottens läns lappmarker. Förr idkades i hela
landet ett omfattande skytte under vårspelet, och ännu
i dag skjutes nog ett ej obetydligt antal tuppar på
spel oaktadt fridlysningen. F. n. (1919) är tjädern
i Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och
Jämtlands län fridlyst under tiden l mars-20 aug.;
i öfriga delar af landet är orrtuppen fridlyst under
tiden l jan.-20 aug., orrhönan 16 okt.-20 aug.;
på Gottland är tjädern fridlyst hela året. G. G.

Tjäderåsen, ett 662 m. högt berg i Orsa socken,
Kopparbergs län, 16 km. n. v. om Älfho station.

T!"-livas, sjö, 453 m. ö. h., med en yta af

43 kvkm. inom Arjepluogs socken, Norrbottens
län. Den är 24 km. lång i riktning n. v. till
s. ö. och 4 km. bred på sydligare hälften,
men något smalare och uppfylld af ett flertal
öar på den norra. T. genomflytes af Pite älf
på fjällgränsen. Under det att norra hälften af
sjön omges af en särskildt vild natur med till
ansenliga höjder brant stigande fjällpartier, såsom
Barturtetuoddar med topparna Muotoaktjåkko (1,386
m.), Aujekktjåkko (1,378 m.) och Päsatjåkko (1,273
m.) m. fl. i v. samt Rissatjåkko (838 m.) m. fl. i ö.,
omges södra hälften af mera lågländt och sjörik björk-
och tallskogsterräng. Någon bebyggelse existerar icke
omkring sjön; endast vid Kebneluokte vid en sydlig
vik och vid Västerfjäll i norra sjöändan ha bofasta
fiskelappar slagit sig ned. Nederbördsområdet ofvan
sjöns utlopp utgör 2,400 kvkm., helt bestående af
fjällandskap och rikt på sjöar. E. O. E-m.

Tjäl, kronopark i Junsele revir, Härnösands
öfverjägmästardistrikt, Västernorrlands län, har
enligt k. br. 29 juni 1866 och Skogsstyrelsens beslut
12 sept. 1881 bildats efter afvittring af gammal
kronomark. Areal 2,208 har (1915). S-r.

Tjäle, jordens frysning, är af stor betydelse för
jordens fruktbarhet. Genom f rysningen, i synnerhet
då den upprepas omväxlande med upptinande, luckras
jorden fullständigare, än som kan åstadkommas
genom någon bearbetning, och då denna luckring
blir starkare i den fritt liggande jord-tiltan än
i oplöjd jord, är höstplöjning ett medel att öka
tjälningens gynnsamma verkan. I bevuxen jord medför
f rysningen, att växtdelarna skyddas för skada af
parasiter, som redan vid en värmegrad föga öfver
fryspunkten kunna förorsaka växtens förstöring;
särskildt rågbrodden är ömtålig för dylikt
angrepp, hvarför djup tjäle är gynnsam, snöfall
på otjälad mark farligt för rågens öfvervintring.
H. J. Dft.

Tjälfvesta, egendom i Snaflunda socken, Närke,
omfattande 3V2 mtl, tax.-v. 136,000 kr. T., äfven
kalladt K ö l v e s t a, omtalas först 1623, och
nuv. corps de logiset byggdes 1645 till säteri af
assessorn Nils Stiernflycht (d. 1658), hvars släkt
till 1784 egde T., som då öfvergick till släkten
Burenstam, som innehade det till 1907.

Tjällmann. Se Tiällmann.

Tjällmo, socken i Östergötlands län, Finspånga läns
härad. 20,288 har. 2,731 inv. (1917). T. utgör ett
pastorat i Linköpings stift, Bergslags kontrakt. Midt
i socknen ligger T. by med post-

station, provinsialläkare, apotek, ett
expeditionskontor för Skandinaviska kredit a.-b.,
flera handlande och handtverkare, elektricitetsverk,
kvarn, mejeri.

Tjälvar tforngutniska ^ielvar), nord. jornsaga,
enligt Guta saga Gottlands förste bebyggare. Gottland
var förut förtrolladt, så att det sjönk om dagen,
men var uppe om natten. T. förde först eld på ön,
så att den ej mera sjönk. T:s hustru Hvitastjarna
hade första natten på ön en dröm, att tre ormar
voro sammanslingrade i hennes barm och skredo
därur, hvilket T. tydde så, att de skulle få
tre söner: Guti, Graip och Gunfiaun. Dessa tre
söner skiftade sedan Gottland i tre tredingar.
B-e.

Tjänande bröder. Se Riddarordnar. - I klostren kallas
de, som förrätta de husliga sysslorna, tjänande bröder
och tjänande systrar.

Tjänare, Tjänarinnor. Se Legohjon, Betyg (Orlofssedel,
sp. 178) och Stiftelsen för gamla tjänarinnor.

Tjängvidestenen, en vid Tjängvide gård i Älskogs
socken på Gottland 1844 anträffad, nu i Statens
historiska museam förvarad kalkhäll af 1,7 m. höjd,
högst 1,2 m. bredd och 0,3 m. tjocklek, är något
skadad i sin nedre del och i sin öfre halfrund. Fram-

sidan (se fig.) prydes med åtskilliga figurer i
basrelief, i ett öfre och ett nedre fält, skilda af
ett flätverk, liknande valknutar, hvilket flätverk
också omger de bibehållna kanterna af stenen. Å
öfre fältet framställas en stor, åttafotad häst
med en liten ryttare, som af en kvinna bjudes en
välkomstbägare, och ett par andra, människofigurer,
ett fyrfotadjur och några mindre tydliga bilder. Man
har i ryttaren velat se Oden på hans åttafotade häst
Sleipner (se d. o.) och i kvinnan en valkyria, eller
Sigurd Faf-nesbane (se d. o.), som välkomnades af
Gudruns moder vid ankomsten till gjukungarnas hof och
red på hästen Grane, som härstammade från Sleipner.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:51:15 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0129.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free