Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Toll, Emma Helfrid Charlotta - Toll, Hugo Maurits - Tollarp - Tollendal - Tollens, Hendrik Franciscus - Tollense - Tollerup - Tollesson, Per - Tollin, Israel - Tollin, Ferdinand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
293
Toll-Tollin
204
1878-83. Hon målade porträtt,
blomsterstycken m. m. och verkade
som lärarinna i målning och teckning.
G-g N.
Toll, Hugo Maurits, läkare, f. 13 sept. 1858 i
Tuna socken, student i Uppsala 1878, med. kandidat
1884 och med. licentiat 1888, verkade 1888-95 som
praktiserande läkare i Nord-Amerika och utnämndes
efter sin återkomst till hemlandet 1897 till
läkare vid Diakonissanstaltens sjukhus vid Ersta
i Stockholm. Sedan 1901 är han öfverläkare vid
Danviks hospital. Bland T :s skrifter märkes Några
af den personliga hälsovårdens principer. En bok
för friska (1913). R. T-dt. Tollarp,
municipalsamhälle (enl. k. br. 14 nov. 1913)
i Västra Vrams socken, Kristianstads
län, beläget ’ vid skärningen mellan
järnvägslinjerna Kristianstad-Tollarp-Eslöf och
Tollarp-Efveröd -Åhus, 20 km. fr. Kristianstad,
23 km. fr. Ähus och 49 km. fr. Esiöf. 108 har. 584
inv. (1917). Taxeringsvärdet af bevillningsskyldig
fast egendom var 1918 756,000 kr., den tax. inkomsten
af kapital och arbete 379,523 kr.; i muni-cipalskatt
uttaxerades s. å. 0,20 kr. per 100 kr. inkomst
(förutom kommunalskatt 9,eo kr.). Platsen har
extra provinsialläkare, distriktsveterinär, apotek,
sparbank samt många handlande och handt-verkare. Af
industriella anläggningar finnas elektricitetsverk,
kvarnar, mek. verkstad med gjuteri, östra Skånes
järnvägs-a.-b:,s järnvägsverkstad, toffel-fabrik,
ullspinneri och färgeri, vinfabrik (a.-b. önos)
och ångbrännerier. L-
Wll. Tollendal ftåläda’1], baron de. Se L a 11
y. Tollens, Hendrik Franciscus, holländsk skald,
f. 1780, d. 1856, var endast femtonårig, då han
diktade eldiga frihetssånger, som med jubel mottogos
i klubbar och sjöngos af borgargardet. Vid samma tid
började han äfven skrifva för teatern. Sin bästa
framgång på detta område hade han med sorgespelet
Hoek-schen en Kabeljaauw-schen (1806); man talade
om hans "lyra af elfenben och silfver". Dessförinnan
hade hans Idyllen en minnezan-gen (1801-05) tillvunnit
honom namnet Hans rykte växte genom prisdikten Dood
van Egmond en Hoorn (1805) och samlingen Gedichten
(1808; flera uppl.). Genom sina folkliga visor,
barnsånger, ballader, festsånger och patriotiska
dikter (däribland den holländska folkhymnen
Wien Neerlands bloed, 1816) vardt T. nationens
älsklingsskald. Hans beskrifvande dikt Tafereel van
de overwinte-ring der nederlanders öp Nova Zembla
(prisbelönt 1816) anses för ett mästerstycke i sin
art. Diktsamlingarna Nieuwe gedichten (1822-28)
och Laaste gedichten (1849 o. f.) mottogos
med oför-minskadt bifall. 1846 upphörde T. med
den fäderneärfda handelsaffär han sedan unga år
innehaft. En mängd hedersbetygelser egnades hans
minne, och hans bildstod restes 1860 i Rotterdam.
"Hollands Gessner".
T:s Gezamenlijkc dichtwerken utgåfvos i 8 bd
1853-57. Se biogr, af Schotel (1860). <E-n B.)
Tolle^se, biflod fr. h. till Peene i Vorpom-mern,
kommer från den 11 km. långa och 2 km. breda
Tollense-sjön i Mecklenburg-Strelitz och faller
ut vid Demmin. För små fartyg med mindre än
l,s m. djup äro 44 km. af floden farbara.
(H. W-k.)
Tollerup, kronopark i Södra Skånes revir af
södra öfverjägmästardistriktet, Malmöhus län,
har bildats genom inköp enl. k. br. 4 april 1902,
22 april 1910 och 20 dec. 1912 af ett flertal
hemman i byarna Ekeröd, Bökestorp och Boarp i Hörs
och Norra Korums socknar. Areal 601 har (1915).
S-r.
Tollesson, Per, folkpredikant, f. 2 okt. 1747 i
Åsheda, Småland, d. 28 juni 1821, blef student
i Uppsala 1765, prästvigd 1771, kyrkoherde i
Danviken och Sicklaö 1780, hofpredikant 1792 samt
kyrkoherde i Närtuna och Gottröra af ärkestiftet
1793. S. å. utnämndes han till teol. doktor. -
T. hör till den icke stora, men så mycket mer
inflytelserika skara folkliga väckelsepredikanter
i lagisk anda, som mot slutet af 1700-talet gaf det
svenska kristendomslifvet en allvarligt etisk, om ock
något tung prägel. T:s predikostil, särskildt i hans
yngre dagar, var folkpredikantens. Framställningen är
deklamatorisk, ordrik och forcerad, öfverflödande på
frågetecken och utropstecken. Stor spridning vann hans
domedagspredikan En christelig upväckelsepredikan
(många uppl., 1775 -1846). T., som var en ganska
lärd och beläst man, skildras som mild och älsklig
i det enskilda umgänget. Icke minst på äldre dagar
hade han stort inflytande som själasörjare. Han
rådfrågades vidt omkring i andliga ämnen och bildade
i Speners anda utan allt konventikelväsen anhängare,
som i synnerhet utmärkte sig för mycken bibelfasthet
och noga aktgifvande på inre nådeväckelser. Sin
litterära verksamhet begynte T. egentligen först
på äldre dagar och utgaf bl. a. Den förfallna
christendomens uphjelpande (1801), Christeliga
predikningar ("T:s postilla", 2 dlr, 1802-03;
3:e uppl. 1833-34), Ordbok öfver Nya testamentet
(1815), Geographiskt handlexicon öfver Gamla
testamentet (s. å.), Handbok i bibliska litteraturen
(4 dlr, 1816-18) och Jesu Christi lefverne och lära
(1819). Efter hans död utkommo De första christnas
lefvande tro och heliga lefverne (3 dlr, 1830-31) och
Uppbyggeligt nattvardsförhör för skriftungdom (1844).
E. M. E.
Tollin, Israel, präst, skald, f. 20 febr. 1803
i Törnevalla, Östergötland, d. 5 febr. 1866 i
Skabersjö, blef student i Uppsala 1822, i Lund 1827,
filos, magister där 1832 och docent i estetik 1838
med disputationen Om den ästhetiska bildningens
inflytande på den moraliska. Han förestod professuren
i nämnda ämne åtskilliga terminer, hörde till den
efter-Tegnérska tidens bättre poeter i Lund och
utgaf 1844 en samling Dikter, utmärkta för varm
känsla och mycket herravälde öfver formen. Mest
bekant bland dem är Fadderkyssen. Prästvigd
1844, blef han 1845 kyrkoherde i Svedala och
1848 i Skabersjö samt s. å. heders-prost.
-rn. (E. Wrgl.)
Tollin, Ferdinand, tecknare, litograf, f. 1807 i
Gäfle, d. 1860 i Schweiz, blef student i Uppsala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
