Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 455-456 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torsionsgalvanometer - Torsionshållfasthet - Torsionskoefficient - Torsionskraft - Torsionspendel - Torsionssvängningar - Torsionsvinkel - Torsionsvåg (Vridvåg, Vändvåg) - Torsjok - Torsjö

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tydelse man lätt finner genom att koppla instrumentet
i serie med en galvanometer med bekant

skala. Torsionsgalvanometrarna äro
numera nästan fullständigt undanträngda
af galvanometrar af modernare typ.
T. E. A.

Torsionshållfasthet, detsamma som
vridningshållfasthet. Se Hållfasthet, sp. 55.

Torsionskoefficient, fys. Se Torsionselasticitet.

Torsionskraft, fys. Se Elasticitet, sp. 152.

Torsionspendel, fys. Se Pendel, sp. 390, och
Torsionselasticitet.

Torsionssvängningar, fys. Se Torsionselasticitet.

Torsionsvinkel, fys. Se Torsionselasticitet.

Torsionsvåg (Vridvåg, Vändvåg), fys., ett instrument
för uppmätning af den kraft, med hvilken två massor
(jfr Gravitation) eller två elektriska laddningar
eller magnetpoler påverka hvarandra. Uppmätningen
af krafterna grundar sig på jämförelser med
torsionselasticiteten hos trådar. I en kokong- eller
metalltråd hänger horisontalt en liten stång eller
en nål, på hvars ena ända en kropp verkar dragande
eller frånstötande. Kraftens storlek beräknas på
grund af den vinkel, som stången eller nålen gör med
sitt ursprungliga jämviktsläge. Den torsionsvåg,
med hvilken Cavendish sökte bestämma den kraft,
med hvilken olika massor påverka hvarandra,

Fig. 1. Cavendishs torsionsvåg.

hade en stång med små blykulor (ß, fig. 1) på ändarna,
hängande i en metalltråd, och två stora blykulor (b),
upphängda vid ändarna på en stång, rörlig kring ett
tapplager i taket på den hela apparaten omgifvande
lådan. Genom stångens
vridning kunde de stora kulorna närmas intill de små,
hvarvid dessa gjorde ett utslag, som iakttogs med
tuber. Cavendish fann Newtons attraktionslag bekräftad
och beräknade med tillhjälp af sin våg äfven jordens
medeltäthet till 5,48, när vattnets sättes = 1 (jfr
Jorden, sp. 126). Den elektriska vändvågen (Coulombska
vändvågen) består af en på en metalltråd horisontalt
upphängd ebonitstång med en liten metallkula (A)
i ena ändan och en motvikt (C) i den andra (fig. 2)
samt en annan fast, elektriskt isolerad kula (B),
som är anbragt i samma plan och på samma afstånd från
centrum som nyssnämnda kula. Om de båda kulorna laddas
med liknämnig elektricitet, repellera de hvarandra,
hvarvid den därvid utvecklade kraftens storlek
bestämmes af Coulombs lag (jfr Coulomb, sp. 791),
som Coulomb 1787 lyckades härleda ur försök med
vändvågen, sedan han först utredt lagarna
för torsionselasticiteten (se d. o.). Redan
1785 hade Coulomb med sin magnetiska vändvåg,
som skiljer sig från den elektriska vändvågen
endast därigenom, att de båda kulorna äro
utbytta mot magneter, visat, att en motsvarande
lag gäller äfven för de magnetiska krafterna.
A. Bi-n. (T. E. A.)

Torsjok [tarså’k], kretsstad i ryska guv. Tver, vid
Volgas biflod Tvertsa och bibanan Ostasjkov -Rsjev af
Petersburg-Moskva-banan. Omkr. 13,000 inv. T. är en af
de äldsta städerna i Ryssland, en koloni af Novgorod,
och var fordom en viktig fästning. Det är nu bekant
för sin tillverkning af gröfre och finare lädersorter
och sina läderarbeten (guld- och silfverstickning å
marokäng m. m.). Staden drifver jämväl stor handel
med spannmål och mjöl och betydande kvarnrörelse.
(H. W-k.)

Torsjö, gods i sydligaste delen af Malmöhus
län, Solberga och Örsjö socknar. Omkr. 345
har. Tax.-v. 652,500 kr. (1918). T. tillhörde i
omkr. 100 år (1470-1575) släkten Oxe och innehades
sedan af medlemmar af släkterna Gyllenstierna, Coyet,
Lewenhaupt, von der Lancken och Hamilton. Det såldes
1829 till grefve Magnus Albert Stenbock, till hvilken
prinsessan Sofia Albertina testamenterade alla sina
lösören, däribland det bibliotek och de konstskatter,
som sedan prydde T. Där fanns ock samtidigt det på den
tiden största enskilda arkivet i Sverige, innehållande
hufvudsakligen Bengt Oxenstiernas och hans förfäders
samt G. 0. Stenbocks och hans son Magnus Stenbocks
bref och papper. Sedan T. 1868 gått ur Stenbockska
släkten, såldes arkivet till frih. K. J. Bonde på
Eriksberg, där det numera förvaras. Godsets nuv. egare
är fru Lykke Jakobaeus.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>