- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
477-478

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torticollis - Tortola - Tortoli - Tortona - Tortosa - Tortricidae - Tortrix - Tortuga - Tortugas - Tortuna - Tortyr - Torula - Torulös - Torun - Torungerne - Torup

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

477

Tortola-Torup

478

regel operativ och bör företagas tidigt, innan med
tiden alltid inträdande fixerad snedhet (skolios,
se Ryggradskrökning) i halsryggraden och asymmetri i
ansiktet, synstöringar m. m. hunnit utbilda sig. Äfven
den förvärfvade torticollis kan bli föremål för
nödvändig operativ behandling. Jfr Myotomi och
Tenotomi. P. Hgld.

Tortola [tå’rtåla], den största bland dem
af Jungfruöarna (se d. o.), som höra till
Storbritannien. Den är belägen i Västindien, bland
Små Antillerna, mellan S:t Jan och Virgin Gorda, är
19 km. lång och 3–6 km. bred samt har en areal af 64
kvkm. T. är bergigt, ända till 542 m. högt. Bomull
och rörsocker produceras. Omkr. 4,000 inv. Dess enda
stad, Roadtown, med omkr. 400 inv. och ypperlig
hamn, är säte för viceguvernören (commissioner)
öfver Jungfruöarna.
(H. W-k.)

Tortoli [tå’rtåli], hamnstad på
östkusten af italienska ön Sardinien,
prov. Cagliari. Järnvägsförbindelse genom inlandet
till Cagliari på sydkusten. 2,255 inv. (1911).
(H. W-k.)

Tortona [tårtåna], stad uti italienska
prov. Alessandria (Piemont), vid
Pos biflod Scrivia och n. om Liguriska
Apenninerna. Knutpunkt för järnvägar Milano–Genua och
Alessandria–Piacenza. 20,150 inv. (1911; i circondario
T. 78,953). Biskopssäte. Sidenväfverier, garfverier
och hattfabrikation. Handel med säd och vin. T.,
i forntiden Dertona, var romersk koloni och en af de
förnämsta städerna i Ligurien. Sedan var det starkt
befäst, men fästningsverken slopades af fransmännen
efter slaget vid Marengo (1800). (H. W-k.)

Tortosa [tårtåsa], befäst stad i spanska
prov. Tarragona (Katalonien), på vänstra stranden
af Ebro, som därifrån till kusten är segelbar, och
vid järnvägen Barcelona–Tarragona–Valencia. 28,097
inv. (1910). Biskopssäte. Staden, som omges af
gamla murar och försvaras af fyra fort, har smala,
krokiga gator samt höga, merendels af granit byggda
hus. Förnämsta byggnaden är domkyrkan (från midten
af 1300-talet), i gotisk stil, förändrad genom en
klassisk fasad med joniska pelare och en smaklös
modernisering. Tillverkning af papper, hattar, läder,
porslin, tvål och brännvin. Liflig handel (export
af vin, olja, frukt, silke och lakritsrot). Nära
T. ligga rika marmor- och alabasterbrott. I den
bördiga och vackra omgifvande trakten produceras
betydligt med säd. – T., romarnas Dertosa och
Colonia Julia Augusta Dertosa, var under morerna
en viktig stad såsom nyckel till Ebro-dalen. Det
tillhörde araberna till 1148, då det intogs af Ramon
Berenguer af Barcelona, understödd af tempelherrar,
genueser och pisaner. Det intogs af fransmännen 1648
under Schomberg, 1708 under hertigen af Orléans och 2
nov. 1811 (efter att ha belägrats sedan 15 dec. 1810)
under Suchet och innehades af fransmännen till 1814.
(H. W-k. L. W:son M.)

TortrFcidae, zool. Se V e c k l a r e.

ToYtrix, zool T. forskål ean a. Se R o s-vecklaren. -
T.paleäna. SeTimotej-vecklare. - T. resinäna, Se
Harts-gallvecklaren. - T. viridäna. Se E k-vecklaren.

Tortuga [tårto’-]. 1. En till republiken Haiti hörande
ö, utanför nordvästra Haiti bland
Antillerna. 303 kvkm. Bergig och skogig, numera
obebodd, men uppges fordom ha producerat socker,
tobak, kryddor och sandelträ samt ha varit en
tillflyktsort för s. k. flibustiärer. – 2. En af
de sydamerikanska Antillerna i Karibiska hafvet,
85 km. n. om Venezuelas kust, n. v. om Pariahalfön
och rätt v. om ön Margarita. 220 kvkm. Obebodd.
1–2. (H. W-k.)

Tortugas [tåtō’gā], Tortugas cays, en till staten
Florida i Förenta staterna hörande grupp af små
korallöar, v. om Cay west (se d. o.), vid ingången
till Mexikanska bukten. På två af öarna resa sig
fyrtorn, på en af dem ligger Fort Jefferson, som under
nordamerikanska inbördeskriget var förvaringsort för
fångna konfedererade. (H. W-k.)

Tortuna, socken i Västmanlands län, Ytter-tjurbo
härad. 3,634 har. 838 inv. (1918). T. utgör ett
pastorat i Västerås stift, Sala kontrakt. Jfr T o r
s t u n a 2.

Tortyr. Se Tortera.

To’rula, löt., ett artificiellt släkte af
jästsvamp-liknande svampar (s. k. blastomyceter),
som skiljas från de äkta saccharomyceterna genom
sin oförmåga att bilda askosporer. TorwZa-arterna,
som äro vidt spridda i naturen, utgöras åtminstone
delvis af konidieformer af andra svampar. De kunna
ha olika färg, en ljusröd form, s. k. rosajäst,
är vanlig i luften, och många af dem kunna
förjäsa socker. T. amara förekommer stundom i
mjölk och ost, som däraf få en obehaglig, bitter
smak. Andra arter förorsaka "sjukdomar" hos öl.
G- L-m.

TorulÖS (lat. torulösus, af to’rus, valk), bot.,
försedd med små knölar; pärlbandliknande.

Torun [tåro’nj"|, stad. Se T h o r n.

Torungerne, två närliggande öar vid inloppet
till Arendal, Norge, hvarpå två stora fyrtorn,
med ljusstyrka af 4,790 normalljus och radie af 18
kvartmil, uppbyggdes 1843-44.

Torup. 1. Socken i. Hallands län, delad å Tönnersjö
härad med 11,602 har. 1,163 inv., och å Halmstads
härad med 10,643 har, 1,782 inv., tillsammans 22,245
har, 2,945 inv. (1918). T. bildar med Kinnared ett
pastorat i Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. Inom
socknen ligger T. station vid Halmstad-Nässjö
järnväg, 39 km. från Halmstad, med post-,
telegraf- och telefonstation, flera handlande och
handtverkare, afdelningskontor för Göteborgs bank,
kvarn, mineralvattenfabrik, sågverk. - 2. Socken
i Kristianstads län, Västra Göinge härad. 7,294
har. 986 inv. (1917). Annex till Röke, Lunds stift,
Västra Göinge kontrakt. - 3. Gods i Bara socken,
Malmöhus län, omkring 14 km. ö. s. ö. om Malmö,
omfattar jämte underlydande i Hyby socken 243/ie
mtl säteri och frälse, med en areal af 1,704,3
har. Tax.-v. 1,823,600 kr. Manbyggnaden, ett vackert,
tre våningar högt, i fogstruket tegel upp-fördt slott
(se fig.), bildar en fyrkant, med ett åttkantigt
torn i nordvästra och ett rundt i sydöstra hörnet,
och omges af en graf på tre sidor. En i en skogsdäld
anlagd stor dansbana är om söndagarna på sommaren
medelpunkten i ett brokigt folklif. Truid Gregersen
Ulfstands (d. 1545) änka, Gjörvel Fadersdotter
(d. barnlös 20 mars 1605), af svenska Sparresläkten,
uppförde den nuv. slottsbyggnaden. Genom gifte kom
T. sedermera till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:23 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free