- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
499-500

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tott - Tott, Francois de - Tottarp - Tottaträ - Tottenham - Tottesund - Tottie - Tottie, Charles - Tottie, Henry William

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

499

Tott -Tottie

500

i Paris, blef 1664 överståthållare i Stockholm och
1665 fältmarskalk samt var 1665-72 generalguvernör i
Livland. Under en del af 1669 bevakade han emellertid
som ambassadör i Polen Sveriges intressen vid
konungavalet. 1672 afgick han åter som sändebud till
Paris. I ungdomen visade han öfvermod och ett våldsamt
lynne, men ådagalade som mogen man ej ringa duglighet.

B. Friherrliga (n:r 301) och greftiga (n:r 114)
ätterna T hot t:

14. Tage T., son till Otto Tott (se
släktöfver-sikten), grefve, militär, ämbetsman,
f. 20 okt. 1739 på Skabersjö, d. 7 mars
1824 i Malmö, ingick 1757 som sergeant vid
Kronprinsens regemente, deltog i Pommerska kriget
och avancerade till öfverstelöjtnant 1772.
Han var 1776-94 landshöfding i Malmöhus län och
därjämte 1788 -89 öfverkommendant i Malmö. Han blef
1778 friherre, med namnet T h o 11 (han skref sig
förut Tott), 1807 grefve och 1816 En af rikets herrar.

15. T a ge Alexis Otto T., grefve, den
föregåendes sonsons son, hof man, f. 3 maj
1852 på Skabersjö, hofjägmästare 1884,
öfverhofjäg-mästare 1913, har tillhört Oskar II:s
och Gustaf V:s förtroligare krets och ofta varit
deras värd på Skabersjö, hvilket fideikommiss han
tillträdde 1891. 1-6. ^ W.
8-13. (Fr. W.)

Tott, Francois de, baron, fransk militär och diplomat,
f.’1733 i Chamigny invid La Ferté-sous-Jouarre,
d. 1793 i Ungern, var son till en till Frankrike
flyktad ungersk adelsman, tjänstgjorde 1757-63
vid franska ambassaden i Kon-stantinopel och
var sedan 1767 en kort tid som fransk konsul
attacherad hos tatarkanen på Krim. Af ryssarna
nödgad att återvända till Konstantino-pel, gjorde
T. under rysk-turkiska kriget 1768- 74 turkarna
oskattbara tjänster: han åstadkom en reform af
deras artilleri, försvarade Dardanellerna mot
Orlovs flotta (1770) och ledde 1773-75 arbetet
med Dardanellfortens modernisering. Missnöjd med
det ringa intresse, hvarmed turkarna understödde
hans reformarbeten, återvände han till Frankrike
och utnämndes 1777 till generalinspektör öfver
konsulerna i Levanten och bar-bareskstaterna
samt 1779 till guvernör i Douai. 1790 emigrerade
han till Ungern. Han utgaf värdefulla Mémoires
sur les turcs et les tartares (4 bd, 1784).
(V.S-g.)

Tottarp, socken i Malmöhus län, Bara härad. 914
har. 777 inv. (1918). Häraf komma 52 har, 280 inv. på
en inom socknen belägen del af muni-cipalsamhället
Åkarp. Annex till Knästorp, Lunds stift, Bara
kontrakt.

Tottaträ, tekn. Se S pin ning, sp. 730.

Tottenham JWtnom], nordlig förstad till London,
belägen 9 km. rätt n. om London bridge, i
östligaste delen af grefsk. Middlesex. Station vid
Cambridgelinjen af Great Eastern-järnvägen. 70,892
inv. (1911).

Tottesund, säteri, från 1734 öfversteboställe,
vid Kyrö älf s utlopp, Maxmo socken, Österbotten,
Finland. 35/24 mtl. 1,700 har. Karaktärsbyggnaden
af trä i två våningar uppfördes 1797- 1800.
O. B-n.

Tottie [tå’tti], svensk släkt, som inkom från
Skottland till Sverige 1688 med Thomas T. (f 1664 i
Jedburgh, d. 1724), tobaksfabrikör och

handlande i Stockholm. Hans efterkommande voro i
flera led brukspatroner och framstående affärsmän
(se t. ex. Arfwedson 1).

1. Charles T., sonsons son till Thomas
T., affärs- och ämbetsman, f. 22 okt. 1781
på Långvinds bruk, Enångers socken, Gäfleborgs län,
d. 17 juli 1870 i London, student i Uppsala 1798, hade
anställning på handelskontor i Stockholm
(sedan 1804), Portugal och (sedan 1806) London,
där han 1808 etablerade egen firma, 1813
blef vice handelsagent och 1815-69 var svensk-norsk
generalkonsul. Han åtnjöt synnerligen stort
anseende och inlade mycken förtjänst om Svenska
församlingen i London samt var led. af bl.
a. Brittiska och utländska bibelsällskapet.

2. Henry William T., den föregåendes sonson,
teolog, biskop, f. 29 okt. 1856 i Stockholm,
d. 11 juni 1913 i Kalmar, blef student i Uppsala
1875, teol.

kandidat 1883, prästvigdes s. å. samt utnämndes
efter två års prästerlig verksamhet i hufvudstaden
till docent i kyrkohistoria vid Uppsala universitet
1885. Till professor i pastoralteologi utnämndes
han 1893. S. å. blef han teol. doktor. 1900 blef
han biskop öfver Kalmar stift. 1883-93 verkade
T. som .«venska kyrkans missionsstyrelses ombud
och sekreterare och företog i denna egenskap en
inspektionsresa till kyrkans missionsanstalter i
Natal och Sululandet. Genom det stadgeförslag han vid
återkomsten afgaf erhöll vår kyrkas sydafrikanska
mission sin organisation och nya missionsområden
upptogos. Den administrativa begaf ning T. härvid
lade i dagen togs sedermera flitigt i anspråk. Under
en med understöd af statsmedel företagen resa i
Danmark och Tyskland besökte T. flera universitet
för att taga kännedom om prästbildningen och afgaf
s. å. förslag till den teol. seminarieinstitution,
som 1896 upprättades vid Uppsala universitet, en
institution, som 1912 ombildades och utvidgades. 1896
utgaf T. Den teoretiska pr estbildning en och satt
1897-98 som medlem i den kommitté, som hade att afge
förslag om undervisnings- och examensväsendet inom
de teol. fakulteterna i Uppsala och Lund. 1906
var han ordf. i en kommitté för att utreda
dissenters’ befrielse från vissa afgifter till
svenska kyrkan. Sedan 1896 förrättade T. på uppdrag
af ärkebiskop Sundberg på grund af dennes af ålder
nedsatta krafter visitationerna inom ärkestiftet. Yäl
förberedd, kom han således till biskopsstolen i
Kalmar. Som biskop var han otvifvelaktigt på sin
rätta plats. Han hade visserligen utöfvat en gedigen
vetenskaplig verksamhet. Af bestående värde äro
hans kyrkohistoriska arbeten Jesper Svedbergs lif
och verksamhet (2 bd, 1885-86) och Haqvin Spegel
såsom kateket och homilet (1890). Förtjänstfullt är
också hans missionsteoretiska arbete Evangelistik
(1892). Till det kyrkorättsliga området höra
Äktenskaps in-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfci/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free