- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
523-524

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Townsend, Meredith White - Townshend, Charles - Townshend, George - Townshend, Charles - Townshend, Thomas - Townshend, George - Townshend, Charles Vere Ferrers

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

523

Townshend

524

nings politik, öfveransträngd under seapoysupp-roret,
återvände T. 1859 till hemlandet och inköpte
1860 veckotidningen "Spectator", som han
jämte R. Holt Hutton utgaf till 1898, därvid
utöfvande starkt inflytande på den politiska
uppfattningen i tongifvande engelska kretsar. Han
utgaf 1901 en samling essayer, Asia and Europé.
V. S-g.

Townshend [täunsend]. 1. Charles T., viscount T.,
engelsk statsman, f. 1674, d. 21 juni 1738, var
son till en ifrig tory samt själf i början tory,
men blef sedermera ifrig whig. 1707 blef han medlem
af Privy council och kapten vid drottning Annas
lif-garde. Han var engelsk ambassadör vid kongressen i
Haag 1709 -11, men måste af gå från alla sina ämbeten,
sedan Godolphins ministär störtats och tory-partiet
kommit till makten. Efter hannoverska dynastiens
regeringstillträde (1714) blef T., barriärtraktatens
upphof sman , statssekreterare (efter Bolingbroke)
och var i början en inflytelserik medlem i Georg
I:s kabinett, verkade för fredlig utrikespolitik
och afslöt försvarsförbund med kejsaren och
Frankrike. Men Sunderland intalade snart konungen,
att T. intrigerade med prinsen af Wales, och Georg
af skedade honom dec. 1716, men utnämnde honom redan
jan. 1717 till lordlöjtnant på Irland. T. afgick
redan april s. å. från denna post. 1720 återinträdde
han i ministären som president i Privy council
och blef febr. 1721 förste statssekreterare. Som
sådan ingick han med Frankrike och Preussen 1725
den s. k. Hannoverska alliansen och bidrog 1729
väsentligen till fördraget i Sevilla. Slutligen
råkade han i oenighet med sin svåger Walpole, som
var förste skatt-kammarlord och skattkammarkansler
samt med åren blifvit ministärens inflytelserikaste
ledamot. T. afgick 15 maj 1730 och egnade sig på
sina sista år åt jordbruk. Han var en af sin tids
redbaraste statsmän. - 2. George T., l:e markis T.,
den föregåendes sonson, krigare och politiker, f. 28
febr. 1724, d. 14 sept. 1807, deltog som kapten 1745
i fälttåget i Nederländerna och mot pretendenten i
Skottland, blef 1750 öfverstelöjtnant, men afgick
på grund af en konflikt med hertigen af Cumberland,
blef efter dennes afskedstagande 1757 öfverste och
sändes 1758 till Nord-Amerika som brigadgeneral
under Wolfe. Yid eröfringen af Abrahamshöjderna
vid Quebec sept. 1759 förde T. vänstra flygeln och
öfvertog, då Wolfe blef dödligt sårad under striden,
högsta befälet, som han emellertid skötte klent och
snart fick lämna till general Monckton. T. ärfde 1764
faderns viscounttitel och blef 1767 genom sin broder
Charles’ inflytande lordlöjtnant på Irland. Därifrån
återkallades han 1772 efter ständiga konflikter med
irländska underhuset. - 3. Charles T., den föregåendes
broder, statsman, f. 29 aug. 1725, d. 4 sept. 1767,
blef 1747 led. af underhuset, där han snart tog
regeringens parti. Han erhöll därför ämbeten samt blef

1754 amiralitetslord, hvilken befattning han
dock förlorade 1755 efter ett häftigt anfall mot
ministärens politik. På våren 1757 blef han, sedan
Pitt kommit till makten, medlem af Privy council,
men of ver gick - utan politisk hållning som han
var - efter Pitts fall till Bute. Han blef 1761
statssekreterare för krigsärenden samt febr. 1763
statssekreterare för kolonierna och president
i Board of trade. Han uppträdde nu som ifrig
förespråkare för den åsikten, att kolonierna
i Nord-Amerika skulle beskattas af Englands
parlament och stå i största beroende af konungen.
Hans förslag förkastades dock, och han tvangs
att af gå (mars 1763), men kom snart åter in
i kabinettet och genomdref med Gren ville dennes
bekanta stämpelskatt (1765), hvilken blef inledningen
till de förvecklingar, som kostade England dess
amerikanska kolonier. T. satt äfven i Rockinghams
(1765-66) och, som skattkammarkansler, i Chathams
ministärer samt vann under den senares sjuklighet allt
större inflytande, som han alltjämt använde till
koloniernas skada. Det var sålunda han,
som genomdref billen om importtull på en
mängd varor (glas, papper, te m. m.), som
kolonierna i Amerika måste införa (1767),
hvilken lag framkallade de första våldsamheterna
från koloniernas sida. T. var en kvick
och effektfull debattör, men saknade fullständigt
konsekvens och urskillning. - 4. Thomas T.,
l:e viscount Sydney, den föregåendes kusin,
politiker, f. 24 febr. 1733, d. 13 juni 1800
i Chislehurst, var 1754-83 led. af underhuset,
upphöjdes 1783 till peer som baron Sydney och fick
1789 viscounttitel. Han tillhörde whigoppositionen
mot Norths ministär, blef 1752 krigsminister i
Rockinghams och s. å. inrikesminister i Shelburnes
ministär samt behöll denna post under Pitt till 1789.
Till hans departement hörde kolonierna, och detta
föranledde kolonigrundläggaren Phillip att
efter honom ge den 1788 nyanlagda hamnstaden i
Nya Syd-Wales namnet Sydney. - 5. George T., 2:e
markis T., earl af L ei c est er, son till T.
2, whig-politiker, f. 18 april 1755, d. 27 juli
1811, ärfde 1774 efter sin mor titeln baron De
Ferrers, blef 1784 earl af L ei c est er och ärfde
1807 faderns markisvärdighet. Till följd af sina
släktförbindelser erhöll han flera höga ämbeten och
var bl. a. postminister 1794-99 och lord
steward 1799-1802. - 6. CharlesVereFerrers T.,
engelsk general, f. 1861, officer 1881, deltog
i fälttåget i Sudan 1883-85 och i den
därpå följande Nilexpeditionen. Under kriget
i nordvästra Indien 1895 var han befälhafvare för
den engelska styrka, som blef innesluten i Chitral,
som han försvarade, tills det undsattes af general
Kerry. 1896-98 deltog T. i Sudanfälttåget under lord
Kitchener och 1899-1900 i kriget i Syd-Afrika.
1911 befordrades han till generalmajor. Under
Världskriget ryckte han i spetsen för närmare
20,000 man, i början af nov. 1915, från Korna
i Mesopotamien för att bemäktiga sig
Bagdad, besatte 22 nov. Ktesifon, men blef 24
s. m. i grund slagen och måste gå tillbaka ända till
Kut-el-Amara, där den engelska styrkan 8 dec. blef
innesluten af turkarna och 29 april 1916
tvungen att ge sig, af brist på proviant
- en i engelska krigshistoriens annaler
oerhörd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:23 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free