- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
525-526

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Townshend, Charles Vere Ferrers - Township - Townsville - Tovote, Heinz - Towton - Towton, H. - Toxalbuminer - Toxicitet - Toxikodendrol - Toxikologi - Toxin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Township-Toxin

526

tilldragelse. T. hölls sedermera i lindrig internering
i Konstantinopels omnejd och blef fullt fri vid
Turkiets stillestånd med de allierade i nov. 1918. l
o. 3. J. F. is1.* 2, 4-5. V. S-g. 6. H.J-dt.

Township [taVnjip], eng. 1. I England stads-område,
var fordom, i norra grefskapen, beteckning
äfven för administrativa underafdelningar. -
2. I Förenta staterna dels underaf delning af ett
grefskap (county), med vissa gemensamma lokala
förvaltningsfunktioner (se Nord-Amerikas förenta
stater, sp. 1209), dels ett fältmått = 36 miles
square, hvardera = 640 acres (se Nor d-A m e r i k
a s förenta stater, sp. 1189).

Townsville [täVnsvil], stad på östkusten af
brittisk-australiska kolonien Queensland,
vid Cleve-land-viken af Stilla hafvet. 19° 18’
s. br. T. har en af två 1,400 m. långa hamnarmar
någorlunda skyddad hamn, är koloniens näst Brisbane
viktigaste hamnstad och utgångspunkt för järnväg inåt
kontinenten, förbi guldstaden Charters Towers till
Winton. 13,835 inv. (1911). (H. W-k.)

Tovote [tåfåte], Heinz, tysk författare,
f. 12 april 1864 i Hannover, egnade sig efter
några års universitetsstudier åt vitterheten,
väckte uppseende med sin första, på sexton dagar
skrifna roman, Im liebesrausch (25:e uppl. 1916;
"I kärleksyra", 1894), som med sin vekliga erotik
och frihet från allsköns samhällskritik föreföll
att vara ett tecken till nyorientering på det
litterära området. Han förföll emellertid snart
till det rena underhåll-ningsförfatteriet, med en
märkbar doft af deka-dans. stor svaghet för lyx och
ytlighet, koketteri och sensibilitet. NågKm litterär
betydelse fick han aldrig, men har fortfarit att
vara mycket läst. Ich (1892; 13:e uppl. 1905),
en samling noveller om nervositetens verkningar,
kan nämnas som ett undantag från hans vanliga,
tomt eleganta, vemodigt njutningsskildrande och
världsmannamässiga författarskap. Sex arbeten
af T. öfversattes 1894 -1901 till svenska.
R-nB.

TowtOR [täVtn], by i engelska grefsk. York, West
Eiding, 5 km. s. om staden Tadcaster (s. v. om York),
bekant genom den seger, som yorkska partiet (Edvard
IV) 29 mars 1461 där vann öfver det lancasterska
(Henrik VI), hvilket därvid förlorade 37,000
man. Henrik och hans drottning Margareta flydde
till Skottland, och Edvard kröntes till konung tre
månader senare. (H. W-k.)

Towton [täVtn], baron H. of. Se H a w k e.

Toxalbuminer (af grek. toxikofn, gift, och
lat. albumen, ägghvita), kem. toxik., giftiga
ägg-hvitkroppar. Specifikt giftiga sådana ha antagits
förekomma flerstädes i naturen. Så skulle t. ex. abrin
(se d. o.) i Abrus-frön, krotin i Croton-frön (se
Crotonolja), ricin (se d. o.) i Ricinus-frön vara
toxalbuminer, likaså de giftiga ämnena hos många djur,
såsom spindlar, insekter, skorpioner, fiskar, paddor,
ormar, ödlor m. fl. Äfven de af bakterier alstrade
s. k. "toxinerna" (se d. o.) skulle höra till denna
grupp. Säkert är, att här ifrågavarande giftiga
substrat innehålla ägghvit-kroppar och att det i
allmänhet icke lyckats att frånskilja ägghvitan,
utan att förändra eller upphäfva giftigheten. Men
därmed är icke afgörande bevi-sadt, att ägghvitan
som sådan är giftig. Det kan hända, att något annat,
mycket känsligt giftigt

ämne följer med ägghvitan och ej ännu kunnat isoleras
från denna, utan att förlora sina giftegenskaper. I
många fall förstöras toxalbuminen af uppvärmning
likasom fermenten (enzymen); äfven ägghvitkroppar
förändras däraf. Dessa förhållanden bl. a. ha ledt
tanken på, att toxalbuminen eller den antagna giftiga
principen i dem skulle kunna vara af ferment- eller
enzymnatur eller stå denna synnerligen märkliga, till
sin rätta natur ännu okända grupp af ämnen nära. -
Kändt är, att artfrämmande ägghvita kan, när den
insprutas i blodet, framkalla förgiftningssymtom -
alldeles särskildt under de omständigheter, som
föranleda anafylaxi (se R i c h e t, Ch. R.). Huru
härvid ägghvitans giftighet från kemisk synpunkt
egentligen skall förklaras, är ej kändt. - Med
dessa företeelser få ej förblandas uppkomsten
af giftiga produkter ur ägghvita vid dennas
sönder-delning t. ex. genom förruttnelse, då s. k. p
t o-mainer o. d. bildas, eller vid alkaloidernas
utveckling hos växter - äfvenledes troligen af
äggh vitematerial, vid ’bildningen af adrenalin
(se d. o.) i binjurarna eller af en del närstående
produkter (t y r a m i n och h i s t a m i n i
mjöl-dryga), hvilka härröra från aminosyror i ägghvita
o. s. v. Se F i sk gif t, Ormgift, Spindelgift.
C. G. S.

Toxicitét (af grek. toxiko’n, gift), giftighet,
gif t verkan.

Toxikodendrol [-drål], farm. Se Rhus, sp. 134.

Toxikologi (af grek. toxiko’n, lat. to’xicum,
pilgift, gift, och lo’gös, lära), läran om gifters
eller i allmänhet främmande ämnens inverkan på
organismen. - To’xisk, framkallad genom inverkan af
gift (t. ex. toxisk förlamning); giftigt verkande.

Toxin (af stammen i grek. toxiko’n, gift), i
vidsträcktaste mening ett genom lefvande cellers
verksamhet frambragt giftigt ämne. Enligt denna
definition skulle sålunda till toxinerna räknas ej
blott leukomainer och ptomainer (jfr Likgift, P t o m
a i n), utan äfven giftiga alkaloider och glykosider
m. fl. kristalliserande, kemiskt individualiserade
ämnen. Vanligen förbehålles emellertid namnet toxin
åt de giftiga, till sin kemiska natur okända ämnen,
som af söndras af sjukdoms-alstrande bakterier
(t. ex. difteritoxin, tetanus-toxin), men äfven af
högre växter eller djur (se Toxalbuminer) producerade
ämnen räknas dit liksom ock de gifter, som påvisats
i djuriska afsöndringar (urin, svett) eller kunna
extraheras ur djurkroppens normala organ. - Toxinerna
äro amorfa, i vatten lösliga ämnen, hvilkas kemiska
sammansättning är okänd. Sannolikt äro de kolloida
ämnen och stå ägghvit-kropparna nära, men därom
vet man intet bestämdt. enär toxinerna liksom
enzymen (se d. o.) ingalunda afskiljas i rent
tillstånd ur sina lösningar, utan häfta vid och
släpa med fällningar af andra ämnen, som uppstå i
dessa lösningar. Toxinerna äro känsliga för ljus,
radiumstrålning, oxidationsmedel och i synnerhet
för värme, i det att redan upphettning till 75-80°
vanligen förstör dem fullkomligt, uppvärmning till
lägre värmegrader mer eller mindre hastigt öfverför
dem till svagare t o x o i d e r (af grek. éifdos,
likhet), hvilka enligt Ehrlich äro modifierade
toxiner, som ega den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:05:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfci/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free