Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe / 541-542 (1919) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Traf - Trafalgar - Trafalgar park - Trafik - Trafikafdelning - Trafikafdelningens undervisningskommission - Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund - Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds järnvägar - Trafikchef

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

steg eller då bakbenen röra sig galoppartadt,
under det frambenen trafva, eller omvändt; oren
traf förekommer lätt vid traftäflingar, då hästen
drifves att öka tempot öfver sin trafförmåga, Fig. l
visar en regelrätt fotflyttning i samlad traf. Om
"traf på stället" se Piaff med fig. – Spansk traf
säges ega rum, då hästen rör sig såsom i passage (se
d. o. med fig.) med den skillnad, att den upplyfta
framfotens skenben hålles lodrätt med tillbakaböjd
hof i passage, under det att skenben och hof skola
vara framåtsträckta i spansk traf (se

Fig. 2. Spansk traf.

fig. 2), hvilken äfven har mera vägvinnande rörelser
än passagen. Ryttaren åstadkommer spansk traf genom
s. k. diagonala hjälper, d. v. s. att höger hand och
vänster skänkel, vänster hand och höger skänkel verka
samtidigt; för t. ex. höger skänkel, resp. sporre,
skall hästen lyfta höger bakben och vänster
framben. Ryttarens hjälper skola emellertid vara så
omärkbara som möjligt, utan vidlyftiga rörelser af
öfverlif och ben; hästen skall utveckla högsta grad af
"schvung" i bakbenens tramp, utan spänning. Felaktigt
är det, om frambenen blott krafsa högt i luften,
medan bakbenen släpa på marken, eller om ryggen sänkes

Fig. 8. Felaktigt utförd spansk traf.

och bakbenen trampa sidvärts (se fig. 3), i st. f. att
med krökta haser sättas fram under hästen. Huruvida
spansk traf kan anses tillhöra s. k. höga skolan
(se Skolridning), därom tvista de
lärde. Otvifvelaktigt är, att de franske mästarna
i början af 1700-talet omnämnde "pas espagnol" som
ingående i höga skolan, men denna rörelse utfördes
som passage och kallades äfven så redan i äldre tid.
B. C-m.

Trafalgar, sp. Cabo de T., udde vid Atlanten,
på spanska prov. Cádiz’ kust, mellan staden Cádiz
i n. v. och Gibraltar sund i s. ö., ryktbar genom
sjöslaget där utanför 21 okt. 1805. Den vid Cádiz
under amiral Villeneuve förankrade fransk-spanska
flottan hade kejsar Napoleons order att vid första
gynnsamma tillfälle segla till Neapel med trupper till
franska armén där och vidare till Toulon. Engelske
amiralen Nelson, som länge sökt drabbning, gensköt
vid T. med 27 linjeskepp sin 33 linjeskepp starka
motståndare och tvang honom till strid. Fördelad på
två kolonner, den ena om 12 fartyg under Nelson på
"Victory", den andra under amiral Collingwood på
"Royal sovereign", anföll engelska flottan fienden
och genombröt på två punkter hans linje. Efter
tre timmars blodig strid, hvarunder skeppen lågo på
pistolskotts afstånd från hvarandra, var större delen
af den förenade flottan förlorad. Af franska flottan,
som Napoleon under sex år skapat, räddade sig 11 skepp
till Cádiz. Sedan Nelson omkr. en timme efter slagets
början dödligt sårats, togs öfverbefälet för engelska
flottan af Collingwood. Äfven spanske amiralen Gravina
dog af i striden erhållna sår, och Villeneuve togs
till fånga liksom de spanske amiralerna Cisneros
och Alava. Engelsmännens förlust i döda och sårade
var 1,690 man, de allierades är ej exakt känd. Denna
Nelsons sista, ärofullaste triumf grusade Napoleons
planer på en landstigning i England och befriade
engelsmännen från invasionens fruktan. Se Nelson,
sp. 755.

Trafalgar park [trəfä’lgə pā’k]. Se Salisbury.

Trafik (fr. trafic, eng. traffic, it. tra’ffico),
eg. handel, köpenskap (på senaste tiden i Sverige,
under utländsk påverkan, ofta äfven användt i
betydelsen oärligt näringsfång, schackrande), rörelsen
af personer och åkdon eller andra transportmedel på
en gata, väg, kanal, genom luften medelst flygmaskin
o. s. v.; samfärdsel; fortskaffandet af personer och
gods med järnvägståg, spårvagn, ångbåt, flygmaskin
eller annat samfärdsmedel. – Trafikabel, möjlig
att komma fram på. – Trafikant, person, som
använder ett samfärdsmedel eller en samfärdsled. –
Trafikera, färdas på, använda som väg till person-
eller varuförflyttning. Jfr Järnvägssamtrafik.

Trafikafdelning, järnv., i allmänhet den del
af järnvägsadministrationen, som det åligger
att omhänderha befordringen och taxeringen
af transportföremålen äfvensom dispositionen
af vagn-materielet. Inom Järnvägsstyrelsen
handhas trafik-afdelningens angelägenheter af ett
flertal byråer. Vid statsbanedistrikten förestås
trafikafdelningen af en trafikdirektör. Föreståndaren
för trafikafdelningen vid de enskilda järnvägarna
benämnes trafikchef 1. trafikdirektör.
C, A. S.

Trafikafdelningens undervisningskommission, järnv.,
en af Järnvägsstyrelsen tillsatt kommission af
järnvägstjänstemän, som har till uppgift att närmast
under styrelsen omhänderha undervisningsväsendet
vid statens järnvägars trafik-afdelning.
C. A. S.

Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund. Se
Grängesberg - Oxelösund.

Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösunds
järnvägar. Se Grängesberg-Oxelösunds j ärnvägar.

Trafikchef, tjänsteman vid järnväg eller spårväg,
som har befäl öfver trafikpersonalen och närmast
ansvarar för trafikens upprätthållande. Vid statens
järnvägar och vissa större privatbanor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>