Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trafikförvaltningen Göteborg-Stockholm-Gäfle - Trafikinspektör - Trafikkurs - Trafiksektion - Trafikstadgan - Traflöpning - Trafsport
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
–Gysinge–Gäfle järnväg. Denna linje inköptes 1
jan. 1905 af S. V. B. och var förut en särskild
järnväg, Sala–Tillberga järnväg. 4) Ängelsberg
–Ludvika–Vansbro, 145,3 km., med förbindelse i
Ludvika med Bergslagernas järnvägar och Frövi
–Ludvika järnväg samt i Vansbro med statsbanelinjen
Kristinehamn–Mora. 5) Enköpings hamn–Heby–Runhällen,
48,3 km., med anslutning i Heby till statens järnvägar
och i Runhällen till Sala–Gysinge–Gäfle järnväg. Denna
linje benämndes förut Enköping–Heby–Runhällens järnväg
(se d. o.), men inköptes 1 nov. 1907 af S. V. B. 6)
Ramnäs–Kolbäck, 26,8 km., med förbindelse i Kolbäck
med Oxelösund–Flen–Västmanlands järnväg. 7)
Morgårdshammar–Smedjebacken, 3,6 km. (se Smedjebackens
järnväg). Tillstånd att öppna trafik erhöll:
Tomteboda–Ängelsberg 26 nov. 1875, Tillberga–Köping
9 dec. 1876, Tillberga–Sala 26 nov. 1875,
Ängelsberg–Ludvika 24 nov. 1900, Ludvika–Vansbro 2
nov. 1907, Enköping–Runhällen 3 jan. 1906, Enköping–
Enköpings hamn 17 nov. 1906, Ramnäs–Kolbäck
3 nov. 1899, Morgårdshammar–Smedjebacken 8
febr. 1905. 31 dec. 1917 utgjorde bokförda byggnads-
och förrådskostnaden 40,328,879 kr., hvaraf för
rullande materiel 7,532,283 kr., aktiekapitalet
12,000,000, reservfonden 1,200,000, förnyelsefonden
577,321 kr. och dispositionsfonden 1,000,000
kr. Styrelsens säte och järnvägens postadress är
Stockholm.
Sala–Gysinge–Gäfle järnväg (sign. S. G. G. J.),
normalspårig, 98,7 km. lång (49,9 km. inom
Västmanlands och 48,8 km. inom Gäfleborgs län),
sträcker sig i hufvudsakligen nordlig riktning
från Sala öfver Runhällen och Gysinge till
Hagaström, belägen 6 km. från Gäfle vid Gäfle–Dala
järnväg. Järnvägen eges af Sala–Gysinge–Gäfle nya
järnvägs-a.-b., men arrenderades och trafikerades
1915–18 af Stockholm–Västerås–Bergslagens
järnväg. Trafiktillstånd erhölls för Gysinge–Hagaström
och Sala–Kerstinbo 21 resp. 27 dec. 1900 och för
Kerstinbo–Gysinge 13 maj 1901. Vid 1917 års slut
utgjorde bokförda byggnads- och förrådskostnaden
4,230,103 kr., hvaraf för rullande materiel 620,002
kr., aktiekapitalet 1,437,850 kr., reservfonden
173,116 kr., dispositionsfonden 132,457 kr. och
förnyelsefonden 21,981 kr. Bolagets styrelse har sitt
säte i Sala.
A. d’A.
Trafikinspektör, järnv., den tjänsteman,
som inom en trafiksektion för befälet öfver
stationsföreståndare med dem underlydande
personal samt öfver konduktörspersonalen på tågen
och ordnar deras göromål. Han handlägger och
ansvarar för trafikafdelningens angelägenheter
inom sin sektion såväl i dess förhållande till den
trafikerande allmänheten som ock till högre ställda
myndigheter. Trafikinspektörens närmaste förman är
vid statens järnvägar trafikdirektören (se d. o.).
H- O.
Trafikkurs, Högre, järnv., en af Järnvägsstyrelsen
tid efter annan anordnad kurs för utbildning
af aspiranter till högre befattningar inom
statens järnvägars trafikafdelning. Kursen
omfattar dels en hufvudsakligen teoretisk
kurs vid järnvägsskolan på omkr. 12 månader,
dels praktisk utbildningstjänstgöring.
C. A. S.
Trafiksektiön, järnv. Större järnvägar – vid svenska
statens järnvägar ett distrikt - indelas
Tryckt den 13/619
för omhänderhaivande af de åligganden,
som tillhöra trafikafdolningen (se d. o.),
i trafiksektioner, som hvar och en förestås af
en trafikinspektör. Svenska statens järnvägar
omfatta f. n. (1919) 20 trafiksektioner.
C. A. S.
Trafikstadgan, järnv., af 24 jan. 1914, som trädde i
st. f. trafikreglementet af 4 april 1862, innehåller
hufvudsakligen bestämmelser, afsedda att reglera
de rättsförhållanden mellan trafikanterna och de
för allmän trafik upplåtna svenska järnvägarna,
som uppstå vid träffandet och utförandet af
befordringsaftal, d. v. s. de villkor, hvarunder ett
befordringsaftal af slutas, formerna för det-sammas
af slutande samt påföljderna, om befordrin-gen
icke alls eller bristfälligt utföres. Därjämte
innehåller stadgan dels vissa föreskrifter, som
afse järnvägens förhållande till allmänheten utan
afseende på dess egenskap af trafikanter, liksom
också en del bestämmelser ang. sådana en trafikants
skyldigheter och rättigheter, som egentligen icke
ha sammanhang med beiordringsaftalet såsom sådant,
dels bestämmelser, som närmare fastslå flera
i befordringen deltagande järnvägars inbördes
ansvarighet. I stort sedt ansluter sig stadgan i
fråga om bestämmelserna rörande godstrafiken till
det internationella fördraget ang. godsbefordring å
järnväg (jfr Järnvägssamtrafik). Enligt trafikstadgan
ega järnvägsförvaltningarna själfva meddela
sådana tilläggsbestämmelser till densamma, som
kunna finnas erforderliga för att närmare utveckla
stadgans föreskrifter. Sådana tilläggsbestämmelser
ha ock utfärdats af Järnvägsstyrelsen i samråd med
Svenska järnvägsföreningen, de enskilda järnvägarnas
sammanslutning. A. Aqt.
Traflöpning, sportv. Se Traf t af lin g.
Trafsport. Liksom kapplöpningar (se d. o.) för
fullblodsafveln utgöra traftäflingar (se d. o.) för
landthästafveln ett viktigt hjälpmedel till
utveckling af egenskaper, som betinga hästens
bruksvärde. Trafsporten verkar dels genom det
urval bland afvelsmaterialet, hvartill den ger
anledning, dels genom den träning, som måste föregå
täf-lingarna. Trafsportens egentliga uppgift är
att vara ett medel till hästafvelns främjande, ej
sitt eget mål. Amerika står främst på trafsportens
område. Redan för öfver 300 år sedan bedrefvo
holländarna där en ganska afsevärd trafsport med
sina medförda hästar. Numera har där hvarje stad af
någon betydelse egen trafvarbana, och saknas dylik,
utkämpas täflingarna på vägarna. Den förnämsta
trafvarbanan är Union course vid New York; den
består af flera olika banor, hvaraf några äro
afsedda uteslutande för träningsöfningar. Vid
trafvarafveln togo amerikanerna länge hänsyn blott
till bedrifterna och lämnade exteriören så godt som
fullständigt utom räkningen. Naturliga följden af
denna ensidiga afvelsriktning blef, att trafvare
med en tillfredsställande exteriör alltmera sällan
förekom inom denna med stor snabbhet utrustade ras. På
senare tid har man dock äfven i Amerika börjat
inse, att ett fortsatt ringaktande af exteriören
ofelbart skulle förvandla snabbtrafvaren till en
för alla andra bruks- och afvelsändamål oanvändbar
kapplöpningsmaskin. Englands trafsport stod i flor
redan under drottning Elisabets regering (1558-1603),
då man särskildt i Norfolk med sina trafvare brukade
jorden på förmiddagen och traf-
29 b. 18
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>