- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
571-572

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tranbygge - Tranbär - Tranbärssylt - Trance - Tranchée - Tranchell, Karl - Tranchera - Tranebergs bro - Tranefelt, Johan Verner - Tranekjaer slot - Tranemo - Tranér, Johan Vindician

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

571

Tranbär-Tranér

572

har sedermera gått genom flera händer. Nuv. egare
(sedan mars 1919) är godsegaren V. L. Arp.

Tranbär, bot. Se pl. till art. Bär, T r a n-bärssylt
och Vaccinium.

Tranbärssylt, Tranbärssaft, Tranbär s g e l é beredas
på samma sätt som motsvarande tillredningar af lingon
(se Vaccinium). Tranbären äro användbara, först då
de frusit och klarnat, och plockas därför på våren,
strax efter snösmältningen.

Trance [trä;ns], eng. (af lat. transire, öfvergå),
hänryckning, extas; katalepsi (se d. o.); ett
spiri-tistiskt mediums dvallika eller hysteriska
tillstånd (se Spiritism, sp. 747).

Tranchée [-Je], fr., löpgraf. Se A p pr och e,
Fästningskrig, sp. 322, Löpgrafsvakt och Sapp.

Tranchell [-ke’11], Karl, ingenjör, industriman,
f. 30 jan. 1849 i Göteborg, d. 11 jan. 1919 på örenäs,
var son till Justus Fredrik T. (f. 1818, d. 1883),
grundläggare af Landskrona sockerfabrik och därmed
af hela den svenska betsockerindustrien. T. var elev
vid Teknologiska institutet 1866-69 och företog
därefter en studieresa till Tyskland, där han vid
sockerfabriken i Ixleben under ledning af en af
dåtidens främsta sockertekniker, Schulz, ingående
studerade betsockerfabrikationen. Efter återkomsten
till Sverige fick han i uppdrag att anlägga en
sockerfabrik i Halmstad, hvars chef han blef, men
återkallades 1872 af fadern till Landskrona som
teknisk ledare för Landskronafabrikerna och blef
efter faderns död bolagets verkställande direktör
1883. T. blef nu den svenska sockerindustriens
märkesman och ledande kraft icke blott genom
framstående teknisk skicklighet, utan äfven genom
sällsynt organisationsförmåga och klok framsynthet. På
hans initiativ uppstod det ena skånska sockerbruket
efter det andra, och efter mönstret af dessa
anlades af raffinaderierna i Göteborg, Stockholm
m. fl. nya fabriker rundt om i Skåne. Den härigenom
skärpta eller befarade konkurrensen förde snart till
tanken på sammanslutning, hvarvid T. från början tog
ledningen. Sedan först en pris- och afsättningskartell
i slutet af 1890-talet bildats af flertalet skånska
fabriker, togs steget fullt ut 1907 genom bildandet
af Svenska sockerfabriksaktiebolaget (se d. o.), den
samtliga svenska sockerfabriker utom två omfattande
"soc-kertrusten", hvars verkställande direktör och
sty-relseordf. T. var till 1916, då han af hälsoskäl
drog sig tillbaka till sin egendom Örenäs n. om
Landskrona. T:s lifsgärning är betydande. Icke blott
är hans namn oupplösligt förbundet med den svenska
sockerindustriens utveckling, hvilken tack vare honom
"’nådde en höjd fullt jämförlig med andra länders",
utan det är i främsta rummet honom, som Skåne har att
tacka för det storartade uppsving dess jordbruk nått
genom socker-

betsodlingen. Som ett erkännande af T:s betydelsefulla
insats på detta område valdes han 1912 till led. af
Landtbruksakad. T:s stora arbetskraft räckte till
äfven för andra uppgifter, hvilka alla han fyllde på
ett utmärkt sätt. Så var han under sin Landskronatid
ordf. i drätselkammare och stadsfullmäktige samt
ordf. eller styrelseled, i en stor mängd enskilda
affärsföretag af olika art, fabriks-, bank- och
järnvägsbolag. Han var också styrelseled, och
från 1915 ordf. i Sveriges industriförbund. -
Hans son Karl Fredrik T., f. 1877, är efter
fadern verkställande direktör i sockerbolaget.
Å. W:son M.

Tranchera [tranjera], fr. trancher, skära, skära
för steken vid en måltid. Förskärarkonsten har gamla
anor och åtnjuter ännu ett visst anseende, särskildt
i England, där det vanligen tillkommer familjefadern
att skära för kötträtterna vid bordet. En af de första
svenska hjälpredorna i detta ämne, "Ny alamodisk åg
mykket nyttig trenchier-bok", utgafs i Stockholm
1696 och upplefde många upplagor. Jfr Hagdahl,
"Kok-konsten som vetenskap och konst" (1878-79;
flera uppl.). - Trancherknif, förskärarknif.

Tranebergs bro, en i Stockholm mellan Kungsholmen
och Bromma församling öfver farleden mellan Mälaren
och dess vik Ulf sundas j ön (se Stockholm, kartan
’’Stockholm med omgifningar") 1911-14 byggd flytande
pontonbro af ny typ utan bottenförankringar med
(vatten-, gas-och elektriska) ledningar i bron. För
landfästen och pelare har användts betong; ponton
of ver byggnaden är af järn. Brons längd mellan
landfästenas framkanter är 227,i m. (hvaraf svängspann
om 37,3 m.); den nyttiga bredden är 6,3 m., men kan
utbyggas till 11 m. Se "Tranebergsbro" (1914). På
en udde vid bron anlades 1919 en friluftsteater,
afsedd för omkr. 2,000 åskådare.

Tranefelt, Johan Verner, militär, f. 5 nov. 1730,
d. 2 april 1806 i Kungälf, anställdes 1754 vid
Norra skånska kavalleriregementet, där han 1758 blef
löjtnant. Efter att 1761 ha utnämnts till ryttmästare
i armén blef han 1763 vice korpral och 1767 korpral
vid Lifdrabantkåren samt s. å. genom byte major vid
Bohus läns regemente, hvars öfverste och chef han
vardt 1781. T. förde under 1788 års krig med danskarna
befälet i den för svenskarna olyckliga träffningen vid
Kvistrums-älfven och dömdes för sitt beteende under
striden till afsättning. Se därom Kvistrumsälfven.

Tranekjasr slöt [-kär slått], hufvudsätet i danska
grefskapet Langeland, ligger vid Borresö på en
hög backe, ofvanför byn Tranekjaer. Borgen, en af
de äldsta i Danmark, omnämnes redan på 1200-talet
och tillhörde länge hertigarna af Sön-derjylland;
den öfverlämnades jämte tillhörande gods 1672 som
grefskap åt Fr. Ahlefeld. E. Ebg.

Tranemo, socken i Älfsborgs län, Kinds härad. 13,260
har. 2,246 inv. (1918). T. bildar med Mossebo,
Ambjörnarp och Sjötofta ett pastorat i Göteborgs
stift, Kinds kontrakt.

Tranér, Johan Vindician (hvilket senare namn T. tog
sig efter födelsedagens namn), universitetslärare,
öfversättare, f. 11 mars 1770 af bondesläkt i Torpa
socken, Östergötland, d. 8 juli 1835 vid Porla, blef
student i Uppsala 1793 och filos, magister 1800. Efter
disputationen De

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:23 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free