- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
573-574

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tranér, Johan Vindician - Traneryd - Tranevardus, Erik Eriksson - Trangamen - Trangen - Trani - Trankebar - Trankil - Trankil - Tranolja - Tranor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

573

Traneryd-Tranor

574

diversis latince linguce cetatibus (1797, 1802)
utnämndes han 1802 till docent, blef 1812 adjunkt
i latinska språket, erhöll 1815 professors titel,
men lyckades, oaktadt flera försök, ej vinna någon
professur. Han utnämndes 1825 till kyrkoherde i
Söderköping, men uppehöll sig äfven sedan dess
mestadels i Uppsala. T. vann 1805, 1806 och 1807
Svenska akad:s andra pris för metriska öfv. från
Ovidius samt sysselsatte sig sedan dels med en mängd
tolkningar från grekiska till svenska, utgifna i
akademiska afh., dels med latinska kväden öfver
tilldragelser vid universitetet. De viktigaste
af de förra äro de 12 första sångerna af Iliaden
(1807-22), Batrachomyomachia (1822), "de sju
grekiska skaldinnorna" (Novem grcecarum poétridum,
quce supersunt, carmina, 1821-27) samt Anakreons
sånger (1824-32; 3:e uppl. 1868). "Han egde en stor
originalitet, men ingen ledande takt, mycken fyndighet
i anordning, gruppering och teckning af situationer,
glans i bilder och liknelser, en rörlig, lekande,
ystert sprittande, men ingen hvarken djup eller
skapande fantasi, ett sprakande och gnistrande snille,
men som i bottnen saknade det rätta allvaret". Därför
lyckades han mindre i tolkningen af den enkelt
storartade Homeros än af de grekiska skaldinnorna
och Anakreon, men om hans öfversättarverksamhet i
dess helhet yttrade Ätter bom med rätta, att det
"alltid kommer att i svenska vitterheten intaga ett
ärofullt rum". Det sistnämnda arbetet är det, som
längst öfverlefvat honom och gjort hans namn ryktbart
utanför universitetet. Hans latinska poem, i urval
samlade af A. Hedner (Carmina, 1837), beundrades för
fin rytmik, rik fraseologi, lysande skildrargåfva och
kraftfullt herravälde öfver språket. Sitt mästerstycke
på en gång som tolkare och som latinsk versifikatör
lämnade han i Juventus eucharistica, en efterbildning
af Tegnérs "Nattvardsbarnen" (1833-35), i hvilken
han "lyckades så utomordentligt väl, att läsaren
mångenstädes tvekar huruvida icke efterbildningen
eger företräde framför originalet". T. uppträdde
dessutom som skald äfven på svenska, ehuru han som
sådan var i allmänhet mindre framstående. Filolog i
egentlig mening var han däremot icke, om än många
af hans disputationer röra sig kring dit-hörande
ämnen. Han uppträdde som utgifvare af "Corpus auctorum
latinorum", där dock anmärkningarna voro endast
kompilationer och textkritiken tämligen ytlig. Sin
efterlämnade förmögenhet anslog han bl. a. till
en hospitalsinrättning i sin födelsesocken,
till två stipendier för unga idkare af latinskt
skaldskap samt till ett docentstipendium. - Om T:s
originella språkbruk se R. G:son Berg, "Stilistiska
strävanden hos T." (i "Svenska studier", 1910).
-rn.*

Traneryd, gods i Säby socken, Jönköpings län,
nära Säbysjön, med underlydande Färestorp (3/4
mtl) 3 3/4 mtl. Tax.-v. 226,000 kr. (1919), hvaraf
Färestorp 36,000 kr. Hufvudbyggnaden förstördes
genom en cyklon 1882. T:s första kände egare var
landshöfding K. E. Silfverhielm, och T. tillhörde
senare grefve Hampus Mörner (d. 1824), som där lät
uppföra ett corps-de-logis i tre våningar. 1915 såldes
T. af frih. A. Hermelins stärbhus till nuv. egaren
E. S. Johansson.

Tranevardus, Erik Eriksson. Se Geete.

Trangamen, zool. Se Gypogeranidæ.

Trangen, defilé i Aasnes härad, Hedmarks fylke, Norge,
omkr. 10 km. n. ö. om Flisens järnvägsstation. Där
blef en bataljon af Dalregementet under K. P. Gahn 25
april 1808 kringränd af norska trupper, tillhörande
öfverste B. D. Staffeldts brigad, och till största
delen (omkr. 400 man) tvungen att ge sig.

Trani, hamnstad i italienska prov. Bari degli Puglie
(Apulien), vid Adriatiska hafvet och järnvägen
Ancona–Brindisi. 31,130 inv. (1911). Ärkebiskopssäte.
Appellationsdomstol. Staden drifver betydlig handel
med olja och spannmål äfvensom med mandlar, fikon
och ett ypperligt vin (Moscado di Trani). Hamnen
är numera igengrundad. T. har ännu kvar sina murar
och bastioner jämte citadellet, hvilket nu begagnas
som fängelse, och har äfven i öfrigt bevarat mycket
af sitt medeltidsutseende. Katedralen (grundlagd
omkr. 1100), en basilika med tre apsider, stor
krypta och ett högt torn, har en romansk portal,
hvars ornering röjer arabiskt inflytande, och vackra
bronsdörrar från 1175; det inre är moderniseradt. Den
vackra offentliga trädgården ("villa") vid hafvet
innehåller två milstenar från Via Trajana, hvilken
gick från Benevento till Brindisi förbi Canosa, Ruvo,
Bari och Egnatia. T., i äldre tider Turenum, blef
en blomstrande stad först under normanderna och på
korstågens tid, då den var af betydelse för handeln
med Orienten. (H. W-k.)

Trankebar l. Tranquebar (tamiliska Tarangambadi),
hamnstad på Koromandelkusten, Västra indiska halfön,
presidentskapet Madras, distriktet Tanjore,
vid en af Kaveris mynningsarmar, anlades 1620 af
danskarna på ett från rajan af Tanjore köpt område
samt var hufvudorten i de danska besittningarna i
Indien till 1845, då Danmark för 20,000 pd sålde dem
alla till Ostindiska kompaniet. Under danska tiden
var T. en liflig hamnstad, men denna har sedan dess
gått betydligt tillbaka. Folkmängden uppgår blott
till omkr. 6,000 pers. 1705 upprättade Ziegenbalg
och Plütschau där den första protestantiska
missionsstationen utom Europa och Nord-Amerika (se
Mission, sp. 666).
(H. W-k.)

Trankil, socken i Värmlands län, Nordmarks
härad. 9,895 har. 1,099 inv. (1918). Annex till
Blomskog, Karlstads stift, Nordmarks kontrakt.

Trankil [traŋkīl], fr. tranquille, lugn, sorglös. –
Trankilisera, lugna. – Trankilitet, lugn,
sorglöshet.

Tranolja. Se Oljor, sp. 625.

Tranor, Gruidce, zool., en familj inom
fågel-ordn. Gruiformes. De äro storväxta vadare, som
utmärkas genom långa, trubbiga vingar samt därigenom,
att baktån sitter betydligt högre än f ram-tårna;
yttertån är genom bindhud förenad med mellantån,
innertåns klo mycket kraftig. Benen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:31:40 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0307.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free