Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Treason - Treasurer - Treasury - Treasury bills - Treaxlig - Trebarnsrätten - Trebatius (Cajus T. Testa) - Trebbia - Trebel - Trebelli, Zelia Thérèse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
637
Treasurer-Trebelli
638
ning för brott mot statens eller statsöfverhufvudets
trygghet. Gällande lag i ämnet är byggd på Treason
act af 1351, hvars definition på nämnda brott ännu är
giltig, hvaremot äldre barbariska straffbestämmelser
(rådbråkning, kroppens styckning i fyra delar
o. s. v.) upphäfdes 1870; straffet är dock alltjämt
hängning. Till 1351 års lag lades tid efter annan nya
lagar, vidgande begreppet treason, men oftast inom
kort tid upphäfda. Sålunda förkunnades det 1534 för
treason att ej anse prinsessan Maria illegitim och
Elisabet legitim, 1536 att anse ingendera legitim
och 1545 att anse någondera illegitim. Genom
lagstiftning af 1842 och 1848 ha flera kategorier
af brott öfvergått från att anses som treason till
att behandlas som feloni (se d. o.). Skottlands
lagstiftning mot förräderi blef 1708 gjord likformig
med den engelska, men de i England 1870 vidtagna
strafflindringarna gälla ej i Skottland. Treason
act af 1351 utsträcktes 1494 genom Poynings’ lag
till Irland, senare uppkomna skiljaktigheter ha
aflägsnats genom en rad lagar 1821-54. De brittiska
koloniernas liksom Förenta staternas lagstiftning i
ämnet är baserad på den engelska; straffet bestämdes
i Förenta staterna 1862 till af rättning eller
minst 5 års straffarbete jämte höga böter. Till
treason räknas i England enligt en lagtolkningsakt
af 1879 bl. a. mord på eller sammansvärjning i
mordsyite mot suveränen, dennes drottning eller
tronföljaren, uppror mot suveränen, upphetsning
af utlänning till väpnadt infall i riket, hvarje
bistånd lämnadt en fiende under krig samt kränkning,
med eller utan hennes samtycke, af drottningen eller
af tronföljarens gemål. Åtal för treason kan ske mot
utlänningar, som vistas på brittiskt område; i fråga
om främmande sändebud har man därvid nöjt sig med att
taga dem i f ängsligt förvar (så svenske ministern
K. Gyllenborg 1717). Vid förräderimålet mot sir
Roger Casement 1916 fastslog domstolen, att brottets
begående utanför brittiskt territorium ej fritar
från straff. Jfr Högförräderi och Landsförräderi.
V. S-g.
Treasurer [tre^Jere]. Se Treasury.
Treasury [tre^eri], eng., skattkammare, namn på
finansministeriet i England och Nord-Amerikas
förenta stater. Under medeltiden förestods den
engelske konungens skattkammare af en skattmästare,
treasurer, som från 1200-talet under titeln
lord high treasurer (se d. o.) blef en bland de
förnämste riksämbetsmännen. Sedan 1714 har detta
ämbetes funktioner öfvertagits af ett kollegium,
B öar d of treasury, som emellertid numera endast
undantagsvis sammanträder. Posten som dess ordf.,
First lord of the treasury, har öfvergått till en
sinekur, som medför plats i kabinettet och vanligen
innehas af premiärministern. Af ledamöterna är
skattkammarkanslern, the chancellor of the exchequer,
den verklige finansministern, medan de (vanligen fyra)
yngre bisittarna, junior lords of the treasury,
äro rent politiska ämbetsmän, tjänstgörande som
biträdande "inpiskare" (whips) i underhuset. Af
kollegiets båda sekreterare är den ene, som bär titeln
patronage secretary 1. parlia-mentary secretary
to the treasury, "förste inpiskare" (chief whip),
den andre, the financial secretary to the treasury,
skattkammarkanslerns
främsta parlamentariska biträde vid finansären-denas
ledning. Jfr Exchequer. - Nord-Amerikas förenta
staters treasury står under ledning af den till
kabinettet hörande finansministern, secretary of
treasury, och är ett mycket omfattande ämbetsverk
med en mängd underafdelnin-gar, för skatter,
tullar, myntväsen, bankinspektion o. s. v.
V.S-g.
Treasury bilis [tre’jeri bi’ls]. Se Exchequer bilis.
Treaxlig, löt. Se S k o 11 b y g g n a d, sp. 1150.
Trebarnsrätten, lat. ius (triumf liberorum, införd
genom kejsar Augustus’ lagstiftning, innebar vissa
politiska förmåner, t. ex. rätten att bekläda ett
riksämbete före den lagstadgade åldern. Därvid afdrogs
ett år för hvarje barn öfver de tre första. Äfven
civilrättsliga fördelar i förmögenhets-rättsligt
hänseende m. m. voro fästa vid trebarns-rätten (jfr
M ar tia l i s, sp. 1102). J-C.
Trebätius (Cajus T. Testa), af riddarsläkt från
Velia i Lukanien, romersk rättslärd, högt skattad af
Cicero, likasom ock af Augustus, skall ha författat
flera skrifter i rättsvetenskap m. m. och var
lärmästare åt den berömde juristen Antis-tius Labeo.
(J- C.)
Tre;bbia (lat. Tre’bia], en omkr. 95 km. lång, sydlig
biflod till Po i öfre Italien, uppstår på Liguriska
Apenninerna n. ö. om Genua, har nord-östligt lopp
och faller genom flera armar ut ofvanför Piacenza. I
historien är floden minnesvärd genom Kannibals
seger där öfver romarna i dec. 218 f. Kr. Hannibal,
med omkr. 35,000 man (hans här hade vid öfvergången
öfver Alperna förlorat omkr. 25,000 man) och den
omkr. 34,000 man starka romerska hären, anförd af
konsulerna Publius Cor-nelius Scipio och T. Sempronius
Longus, lågo på hvar sin sida om T. Mot den sjuke
Scipios vilja lät Sempronius af Hannibal locka sig
till strid; men denne, som i drabbningen förstod att
skaffa sig alla fördelar och med stor skicklighet
begagnade sitt rytteri, tillfogade Sempronius ett
fullständigt nederlag, som hade till närmaste följd,
att 60,000 galler förenade sig med Hannibal. - Under
dagarna 17-19 juni 1799 voro flodens båda stränder
skådeplats för heta strider mellan 32,000 österrikare
och ryssar under general Suvorov samt en 34,000 man
stark fransk armé under general Macdonald, hvilken
blef slagen. C. O. N.*
Tre’bel, biflod fr. v. till Peene, upprinner s. v. om
Greifswald i Vorpommern, bildar under en del af sitt
lopp gräns mellan detta och Mecklenburg-Schwerin och
utmynnar vid Demmin. Den är segelbar 44 km. med ett
djup af l,5 m.
Trebelli, Zelia Thérése (konstnärsnamn för Zelia
G i 11 e b ert, af hvilket tillnamn Trebelli är
anagram), fransk sångerska, f. 1838 i Paris af tyska
föräldrar, d. 1892 i Étretat, uppträdde 1854 som
pianist, studerade sång för War-tel, debuterade i
Madrid med stor framgång 1859 och sjöng sedan på
de förnämsta scenerna i Tyskland m. fl. länder,
lika mycket uppburen af kritik och publik för sin
kraftiga, utmärkt jämna och välljudande röst (med
både altens och mezzosopranens omfång), sitt nobla
och fulländade sångsätt samt sin dramatiska talang
i så skilda uppgifter som å ena sidan Cherubin i
"Figaros bröllop", å den andra Azucena i "Trubaduren"
och Fides i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
