- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
651-652

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Treffenberg, Nils Curry Engelbrekt - Treffynnon - Trefin - Trefjärdedelskolonn - Trefort, August - Trefot - Trefotsmast - Tréfouret, Jeanne Alfrédine - Trefärgsfotografi - Trefärgsmetoden - Trefärgstryck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förebygga lidanden vid husdjursslakt (1894, 1895
och 1896) och om inskränkning af arbetstiden
vid bagerier (1895). Mera märkliga af hans
öfriga motioner voro de om inskränkning af
riksdagsmanna-arfvodet och om användning af
giljotin vid afrättningar (1869), af sättande af
en fond för olycksfalls-, ålderdomsförsäkring
etc. (1890) och om ordnande af prästerskapets
inkomster (1897). T. var led. af kyrkomötet 1873,
1878, 1883, 1888 och 1893 och förde en mångårig
ifrig strid mot katekesutanläsningen. T. blef
1882 led. af Landtbruksakad.

T–s.

Treffynnon [tref^nen], wales., stad. Se Holywell.

Trefin, kir. Se Trepanation.

Trefjärdedelskolonn, bygnk. Se Kolonn 1, sp. 591.

Trefort [-får], August, ungersk politiker,
f. 7 febr. 1817 i Homonna, komitatet Zemplin,
d. 22 aug. 1888 i Budapest, tillhörde en urspr,
fransk familj, gjorde 1836-37 vidsträckta resor,
bl. a. till Sverige, och egnade sig därefter en lång
tid åt vetenskapliga och litterära sysselsättningar
samt åt politik. På 1840-talet skref han i Kossuths
tidning "Pesti Hirlap", i hvars redaktion han
inträdde 1843. Mars 1848 blef han statssekreterare
i handelsministeriet, men lämnade Ungern i slutet
af året jämte sin svåger Eötvös samt återvände
först 1850. Sedan 1861 var han riksdagsman och
slöt sig till Deåkpartiet. Som undervisnings-
och kyrkominister 1872-88 verkade T., som var
en ifrig reformvän, mycket till universitetens
och läroverkens, konstens och konstindustriens
fromma samt ifrade särskildt för magyariska
språkundervisningens införande i förut tyskspråkiga
folkskolor. Af hans skrifter ha i tysk öfv. utkommit
Denkreden und studien (1883) och Essays und denkreden
(1887). Han blef 1885 president i Ungerska akademien.

(V. S-g.)

Trefot, Tripod (grek. o. lat. trifpus), ett
forngrekiskt bohagsting, som i den homeriska tiden
helt enkelt var en trebent, af lergods eller brons
förfärdigad kittel, men sedermera fick en konstnärlig
arbetning, ej sällan förfärdigades af ädla metaller
och nyttjades till att blanda vin i eller som prydnad
(fig. 1). Det blef sed, att trefötter

Fig. 1. Trefot, funnen i Fréjus.

Fig. 2. Delfiska sierskans

(Pythias) trefot. (Efter

forntida afbildningar.)

bortskänktes som hedersgåfvor, täflingspris åt
segrare vid festspelen eller som tempelskänker,
i synnerhet till Apollons tempel i Delfi, hvarest
sierskan, sittande på en trefot (fig. 2), meddelade
orakelsvaren. Apollons trefot var ett attribut
åt guden

med afseende på hans siarkraft. Jfr
Ö. Muller, "De tripode delphico" (1820).
(A. M. A.)

Trefotsmast, skpsb. Se Tripodmast.

Tréfouret [-fora], Jeanne Alfrédin e. Se Hading, J.

Trefyare, zool. Se Tentakler.

Trefärgsfotografi. Se Fotograf i, sp. 1001. Jfr Trefärgstryck.

Trefärgsmetoden, fot. Se Fotografi, sp. 1001.

Trefärgstryck, ett grafiskt, vanligen
fotomekaniskt, tryckförfarande för framställning
af polykroma reproduktioner till bokillustrationer
o. d. Trefärgstrycket grundar sig på det faktum, att
man genom blandning (tryckning öfver hvarandra) af de
tre färgerna gult, rödt och blått kan erhålla alla i
naturen förekommande färgtoner och färgnyanser. Vid
trefärgstryckets praktiska utförande gäller det först
att uppdela föremålets olika färger i de nämnda tre
färgkomponenterna, så att tre delbilder erhållas,
efter hvilka sedan de för de olika färgerna afsedda
tryckformarna framställas. Denna uppdelning sker
numera alltid på iotogra-fisk väg på så sätt, att man,
under användning af pankromatiska plåtar, fotograferar
föremålet tre gånger genom tre olika ljusfilter (se
d. o.), som hvart och ett fullständigt absorberar
den färg, med hvilken den motsvarande delbilden
sedan skall tryckas. Man ernår detta genom att vid
fotograferingen använda till tryckfärgen komplementärt
färgade ljusfilter. Delbilden för det gula trycket
tas sålunda genom ett blå violett ljusfilter,
som absorberar alla gula strålar; delbilden för
det röda trycket tas genom ett grönt filter, som
absorberar de röda strålarna, och delbilden för det
blå trycket genom .ett rödt (orangerödt) filter,
som absorberar de blå strålarna. Genom nämnda
procedur erhållas tre negativa delbilder i svart
och hvitt, som hvar och en motsvarar en af de tre
färgkomponenterna. Efter dessa delnegativ framställas
genom någon fotomekanisk reproduktionsmetod (autotypi,
ljustryck, fotogravyr etc.) tre positiva tryckformar,
som sedan tryckas öfver hvarandra med resp. färger,
hvarigenom, på grund af subtraktiv färgblandning,
en reproduktion i originalets färger erhålles. Utom
de tre enkla grundfärgerna, gult, rödt och blått,
erhållas sålunda alla biandfärger; gult och rödt ge
orange, gult och blått ge grönt, rödt och blått ge
violett; svart erhålles, då alla tre färgkomponenterna
i full intensitet blandas; genom att de olika
färgkomponenterna i högre eller mindre grad ingå,
erhållas dessutom alla olika färgtoner och färgnyanser
(jfr vidstående plansch, som visar ett i autotypi
utfördt trefärgstryck efter akvarell jämte de olika
deltrycken; se ock texten å denna plansch. Jfr äfven
fig. B på färgplanschen till art. Fotografi).

Trefärgstrycket var kändt redan på 1700-talet,
då de på manuell väg framställda delbilderna
trycktes medelst något af de då kända grafiska
tryckförfarandena. Först i förening med fotografiers
och de fotomekaniska reproduktionsmetodernas
utveckling fick emellertid trefärgstrycket
praktisk betydelse. Principen för det fotografiska
trefärgstrycket angafs af James Clerk Maxwell (se
denne) 1861 och utvecklades under senare hälften af
1860-talet af bl. a. Charles Gros och Ducos du Hauron;
den sistnämnde företog därmed icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:17:20 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free