Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trelawny, sir Jonathan - Trelawny, Edward John - Trelazé - Trelease, William - Treledsbåge - Trelinjekoordinatsystemet - Trelleborg - Trelänksbåge - Trem. - Trema - Tremandraceae - Tremansnämnd - Tremansting - Tremastad skonert - Tremastadt fartyg - Trematoda - Trembecki, Stanislaw - Tremblade, La - Tremblay, Francois Leclerc de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
659
Trelawny-Tremblay
660
"allegiance"-eden till Vilhelm och
Maria. Hos ’ drottning Anna kom
han i hög gunst och blef biskop af
Winchester. I politiken tog han föga del.
Hj. H-t.
Trelawny [trilå^i], Edward John, engelsk filhellen
och skriftställare, f. 1792 i London, d. 1881 i
Worthing, ingick, elfvaårig, vid marinen och upplefde
många äfventyr under det stora kriget. 1821-22
umgicks han uti Italien med skalden Shelley,
hvars ödesdigra afseg-ling från Livorno han
bevittnade, och sedermera läto T. och Byron bränna
den omkomne vännens stoft. T. deltog därefter i
grekiska frihetskriget, under höfdingen Odysseus,
äktade dennes syster och bosatte sig sedermera på
ett landt-gods i England. T. författade den delvis
själfbiografiska berättelsen Adventures of a younger
son (1831; "En yngre sons äfventyr", 1836 och 1911),
en fängslande och i starka färger hållen skildring
af äfventyr på tropikernas haf, hvilken påverkat
bl. a. Y. Rydberg, samt Recollections of the last days
of Shelley and Byron (1858; ny bearb, under titeln
"Records of Shelley, Byron and the author", 2 bd,
1878) m. m. T:s Letters utkom 1910. Se monografier
öfver T. af Edgcombe (1882)_ och Freeland (1902).
Trelazé [trelase], ort i franska dep. Maine-et-Loire,
9 km. ö. om Ångers. Omkr. 6,500 inv. T. är bekant
för sina ofantliga skifferbrott.
Trelease [trel^s], William, nordamerikansk
naturforskare, företrädesvis botanist, f. 22
febr. 1857 i Mount Vernon (New York), blef professor
i botanik i Madison (Wisconsin) 1883 och i S:t Louis
1885 samt föreståndare för botaniska trädgården
där 1889. T. är dels fanerogamfytograf (Yucca,
Agave, Quercus m. m.; monografi öfver mistelsläktet
Phoradendron 1916), dels entomolog och specialist på
blommornas pollineringsinrätt-ningar, dels praktisk
botanist och offentlig expert på växtsjukdomar,
särskildt svamp- och insektskador på kulturväxterna.
C. Lmn. Treledsbäge 1. Trelänksbåge, väg-
o. vattenb., en bågkonstruktion, försedd med tre
leder eller länkar, en vid hjässan och en vid
hvardera vederlaget. Genom att anordna dessa
tre länkar vid en fackverksbåge underlättar
man beräkningen, i det konstruktionen blir
statiskt bestämd. Treleds-bågar användas ofta vid
broar. Om endast två länkar anbringas, nämligen
vid vederlagen, erhål-lés en t va l eds- 1. t
v å l ä n k s b å ge. Äfven hvalf af sten eller
betong anordnas stundom som tre- eller tvåledsbågar.
Fmn. Trelinjekoordinatsystemet, mat. Se Koordinat e r,
sp. 963.
Trelleborg. Se Trälleborg. Trelänksbäge. Se T
r e l e d s b å g e. Trem., mus., förk. för tremolo
(se d. o.). Trema (grek., eg. hål, punkt),
språkv. Se D i 3sr esi s 1.
TremandracesB, bot., en liten australisk
växtfamilj, hörande till ser. Geraniales,
underser. Polygalinece. Från fam. Polygalacece skiljes
den genom aktinomorfa blommor. De 23 arterna äro
små, ständigt gröna buskar med små blad och blommor
i bladvecken. Blommorna äro ofta vackra, röda eller
violetta, hvarför arter af släktet Tetratheca odlas
som nätta, erikacéliknande prydnadsväxter i växthus.
G- L-m.
Tremansnämnd. Se Ting, sp. 100, och Tre-mansting.
Tremansting, jur., tingssammanträden med tremansnämnd
(se T i n g, sp. 100) i enlighet med lagen 7 maj
1918. Dylika sammanträden ha genom en k. kungörelse
25 okt. 1918 införts fr. o. m. 1919 i 39 af rikets
tingslag, näml. i 9 tingslag 11 tremansting om året,
i 15 tingslag 5, i ett tingslag 4, i 8 tingslag 3,
i 3 tingslag 2 och i 3 tingslag ett tremansting
om året. I allmänhet skola de hållas på tingslagens
vanliga tingsställen, hvilka i ett flertal fall finnas
i städer under landsrätt, belägna inom vederbörande
tingslag. Af skilda anledningar ha dock i några fall
bestämts andra orter, så t. ex. staden Nässjö (som
bekostar lokal för sammanträdena) för ifrågavarande
sammanträden inom Tveta, Yista och Mö härads tingslag.
C. G. Bj.
Tremastad skonert, sjöv. Se Skonertskepp.
Tremastadt fartyg, sjöv. Se Segelfartyg.
Trematoda, zool., detsamma som Tremato-des. Se S u
g m as k a r. Jfr D i st om u m.
Trembecki [-be;tski], Stanislaw, polsk poet,
f. 1730, d". 1812, blef under vistelse i Paris
bekant med Stanislaw Poniatowski, som gjorde
honom till kammarherre, sekreterare och hof
poet. Han var fin kännare af den latinska och
franska litteraturen och utrustad med stor formell
virtuositet, men förspillde sin talang på cyniska
och själfsvåldiga tillfällighetsdikter, som delvis
ej blefvo tryckta. Hans mest betydande verk är den
idylliska epopén Sofiowka (1806), Felix Potockis
slott, där han efter Polens undergång en tid vistades,
med vackra naturmålningar. Hans dikter utkommo 1806,
1819 och 1836. A-d J.
Tremblade, La [la träblard], hamnstad i franska
dep. Charente-inférieure, på 45° 46’ n. br.,
invid La Seudre (floden Seudres mynningsvik). 3,601
inv. (1901). Skeppsbyggen. Salt- och ostronhandel. I
närheten af T. ligga hafsbaden La Greve och La Ronce
les Bains. , H. W-k.
Tremblay [träbla], F r a n c o i s Leclerc d e, fransk
statsman, mest känd under namnet le p er e Joseph,
f. 1577 i Paris, d. 1638, erhöll grundlig bildning
genom resor i Italien, Frankrike och Tyskland. Han
ingick därefter i armén, men blef 1599 kapucinmunk,
deltog ifrigt i sin ordens propaganda och var,
särskildt sedan han blifvit "provincial" i Toulouse
(1613), verksam för protestantismens utrotande i
västra och södra Frankrike. Ryktbara äro hans försök
(i förening med en hertig af Nevers) att organisera
ett korståg mot turkarna, för hvilket ändamål han
bl. a. besökte hofvet i Madrid. Sedan Richelieu med
hvilken han kommit i beröring, medan denne ännu var
biskop af Lu£on, blifvit förste minister (1624),
kallades T. till hofvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
