- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
691-692

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettondedag jul - Trettontalet - Tretåiga hackspetten - Tretåiga måsen - Treu, Georg - Treub, Melchior

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1800-talet. Liksom det ofvannämnda mysteriet var
det beräknadt på en gåfva eller allmosa och
begynte i vissa orter redan på annandag jul (jfr
Staffansvisor, sp. 921) samt fortsattes stundom
ända till tjugondedagen. De handlande personerna
voro fem gossar (”stjärngossarna”; se fig.).

illustration placeholder
Stjärngossar.


Tre föreställde de vise männen från Österlandet och
voro klädda i hvita fotsida skjortor med rödt
bälte. En af dem var vanligtvis svärtad i ansiktet,
emedan han kommit ”från Morie land” (Morernas
land). Den fjärde föreställde Judas, klädd i en
afvig skinnpäls och med en kägelformig mössa af
svart papper. Den femte gossen var ”stjärnkungen”,
klädd som de tre förstnämnde, men med
en högre och grannare hufvudbonad än dessa.
Han bar stjärnan, gjord af genomskinligt papper,
inifrån upplyst med ljus och fäst på en käpp eller
stång. Var icke någon af de vise männen svartmålad
i ansiktet, så tillkom denna färg i stället
Judas eller ock en sjätte person, Herodes, som
dessutom var försedd med långt skägg. Denne
senare åtföljdes ofta af en med ett träsvärd
väpnad knekt, ”Herodes’ dräng”. Så utstyrda,
vandrade stjärngossarna från hus till hus. Först
hälsades de innevarande med följande kör:

Goder afton, goder afton båd’ kvinna och man,
Husbonde, matmoder och hvar i sitt stånd!
Vi önska eder alla en fröjdefull jul.
Från olyckor alla bevare er Gud!


Därefter följde en mängd verser, som handlade
om Marias gång till Betlehem och Jesu födelse
samt om huru de tre vise männen ”upphåfvo sina
gåfvor”. Under tiden insamlade Judas i en pung
de skänker, som kunde erhållas, och tillställningen
slutades med följande afskedssång:

Hafven tack, hafven tack för redeligan skänk!
Eder skänk skall vara af Gudi betänkt.
Hafven tack, hafven tack! Goder natt!


Litt.: J. E. Rydqvist, ”Nordens äldsta
skådespel” (1836), A. I. Arwidsson, ”Svenska
fornsånger”, d. 3 (1842), G. Lysander, ”Svenska
dramat” (1864), Troels Lund, ”Danmarks og Norges
historie” (I, d. 7, 1885), H. F. Feilberg, ”Jul”,
d. 2 (1904), T. Nordlind, ”Studier i svensk
folklore” (1911), och M. P:n Nilsson, ”Årets folkliga
fester” (1915).
(N. E. H.)

Trettontalet. Se Talsymbolik, sp. 872.

Tretåiga hackspetten, zool. Se Hackspettsläktet.

Tretåiga måsen, zool. Se Måssläktet, sp.
225–226.

Treu [tröj], Georg, tysk konstforskare, f.
1843 i Petersburg, där fadern var köpman, gjorde
sina universitetsstudier i Dorpat och Berlin,
anställdes vid Eremitagegalleriet i Petersburg och tog
doktorsgraden i Göttingen 1874. Han blef
därefter tjänsteman vid museerna i Berlin, ledde
utgräfningarna i Olympia 1877–81, var 1882–1915
direktör för skulpturmuseet Albertinum i Dresden
och 1882-1909 professor vid tekniska högskolan
och akademien där. Hans mest betydande skrifter
behandla Olympia och grekisk konst: Die
ausgrabungen zu Olympia (i samarbete med andra
forskare. T. skref d. 3–5, 1877–81), Hermes des
Praxiteles (1878), Bildwerke von Olympia (1894–97),
Olympische jorschungen (1900) och Hellenische
stimmungen in der bildhauerei einst und jetzt
(1910). T. har dessutom utgett Sollen wir unsere
statuen bemalen? (1884), Constantin Meunier
(1900), Max Klinger als bildhauer m. m.
G–g N.

Treub [tröb]. 1. Melchior T., holländsk
botanist, f. 26 dec. 1851 i Voorschoten vid Leiden,
d. 30 okt. 1910 i S:t Rafael vid Cannes, filos.
doktor, assistent vid Leidens botaniska trädgård 1874,
blef tidigt bemärkt genom botaniska undersökningar och kallades 1880 till föreståndare
för botaniska stationen och trädgården i Buitenzorg (se d. o.) på Java. Genom T.
blef denna institution världsberömd; den utvidgades med ett botaniskt laboratorium,
utrustadt med instrument, bibliotek och samlingar för allsidiga forskningar öfver
tropikväxtlighetem, och erhöll som filial ett urskogsområde
i bergstrakten vid Tjibodas, likaledes med
laboratorium samt naturforskarbostäder. De
rikliga hjälpmedlen, den yppiga naturen och T:s
öfverlägsna personliga ledning lockade många
vetenskapsmän till Buitenzorg, och småningom
uppstodo där speciallaboratorier, särskildt för tropiska
gagnväxter, slutligen ombildade till departement
för agrikultur och skogsforskning. T:s botaniska
skrifter omfatta dels kemisk fysiologi (Jets over
het chlorophyll, 1874), dels cellforskning (Recherches
sur le rôle du noyau dans la division des
cellules vegétales, 1876), dels utvecklingslära och
organografi, hvartill särskildt Java-vegetationen
lämnade material (Études sur les lycopodiacées,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:23 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free