- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
733-734

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trieste - Trieste-ved - Triëteris - Triewald, Samuel - Triewald, Mårten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

733

Trieste-ved-THewald

734

och Montanelli, "II della popolazione di
T." E. A-t. L. W:sonM.

1917. 30 okt. 1918 utbröto oroligheter, som
slutade med, att italienska flaggan hissades och
österrikiske guvernören lämnade T. i de upproriskes
våld. Dagen därefter öfvertog ett italiensk-slo-venskt
välfärdsutskott förvaltningen och upprätthållandet
af allmänna ordningen. 3 nov. besattes staden af
italienska örlogsfartyg och trupper. Fredskonferensen
i Versailles 1919 tillerkände T. åt Italien. - IT. dog
svenske bildhuggaren B. E. Fogelberg 22 dec. 1854. -
Litt.: Löwenthal, "Geschichte der stadt T." (1857),
Della Croce.

"Storia de T." (1879), ’ ~"
....."

movimento storico (1905).

Trieste-ved, T r i e s t e t r ä. Se C e 11 i
s. Triéteris (af grek. tri-, tre, och ertos, år).
Se Kronologi, sp. 39.

Triewald [triv-]. 1. Samuel T., ämbetsman, skald,
f. l maj 1688 i Stockholm, d. 23 jan. 1743
i Kiel, blef 1703 student i Uppsala och 1705
lärare för grefve G. 0. Stenbock, hvars moder,
den berömda Joh. Eleon. De la Gardie, anses ha
haft stort inflytande på hans lärda och vittra
utveckling. 1707-10 tjänstgjorde han i Riksarkivet
samt företog 1711-12 en resa genom Tyskland,
Holland och England. 1713 utnämndes han till
guvernementssekre-terare i Bremen och Verden
under Vel-lingk, hvars förtroende han i hög
grad åtnjöt. Hans ställning under denna tid var
pekuniärt mycket otillfredsställande, då han intet
år utfick sin lön. Sedan Sverige mist de tyska
besittningarna, erhöll han 1718 befattningen som
registrator vid utrikesexpeditionen. 1720 vardt
han förste legationssekreterare hos Vellingk
vid kongressen i Braunschweig. 1723 adlades han,
men tog aldrig introduktion. T. var en nitisk och
i förhållandena mycket invigd anhängare af det
s. k. holsteinska partiet, tog 1725 afsked ur
svensk tjänst och blef hof råd vid holsteinska
beskickningen i Stockholm. Han författade en af
partiets bästa politiska ströskrifter, den anonyma
Reflexions d’une personne desinteressée (1727). Efter
det holsteinska partiets fall måste han 1728 lämna
Sverige för alltid, men gjorde karriär i Holstein,
där han 1729 blef legationsråd och guvernör för
prins Kristian August, 1732 justitieråd och 1738
verkligt statsråd. Genom hertigens död, 1739, synes
hans inflytande vid holsteinska hofvet ha betydligt
minskats. - T. var en ovanligt bildad och beläst man,
talade och skref ej mindre än nio språk samt var
led. af Teutschiibende gesellschaft och från 1740 af
svenska Vet. akad. Han var egare af en högst betydlig
boksamling (såld i Stockholm 1746), som han själf
skapat. Sin egentliga namnkunnighet hos eftervärlden
vann T. som svensk skald, ehuru han icke egde någon
större skaldegåfva. Hans dikter, som mestadels
tillhöra åren före 1720, således hans ungdomstid,

spredos i afskrifter, upptogos först delvis i några
samlingar och utgåfvos efter hans död, samlade
af L. Salvius, under titeln Lärespån uti svenska
skaldekonsten (1756). Jämte några tyska dikter
infördes de, med efter handskrifter granskad text,
i 18:e delen af Hansellis stora samling (1874). Dessa
dikter äro till allra största delen öfversätt-ningar,
mest från franska förebilder, och af satiriskt eller
epigrammatiskt syfte. T. var den, som tydligast
utmärkte öfvergången från stormaktstidens diktning
till frihetstidens därigenom, att han förmedlade
utländska inflytanden af betydelse. I Boileaus anda
och med vapnen hämtade ur hans arsenal anföll T. de
handtverksmässiga bröllops-och begrafningspoeterna
och betecknade som skaldens grundförutsättningar den
naturliga begåfnin-gen och grundliga studier. Emot
våra dumma poeter angrep den alltför högtrafvande
stilen, och det visar sig alltså, att T. påverkats
äfven af den grupp burleska skalder, som var föremål
för Boileaus förakt. T. hyllade som Boileau förståndet
som kärnan i vitterheten, men fattade ingalunda
hans lära om en återgång till naturen och de antika
mönstren; däremot sträfvade han efter formell ans
och kompositionens pregnans. Vid sidan af Lagerlöf
vardt T. därigenom en af våra tidigaste kritiker. I
motsats mot flertalet af sina samtida skref han ingen
religiös poesi; däremot visade han mycken böjelse
för frivolitet och sensualism. Lafontaine, m:me
Deshouliéres, Brébeuf, Chevreau m. fl. tillhöra den
franska Parnass han tolkade på svenska. Se M. Lamm,
"S. T:s lif och diktning" (i "Samlaren", 1907) och
"Olof Dalin" (1908).

2. Mårten T., den föregåendes broder, mekaniker,
f. 18 nov. 1691, d. 8 aug. 1747, egnade sig åt handel,
kom till London och fick 1716 en inspektorsplats vid
Stenkolsgrufvor i Newcastle, hvarest han studerade
mekanik och ncga undersökte "eldmaskinerna" (ån
gmaskinen) samt i åtskilligt förbättrade dessas
konstruktion. Han återvände till Sverige 1726 och
byggde vid Danne-mora em "eld- och luftmaskin"
för länshållning i grufvor. Denna maskin var den
första ångmaskinen i Sverige. T. höll 1728 och
1729 föreläsningar öfver mekanik. Han utnämndes
till director me-chanicus, egnade sig en tid åt
järnförädling i Västmanland och blef "såsom den
ende lämplige inom landet" 1735 kapten-mekanikus
vid fortifikationen samt fick en årlig pension af
ständerna. 1729 bildade T. ett dykeribolag (se Dykeri,
sp. 1157). Han intresserade sig äfven för biskötsel
och utgaf en Tractat om bij (1728). T. invaldes 1729
i Vet. soc. i Uppsala och var en bland Vet. akadrs sex
stiftare (1739). Han var äfven medlem af Royal society
i London. Han skref tekniska och ekonomiska uppsatser
i Vet. akad:s handlingar och utgaf bl. a. Queries con-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 12 02:33:57 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free