Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trisectio anguli - Trisectrix - Trisett - Trisetum - Trishagion - Triskele - Trismegistos - Trismus - Trissa - Trissino, Giovanni Giorgio - Trisslagning - Trissled - Trist - Tristan da Cunha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trisectrix-Tristan da Cunha
776
rötter kunna geometriskt konstrueras endast med
tillhjälp af cirklar och räta linjer, följer däraf,
att "trisectio anguli" i inskränkt mening innebär
en motsägelse. Däremot kan man genom många olika
konstruktioner approximativt bestämma en vinkel,
som är tredjedelen af en gif ven vinkel. -
Problemet om vinkelns tredelning var föremål för
stor uppmärksamhet från de grekiske och arabiske
matematikernas sida. Den första numera säkert kända
lösningen lämnades af Nikomedes med tillhjälp af
konkoiden (se d. o.). Vidare behandlades problemet
af bl. a. Archimedes, hvilken synes ha användt en
mera mekanisk konstruktion, och af Pappos, som
löste detsamma dels medelst Archimedes’ spiral,
dels medelst kvadratrisen. Hos araberna blef det
föremål för undersökningar af Thabit ibn Kurra,
Alkuhi, As-Sagani och särskildt Alsid-schzi, hvilken
sistnämnde vid lösningen betjänade sig af en cirkel
och en liksidig hyperbel. Mot slutet af 1500-talet
visade Yiéte, att problemet kunde reduceras till
lösning af en kubisk ekvation, och därmed var
egentligen ur vetenskaplig synpunkt hela frågan af
slutad, så att de lösningar, hvilka sedermera blifvit
gif na (t. ex. af Viviani 1677 medelst konkoid och
hyperbel), icke ega något större intresse. Däremot
har problemet ända in i våra dagar fortfarit att,
på samma sätt som "quadra-tura circuli", behandlas
af personer utan matematisk underbyggnad, hvilka sökt
lösa det på elementär väg. Antalet tryckta lösningar
af detta slag, hvilka naturligtvis alla äro på ett
eller annat sätt oriktiga, är ej obetydligt, och
antalet af dem, som icke blifvit tryckta, är med
säkerhet mångdubbelt större.
TriserCtrix (af lat. tri-, tre, och se’ctor, skärare),
mat., gemensamt namn för vissa algebraiska kurvor,
som blifvit använda för vinkelns tredelning. I- F.
Trise7tt 1. T r e s e’t t (it. tre setti, "tre sjuor"
; fr. tré-sept], spelt., ett förr brukligt kortspel.
Trisetum Pers., bot., ett från Avena (se H a f r c)
utbrutet, mindre släkte inom fam. Graminece. Det
består i svenska floran af endast 3 arter. Dessa
äro medelstora eller tämligen lågväxta gräs med mer
eller mindre håriga blad och slidor och cmkr. 6
mm. långa småax, som äro platta, 2-3-blommiga,
i utbredd eller axlikt hopdragen vippa. Den i
Sverige till södra Norrland utbredda, men dock
alltid mindre vanliga arten T. flavescens (Avena
fla-vescens) bär namnet gulhafre 1. g u l d-hafre
och är ett godt fodergräs. T. subspi-catum, axtåtel,
är lågväxt och tämligen allmän i fjälltrakterna.
O. T. S. (G. L-m.)
Trishargion (grek., "trefaldt helig") kallas den del
af mässan, som äfven går under namnet S a n c-t u s
(se d. o.).
Tri^skele (af grek. stammen tri-, tre, och ske’los,
ben), ett symboliskt (stundom endast dekorativt)
tecken, i sin enklaste form bestående af tre i
rät vinkel brutna linjer, som utgå från samma
punkt. Mycket vanligt var, att dessa linjer fingo
gestalt af tre vid knät böjda ben, däraf namnet (se
Symbol, fig. 4). Triskelet anses ha samma betydelse
som tetraskelet (se Hakkorset, sp. 1066), och dess
betydelse skulle kunna förklaras på samma olika
sätt som dettas; med säkerhet vet man dock intet
därom. Triskelet förekommer i Japan (se Bildt,
"Japonica", fig. 45, 46) och andra asiatiska
länder, på grekiska vaser, i synnerhet svartfiguriga,
och på forngrekiska sköldar samt på många kärl af
grekisk och romersk tillverkning; äfven den keltiska
Laténe-kulturen har att uppvisa triskelet. Man ser
det ock i ön Mans vapen. J- C.
Trisme^istos. Se H er mes, myt., sp. 527.
Trrsmus (af grek. trismofs, knastrande), mun-läsa
(se d. o.), munhäfta, ihållande sammandragning af
tuggmusklerna.
Trissa, sjöv., nyttjas någon gång i betydelsen
"brassa" (se d. o.). Uttrycket härleder sig från den
tid, då fartygen voro försedda med "blindor" (segel
under bogsprötet), åt hvilka gåfvos olika ställningar
med tåg, som kallades "trissor" (brassar). Jfr B
lin dra. B. N.*
Tri^sino [-nå], Giovanni Giorgio, italiensk
författare, f. 1478 i Yicenza, d. 1550, betroddes med
åtskilliga diplomatiska beskickningar af påfvarna Leo
X och Klemens VII. En lärd pedant, utan några verkliga
skaldegåfvor, skref T. bl. a. efter antika mönster
den högeligen misslyckade pseudoklassiska epopén
L’Italia liberata da’ goti (1547-48; 3:e uppl. 1779)
och Sojonisbe (1515), den första regelrätta tragedien
i nyare tider. I dessa arbeten införde han ett nytt
versslag, den orimmade femfotade jamben (versi
sciolti), som han dock ej förmådde behandla med
lif och harmoni. T:s arbeten utgåfvos samlade i 2
bd 1729. Monografi af Morsolin (2:a uppl. 1894).
(R-nB.)
Trisslagning, idrottst. Se K a s 11 e k a r,
sp. 1228-29, med fig.
Trissled, anat. Se T r och l e a.
Trist (lat. trifstis], sorgsen, ledsen, bedröfvad,
svårmodig; mulen, kuslig; ledsam, bedröflig. -
Tristesse [-e’ss], fr., svårmod, sorgsenhet.
Tristan da Cunha [tristä’n dä kö’njä, port. Tristäo
da Cunha], brittisk ö i södra delen af Atlantiska
hafvet nästan midt emellan Goda Hoppsudden och
Syd-Amerikas kust, under 37° 5’ 50" s. br. och 12° 16’
40" v. lgd. Den är nästan cirkelrund, med en diameter
af 10 km. och en areal af 116 kvkm., och består af en
central bergkägla af 2,330 m. höjd, en slocknad vulkan
(med en sjö i kratern), som på alla sidor stupar i
branta af satser ned mot hafvet utom i n. v., där 30
m. ö. h. ©n omkr. 4 km. lång och 800 m. bred slätt
med en liten, i början af 1800-talet anlagd koloni,
Edinburgh (105 inv. 1916), finns. Kolonisterna, till
största delen skeppsbrutna sjömän från S:t Helena
och deras hustrur, ega nötkreatur, får och gäss
samt odla flera europeiska kulturväxter. Omkr. 35
km. v. om T. ligger den betydligt mindre, obebodda
I n a c c e s-sible island, fyrsidig till formen
och ända till 560 m. hög, och 16 km. s. om denna
den ännu mindre, obebodda Nightingale is-land (335
m. hög). På nästan alla sidor äro öarna omgifna af
ett bredt bälte tång (Macrocystis pyrifera), genom
hvilken en båt äfven i stormigt väder kan närma sig
öarna. Ingen säker ankar-grund finns. Hela floran
omfattar ett 30-tal fanero-gamer och lika många
kryptogamer. Bland buskarna märkas Phylica arborea,
som förutom på T. finnes endast på ön Nya Amsterdam
i Indiska oceanen, och bland örterna tussock-gräsét
(Spår-tina arundinacea], på stränderna och de lägre
delarna af öarna, hvilket lämnar skydd åt ping-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
