- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
783-784

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Triumfbåge - Triumfera - Triumfetta - Triumfkors - Triumfkrucifix - Triumflängder - Triumphus Mariae - Triumvirat - Triumvirer - Triungulus - Triuridales - Trivandrum - Trivento - Trivia - Trivial - Trivialskolor - Trivium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

783

Triumfera-Trivium

784

denna bågöppning anbragtes i äldre tid en bild
af j Frälsaren, utförd i mosaik eller målning;
senare uppsattes i själfva bågöppningen ett stort
krucifix, ett s. k. triumf kors 1. t ri u m f k
r u c if i x. Sådana kors finnas ännu kvar i många
svenska kyrkor, men nu vanligen uppsatta bakom orgeln
eller undanvräkta i någon ännu oansenligare vrå. Se
A. Anderberg, "Studier öfver skånska triumf krucifix"
(akad. afh. 1915). 1-2. tJpk.»

Triumfera (lat. triumphäre), fira triumf (se d. o.),
hålla segerfest; jubla öfver en stor framgång; segra,
få öfverhanden.

Triumf e’tta L., löt., ett till fam. Tiliacece hörande
släkte af örter och half buskar med omkr. 50 arter i
tropikerna. Blommorna äro gula, tvåkönade och försedda
med gynofor. Frukten är en taggig nöt. T. semitriloba
och T. rhomboidea äro i både Gamla och Nya världens
varma länder vidt utbredda ruderatväxter (se N i t r o
f y t e r), som odlas äfven för de fasta bastfibrernas
skull. Gr. L-m.

Triumfkors. Se Triumfbåge 2.

Triumfkrucifix. Se Triumfbåge 2.

Triumf längder. Se Fast i.

Tri^mphus Marlse, birgittinkloster. Se M a-rientriumf.

Triumvirat. Se Triumvirer.

Triumvlrer (lat. trefsviri, triurmviri, "tremän";
sing. triufmvir) kallades i det gamla Rom en af tre
män bestående myndighet eller kommission, utsedd
för ett visst uppdrags, en viss sysslas förrättande,
t. ex. tresviri (III viri) auro argento cere (1. cm’)
flando feriundo (förk. A. A. A. F. F.), "tremän
för att gjuta och slå guld, silfver och koppar",
d. v. s. myntmästare, t. capitalesl. nocturni, ett
slags polistjänstemän, som hade att uppspåra och
häkta brottslingar, föra uppsikt öfver fängelserna
och låta verkställa afrättningar, hvarjämte de egde
en viss domsrätt. 777 viri iris in urbe pur gendis
hade uppsikten öfver renhållningen af avenyer och
gator (jfr Vigintisexviratus) i Kom och en romersk
mil (mille passus) därutanför. - Ordet triumvirer
brukades särskildt om de tre makt-innehafvarna
Antonius, Octavianus och Lepidus. För att erhålla
ett slags formell bekräftelse på sin maktställning
skaffade sig dessa 43 f. Kr. genom ett folkbeslut,
till hvilket tribunen P. Titius var förslagsställare,
bemyndigande att vara trium-viri reipublicm
constituendce, d. v. s. beklädda med uppdraget
att ordna statsskicket. Detta uppdrag förnyade
härskarna 36 f. Kr. själfva åt sig på 5 år. Då
Octavianus sedermera blef allena styrande,
förklarade han (28 f. Kr.) triumvirernas
gemensamma förordnanden icke längre bindande
för sig. - Triumvirat (lat. triumvirätus),
tremannakollegium; tremannavälde. Triumvirat (det
s. k. första triumviratet) plägar vanligen det
förbund benämnas, som Caesar, Pompejus och Crassus
hemligen ingingo med hvarandra 60 f. Kr. i syfte
att faktiskt dela makten öfver den romerska staten
och hvilket förnyades på en sammankomst i Luca 56
f. Kr. Verklig formell befogenhet som triumvirer,
i likhet med hvad sedermera fallet var med Antonius,
Octavianus och Lepidus (det s. k. andra triumviratet),
hade de förstnämnde tre makt-egarna däremot icke.
B. Tdh.*

TrWngulus, zool. Se M e lo i d ae, sp. 70.

Triurfdälés, bot., växtserie bland monbVotyledo-

nerna med endast en familj,
Triuridacece. Triuri-dacéerna äro små gulaktiga
eller rödaktiga sapro-fyter på ruttnande
trädstammar eller myllrik mark i tropikernas
urskogar, örtbladen äro reducerade till
lågblad. De små blommorna, som ha långa skaft,
äro enkönade eller tvåkönade, med likformigt,
korolliniskt hylle. Ståndarna äro 3-6, pistillerna
många. Triuridales anses vara närmast släkt med
Helobiece under förutsättning, att de verkligen
äro monokotyledoner, hvilket är tvifvelaktigt.
G. L-m.

Trivandrum [trivä’ndrəm], Trevandrum l. Trivanderam,
hufvudstad i brittisk-indiska vasallstaten
Travancore, 3,5 km. innanför Malabarkusten. 63,561
inv. (1911). T. har ett vackert palats i
europeisk stil för maharajan, observatorium,
museum m. fl. vackra byggnader samt ett gammalt
vackert hindutempel med reliker efter Sri Arranta
Padmanabhaswumi och är en berömd vallfartsort. Det
är säte för en katolsk biskop och har evangelisk
missionsstation. Norr om staden finnas en arsenal
och brittisk garnison.

Trivernto [-tå], stad i italienska prov. Campo-basso
(Abruzzi e Molise), strax till höger om kustfloden
Trigus. Omkr. 5,000 inv. Biskopssäte.

Tri’via, lat., ett namn på gudinnan H eka t e (se
d. o.).

Trivial (lat. triviälis, af trifvium, se d. o.),
eg. som är från gatan, simpel, hvardaglig,
låg, obetydlig, platt, utnött. - Trivialitet,
hvar-daglighet, platthet; hvardagssnack.

Trivialskolor, gammal benämning inom de germanska
länderna på vissa till den s. k. "sekundära"
undervisningen hörande läroverk och likbe-tydande
med uttrycken (lägre) lärdomsskolor och
latinskolor. Namnet har sin grund i den
öfverförda bemärkelsen af begreppet trivium
(se d. o.) och betecknade således urspr, skolor,
hvari meddelades undervisning i elementen af de
under detta begrepp hörande kunskapsarterna. I
svenska skollagsstiftningen förekommer benämningen
först i 1649 års skolordning, men upphörde genom
skolordningen af 1820 att officiellt begagnas. Den
har äfven undantagsvis användts såsom officiellt namn
på folkskolor, nämligen i Österrike från 1774 till
1869. Se vidare art. Lärdomsskola, sp. 216 -217,
där det redogöres för de svenska trivialskolornas
inrättning. Om Stockholms trivialskola se Lundin
och Strindberg, "Gamla Stockholm", sid. 282-316
S. N.*

Tritium, lat., eg. en plats, där tre vägar sammanstöta
(af stammen tri, tre, och via, väg). Ordet begagnades
sedan i öfverförd bemärkelse om tre kunskapsarter,
som lades till grund för undervisningen, i det att
dessa betraktades som tre till ett gemensamt mål
ledande vägar, likasom de fyra kunskapsarter, som
meddelades vid högre undervisning, erhöllo benämningen
quadrivium (eg. fyra vägars sammanlopp). Tillsammans
bildade dessa två grupper hvad medeltiden kallade
"de sju fria konsterna" (jfr Fria konster). Hos
romarna blefvo grammatik, retorik och dialektik
("trivium") grundläggande. De fyra vetenskaper, som
bildade "quadrivium", äro åter, såvidt kändt är, först
uppfattade som ett helt af nyplatonikern lam-blichos
(se d. o. 2), hvilken som undervisningsämnen
uppställde aritmetik, geometri, nausik och giärifc

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:47:23 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free