- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 29. Tidsekvation - Trompe /
807-808

(1919) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Troilius, Karl Oskar - Troilos - Troina - Trois frères - Troiska vikter - Trois rivières - Troitsk - Troitskosavsk - Troitsko Sergievskaja lavra - Troizen - Troja

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kartläggning och geologiska undersökningar
samt arbetsplaners upprättande vid grufvor i
bergslagsorterna till 1841, då han förordnades
till bergmästare i ofvannämnda bergmästardöme
samt erhöll 1856 fullmakt som ord. bergmästare i
dåv. 6:e distriktet, från hvilket ämbete han tog
afsked 1874. T. ifrade mycket för järnhandteringens
befrielse från de föråldrade privilegiebanden. Efter
anmodan af fullmäktige i Järnkontoret författade
han 1854 en "utredning af svenska järnhandteringens
ekonomiska förhållanden med hufvudsakligt afseende på
därå hvilande skatter". Bergsbrukets kännbara behof
af förbättrade samfärdsmedel såväl inom själfva
bergslagen som i afseende på dess förbindelser
med andra orter föranledde T. att åt hithörande
förhållanden inom bergmästardistriktet egna
allvarlig uppmärksamhet. Sålunda blefvo väsentligen
på hans initiativ landsvägarna inom Nora bergslag på
1840-talet omlagda samt sedermera ett bolag bildadt
för anläggning af Nora–Ervalla järnväg, hvilken,
den första för allmän trafik öppnade normalspåriga
bana i Sverige, fullbordades 1856. Därefter blef T. på
förslag af dåv. chefen för statens järnvägsbyggnader,
öfverste Ericson, kallad till led. i den kommitté,
som 1858 hade i uppdrag att verkställa tekniska och
statistiskt ekonomiska undersökningar i afseende på
de järnvägsanläggningar, hvilka borde som stambanor
af staten ombesörjas och bekostas. Den statistiskt
ekonomiska karta, som åtföljer nämnda kommittés 1859
afgifna betänkande, är utarbetad hufvudsakligen
af T. Genom deltagandet i dessa arbeten fästes
T. alltmera vid statens järnvägsväsen och förordnades
1860 att som chef för kansli- och kameralärendena
biträda Ericson vid järnvägsförvaltningen samt
30 dec. 1862, sedan Ericson lämnat chefskapet för
statens järnvägsbyggnader, att vara generaldirektör
och t. f. chef i den samtidigt inrättade Styrelsen
för statens järnvägstrafik. Från detta ämbete
erhöll T. på begäran afsked 28 okt. 1887. De
trafikerade statsbanorna egde vid T:s tillträde
till ämbetet en längd af 669 km. och vid hans
afskedstagande 2,496 km. T. var led. af Landtbruks-
(1867; hedersled. 1884), Krigsvet. (1877) och
Vet. akademierna (1878). 1867–75 var han led. af
riksdagens Första kammare, därtill utsedd af Örebro
läns landsting. Som dels extra, dels ord. fullmäktig
verkade T. i Järnkontorets styrelse 1856–80. Han var
vice ordf. i kommittéerna för Sveriges deltagande
i världsutställningarna i London 1862, Wien 1873,
Philadelphia 1876 och Paris 1878 samt led. af
kommittén för Kommerskollegiets ombildning 1874. Han
författade bl. a. Minnesteckning öfver N. Ericson (i
"Lefnadsteckningar öfver K. sv. Vet. akad:s efter år
1854 afl. led.", III, 1891). 1 o. 2. (L. S.) 3. (Fmn.)

Troilos (grek. TQwttos, lat. Trofilus),
grek. hjältes., yngste sonen till trojanske konungen
Pria-mos, dödades under Trojanska kriget af Akilles. -
Om Shaksperes skådespel "Troilus and Cressida" se T
ro j a sagan, sp. 814-815.

Troina [tråina], stad i italienska prov. Catania
(Sicilien), 1,110 m. ö. h., vid floden T. och sydsidan
af Monti Nebrodi. 12,412 inv. (1901). Det eröfrades
1062 af normanderna. 1063 besegrades vid T. den
upproriska befolkningen jämte 5,000 sär åsen er af
Eoger I. E. A-t.

Trois fréres [tr<wa; . frär], en af C h a g o s-öarna
(se d. o.).

Trolska vikter. Se T ro y- vi k t.

Trois riviéres [trwa7 riviar]. Se Three rivers.

Troitsk [trå’-], stad i ryska guv. Orenburg,
vid Uis inflöde i Tobols biflod Uvelka, n. ö. om
staden Orenburg och s. om Tjeljabinsk, med
hvilket det genom järnväg är förbundet. 23,293
inv. (1900). T. har tre ortodoxa kyrkor, två moskéer
och två gymnasier, hvaraf ett för flickor. Handeln
är mycket liflig. Bomull, silke samt framför allt
hästar och boskap importeras. Exporten består
af läder, bomulls-, ylle- och metallvaror. Flera
kvarnar och läderfabriker finnas samt i trakten
många guldvaskerier. T. anlades 1743 som ett fäste
och blef sedan en viktig utgångspunkt för handeln
med Kirgisstäppen och Turkestan, men har efter
Orenburg-Taschkendjärnvägens tillkomst förlorat
i betydelse. E. A-t.

Troitskosavsk [trå-], hufvudstad i distriktet T. i
Transbaikalien, ö. om floden Selenga och 4 km. n.
om gränsen mot Kina, midt emot det på andra sidan
gränsfloden Kiachta belägna Maimatschin. T. är nära
förenadt med staden Kiachta, har bibliotek, museum,
realskola och ett 1894 grundlagdt geografiskt
sällskap. 8,703 inv. (1897). Garfverier,
tobaksfabriker och te-nederlag; liflig handel
med Kina. E. A-t.

Tro7itsko SeYgievskaja larvra (af ry. tro’itsa,
treenighet), kloster. Se Sergijevsk.

Troizen (grek. TQOL^V , lat. Troezen), forn-grekisk
stad med tillhörand© område (Troize-n i’a) i sydöstra
delen af landskapet Argolis på Peloponnesos. Staden
T., hvilken tidigare skall ha hetat Poseidonia
(med anledning af där idkad Poseidonkult), var
under Greklands historiska tid icke synnerligen
betydande, men synes enligt sagorna ha haft en lysande
forntid. Invånarna voro tydligen från början af jonisk
nationalitet, men kommo redan tidigt under akeiskt
öfvervälde, i sagorna representeradt af Pelops’
son Pittheus, och sedermera under doriskt. Måhända
var det de invandrande dorernas påträngning, som
förmådde en del af T:s inbyggare att i förening
med argiver utvandra till Asien och där grundlägga
Halikarnassos. Ännu under den historiska tiden
kvarstod dock förbindelsen med det Joniska Aten,
och T. lämnade bl. a. en tillflykt åt atenarnas
kvinnor och barn, då dessa vid Xerxes’ an-marsch of
ver gaf vo sin stad. Under Peloponnesiska kriget
stod T. på Spartas sida. Lämningar af T. finnas
n. v. om nuv. byn Damala, 4 km. från E gin a viken.
A. M. A.

Tröja [trå7ja; grek. Tgota och Tgoirj, lat. T rota],
äfven riios, Flion (grek. "Ifaos, Ihov, lat. Ilium,
Ilion), den genom de homeriska sångerna frejdade
hufvudstaden i det troiska riket 1. T roas (se
d. o.). Stamfader för detta rikes härskarätt var
enligt sagan Dardanos (se d. o.), som vid foten
af Ida grundlade staden Dardania. Dennes sonson
var Tros, efter hvilken såväl Tröja som T roas fått
sitt namn. Som den egentlige grundläggaren af staden
T. uppges dock Tros’ son Hos, efter hvilken den fått
namnet Ilios 1. Ilion. Dennes son var Laomedon,
åt hvilken Poseidon och Apollon uppbyggde Tröjas
fästningsmurar. Dessa storma-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:43:31 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfci/0430.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free