Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Troyon, Constant - Troy-vikt - Trozelius, släkt - Trozelius, Klas Blechert - Trozelli, Hening (Trozelius)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
45
Troy-vikt-Trozelli
46
märker Oxar på väg till arietet (1855,
Louvre). T. framställde gärna sina till motivet
enkla djurbilder i stora mått - i synnerhet är detta
fallet i hans senare arbeten, såsom Återkomst till
landtgården (1859, Louvre), Afresa till marknaden
(1861) och Trakten kring Suresne med boskapshjordar
(1859). Detta synes stå tillsammans med hans alltmer
framträdande sträfvan efter massverkan, hvarvid
detaljen trädde tillbaka för den harmoniskt genomförda
ljusstämningen. T. är förträffligt representerad i
Louvre - ej minst i Chauchards dit skänkta samling
(Herden för hem sin hjord, 1849 m. fl.) - och
likaså i Mesdags museum i Haag. Nationalmuseum
i Stockholm eger en liten duk, Hvilande boskap.
C. R. N.*
Troy-vikt [tråj-], eng. troy-weight [tråTctfoit;
ordet härledes från en vikt, som under medeltiden
nyttjades i franska staden Troyes, eller enl. en
nyare tydning från det namn, Tröja nova, som medeltida
skriftställare gåfvo staden London, efter en sägen,
att den skulle ha grundlagts af flyktingar från
Tröja], engelsk vikt för guld, silfver, platina,
mynt och juveler (utom diamanter och pärlor),
äfven använd som medicinalvikt och för vetenskapliga
bestämningar. Den egentliga viktsenheten var förr l
troy-pound (äfven kallad troy-weight) = 144/i75 (=
0,82285) af l handels- 1. avoirdupois-pound samt =
373,24195 gr.; den delades i 12 troy-ounces ä 20
penny-weights ä 24 grains. Som medicinalvikt delades
l ounce i 8 drachms ä 3 scruples ä 20 grains. I bägge
fallen är l troy-ounce = 5,760 grains. Troy-pound
omtalas redan 1415 och blef 1527 myntvikt, men
afskaffades 1879, hvarefter troy-ounce kvarstår
som viktsenhet (jämte decimaldelar däraf). Jfr
Avoirdupois. - I Holland nyttjades till 1821 en
något olika troy-vikt (för guld, silfver och mynt),
af hvilken skålpundet (pond trooisch) innehöll 10,240
holländska ass (= 492,i6a gr.); viktsenheten var dock
l troy-mark (= 1/2 pond) ä 8 oncen (uns) ä 20 engelsen
ä 32 aas (ass). Denna holländska ("trolska") vikt fick
på 1600-talet insteg i Sverige; de troiska assen lades
1667 till grund för viktualie- och metallvikterna
(se därom vidare art. Mark, sp. 994) samt aflöstes
ej faktiskt förr än genom k. stadgan om mått och vikt
31 jan. 1855.
TrozélillS, svensk släkt, härstammande från bonden
Lars Larsson i Tröstad, Lofta socken, Kalmar län,
hvars son Bengt (f. 1671, d. 1721 som kyrkoherde i
Lofta och Loftahammar) antog namnet T. Om hans son
Klas Blechert T. se nedan. Barnbarnen till en annan
af Bengts söner kallade sig Trozelli (se d. o.).
Klas Blechert T., ekonomisk författare,
universitetslärare, f. i aug. 1719 i Lofta socken,
Kalmar län, d. l nov. 1794 i Lund, blef student i
Uppsala 1737, i Lund 1741, filos, magister 1745 och
docent i praktisk filosofi. Han studerade emellertid
mest ekonomi, företog 1748 en studieresa genom
flera af rikets landskap och utnämndes 1750 till
docent i ekonomi vid Uppsala universitet samt höll
där talrikt besökta föreläsningar, medan han själf
uppmärksamt följde Linnés lektioner. 1754 kallades han
af dåv. pastor primarius Schröder till hans adjunkt,
prästvigdes e» å- och blef 1756 k. ho.fpredikant. 1758
utnämn-
des T. till ekonomie professor i Lund. Det
påstås, att denna befordran, som skedde mot det
akademiska konsistoriets förslag, varit en belöning
af universitetskansleren Palmstierna för den af
T. verkställda öfversättningen af «n engelsk skrift:
"Anmärkningar öfver svenska historien" (1757),
utg. i mösspartiets intresse med anledning af 1756
års händelser. T. fick nu i full frihet egna sig åt
en författarverksamhet, som bredvid sina något löjliga
sidor äfven hade flera aktningsvärda. I 109 akademiska
afh. meddelade han frukten af sina undersökningar inom
ekonomien, mestadels disputerande på svenska. Bland
de många ämnen han behandlat må följande anföras:
Stenhusbyggnads nytta (1760-61), Beskrifning på
fabriker i Göteborg (1761), Vetenskapernas tjenstverk
(1763 -64), Nyttan af ägornes läggande i stör-skifte
(1767) och Rätta delnings-grunden vid stör-skifte
(1772). En eller annan gång röra sig afhand-lingarna
om enskildheter, som visserligen synas mindre
passande för en universitetslärares verksamhet,
såsom då han lämnar beskrifning på en hackelsemaskin
(1776) eller bevisar nyttan och nödvändigheten af en
mellan Visingsö och Brahe-Grenna inrättad paket-båt
(1784). I stilen sökte han efterhärma Linnés naiveté,
hvilket dock ofta slår öfver nästan i pekoraliska
utgjutelser. Hans litterära verksamhet inskränkte sig
f. ö. till ett par latinska och några svenska tal,
två predikningar, Beskrifning på en trösk-machin
(1754) samt Om klackar e inrättningen i Skåne och
Blekinge (1781). Trots sina små inkomster (först 1769
hugnades han med kyrkoherdebeställningen i Har-deberga
och Sandby) kunde T. samla förmögenhet, af hvilken
han anslog rätt vackra belopp till stipendier och
lön för en ekonomie adjunkt i Lund. T. var flera
gånger invecklad i tidningspolemik, senast med
anledning af disputationen Tanckar om cwno-bränner
i-inrättning (1776), där han bestämdt försvarar
densamma. 1786 erhöll han afsked från professuren
-rn.*
Trozelli, Henning, eg. Trozelius (se d. o.),
bruksegare, donator, f. 12 juni 1816 i Norrköping,
d. där 16 okt. 1877, var son till Lars Magnus
T. (f. 20 febr. 1785 i Linköping, d. 21 juli 1852),
1823-34 justitieborgmästare (sedan 1827 med lagmans
titel) i Norrköping och egare af Holmens bruk
där. T. köpte redan 1838 af fadera en mindre del
af Holmens bruk och 1845 det hela, d. v. s. bruket
Holmen med kvarnar, pappersbruk, verkstäder och
25 gårdar i Norrköpings stad m. m. 1854 sålde han
bruket till Holmens bruks och fabriks a.-b., hvari
han själf var en af de störste delegarna. T. skänkte
det af honom inköpta vattenfallet vid Fiskeby i Motala
ström till Norrköpings stad för vattenledningen, som
invigdes 17 nov. 1874. Genom testamente af 28 mars
1877 donerade han till Norrköpings stad största delen
af sin förmögenhet (landtegendomarna Klosterorlunda,
Jakobslund, Annelund och Skåningstorp, en gård i
Norrköping samt 23 aktier i Holmens bruk) under
namn af Lars Magnus Tro-zeUis fond. Afkastningen
skall efter hvarje sex-årsperiod af Norrköpings
stadsfullmäktige användas "till allmänt nyttiga
inrättningar, stiftelser eller inrättningar inom
Norrköpings stad och dess nuvarande eller blifvande
område,’4, §es4r§af kastningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
