Print (PDF) - On this page / på denna sida - Trozellis fond ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47 Trozellis fond-Trubetskoj 48 har varit i ständigt stigande: 1885 var den 63,148 kr., 1915 253,404 kr. och vid den nuv. sexårs-periodens slut (31 dec. 1920) kommer den att mer än fördubblas (redan 31 dec. 1918 var fonden nämligen 563,399 kr.). Från fonden ha lämnats bl. a. mycket öfver 100,000 kr. för fullbordandet af stadens promenader, 200,000 kr. till ett nytt sjukhus i lasarettsparken, 150,000 kr. till en föreläsningslokal (Norrköpings Hörsal) och till Stadsbiblioteket, 90,000 kr. till ett badhus, nära 40,000 kr. till inköp af Finspångsbiblioteket. J- Hg. Trozellis fond. Se Trozelli, H. Tr. pl., förkortning för lat. tribunus plebis. Trsat, församling. Se T e r s a 11 o. Trsow, stad. Se Dirschau. Trst, stad. Se Trieste. Trubadur. Se Provensalska språket och litteraturen, sp. 437. - Benämningen trubadur brukas äfven på skämt om smäktande kärlekssångare. Trubar, Primus, slovensk författare, f. 1508, d. 1586, började som präst i Laibach förkunna protestantismen i Krain 1542. För att icke bli fängslad af den katolske biskopen Tekstor flydde han 1548 till Tyskland, där han i Rottenburg (Wurttemberg) utgaf sina första religiösa skrifter på slö venska, sedan ock på latin. 1557-77 utkom hans för det slovenska språket epokgörande öfv. af nya testamentet. 1560 kallades han som evangelisk pastor till Laibach, men måste 1564 åter fly till Wurttemberg, där han dog. Förutom många andliga skrifter, kyrkoreglemente, katekes, andliga sånger och öfv. af Psaltaren, utgaf han den första slovenska kalendern 1582. Hans öfv. af Luthers postilla trycktes 1595 i Ttibingen af hans son Felician. A-d J. Trubbnosiga noshörningen, zool. Se Noshörninga r, sp. 58 (med fig.). Trubbnoskrokodilsläktet, Osteolcemus, zool., hör till ordn. Crocodilina och klassen Reptilia. Det bildar öfvergången från krokodil- till alli-gator-släktet och utmärkes genom ovanligt hög hjärnskål, kort, bred, flat, framtill upphöjd nos och smal simhud samt därigenom, att underbenets bakrand är försedd med en rad af kölade sköldar. Tänderna äro olika långa. Den främsta tanden i underkäken passar in i en grop, den fjärde i en inskärning i öfverkäken. O. frontatus, som lär kunna uppnå en längd af l,e m., lefver i det ekvatoriala Väst-Afrika, L-e. Trubbstjärtade långbarnet, zool. Se Slemfiska r. Trubetskoj, rysk furstesläkt, som leder sina anor från litauiske storfursten Olgerd (d. 1377), Jagellos fader, och som har sitt namn efter staden Trubetsk (nu Trubtjevsk, i guv. Orel). Se "Les princes Troubetskoi, histoire de la maison ducale et princiére des Troubetskoi" (1887). - 1. F e o-dorMiehailovitj, furst T., d. 1602, deltog i kriget mot svenskarna i östersjöprovinserna. - 2. NikitaRomanovitj, d. 1608, bojar och vojvod, utmärkte sig i kriget med svenskarna och försvarade med stor tapperhet Novgorod-Sjeversk mot den falske Dimitrij. - 3. D i m i t r i j Timofejevitj, furst T., d. 1625 som vojvod i Tobolsk, tog en mycket betydande del i de oroligheter, som framkallades genom de falske Dimi- trijernas uppträdande, och sträfvade t. o. m. efter tronen, men måste vika för Mikael Romanov (1613). Vid Staraja Russa, där han förde befälet, flydde hans folk för svenskarna (1614). - 4. Aleksej N i k i ti t j, d. 1680, bojar och diplomat, tog verksam del i Lill-Rysslands införlifvande med Moskva. - 5. IvanJurjevitj, furst T., f. 1667, d. 1750, ståthållare i Novgorod, general, föll vid Narva (1700) i svenskarnas händer och hölls sedermera ända till okt. 1718 i en stundom hård fångenskap (i Stockholm, i Örebro, i Jönköping och på Visingsborg), som sedan 1711 delades af hans maka Arina, hvilken med sina tre barn begett sig öfver till Sverige. T. blef sedermera guvernör i Kiev, generalfältmarskalk (1728), senator (1730), generalguvernör af Moskva (1739). T. var fader till Ivan Betskij (se denne). - 6. NikitaJurje-vitj, furst T., den föregåendes brorson, f. 1699, d. 1767, var under kejsarinnan Anna generalkrigskommissarie, blef president i krigskollegium och var 20 år generalprokurator i senaten samt blef 1756 generalfältmarskalk och 1762 konferensminister. T. var en litterärt anlagd man. - 7. VasilijSergjejevitj, furst T., f. 1776, d. 1841, var generaladjutant hos kejsarna Alexander I och Nikolaus I, blef 1826 kavallerigeneral och dog som led. af riksrådet. Han var (1805-06) gift med hertiginnan Katarina af Sagan. Hans sondotter Sonja äktade 1857 hertigen af Morny. - 8. SergjejPetrovitj, furst T., f. 1790, d. 1S60, stabsöfverste och guvernör i Kiev, var en af hufvudmännen för "dekabristupproret" 1825 och dömdes därför till döden. Straffet lindrades till lifstids tvångsarbete i Sibirien, hvarifrån T. 1856 fick återvända. - 9. SergjejNikola-j e vi t j, furst T., filosof och politiker, f. 1862, d. 1905 i Moskva, blef 1900 professor i filosofi vid dess universitet. Som tänkare utvecklade han sig från hegelianismen till en världsåskådning, som är något besläktad med Vladimir Solovjevs. Stort uppseende väckte det tal, som han 6 juni 1905 som ombud för semstvo- och adelsdeputationen höll till kejsaren i Peterhof. S. å. utsågs han till rektor vid Moskvas universitet. Under konflikten med regeringen i anledning af universitetets stängning dog han plötsligt. Den af honom redigerade tidskr. "Moskovskaja nedjela" konfiskerades redan i tryckeriet och utgafs först 1906 al hans bror J er geni j T. (f. 1863), äfvenledes filosofisk författare. - 10. Pavel (Pä o lo), furst T., skulptör, f. 1866 i Inträ i Italien, utbildade sig, mestadels som autodidakt, i Italien och var sedan hufvudsakligen bosatt i Moskva. T. är en af de främste representanterna för hvad man kan kalla impressionistisk skulptur. Typiska för hans raffinerade uppfattning och behandlingssätt, där ljusets spel på formerna i betydlig grad bidrar till afsedd verkan, äro hans små eleganta statyetter och grupper af moderna damer eller barn, små flickor med hundar o. d., äfven mansstatyetter (Rodin bl. a.), djur, ryttarbilder (Tolstoj till häst], genreskulptur som Tolstoj bakom plogen och den högst originella framställningen af en kusk, som väntar i snöslask med häst och vagn. T. har äfven utfört kraftfulla porträttbyster (Tolstoj, furst Go-litsyn), s j älf por trätt, Segantini (Berlins National-galleTi). Bland hans större arbeten. Uro staty af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
