Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trozelli, Hening (Trozelius) - Trozellis fond - Tr. pl. - Trsat - Trsow - Trst - Trubadur - Trubar, Primus - Trubbnosiga noshörningen - Trubbnoskrokodilsläktet - Trubbstjärtade långbarnet - Trubetskoj, släkt - Trubetskoj, 1. Feodor Michailovitj - Trubetskoj, 2. Nikita Romanovitj - Trubetskoj, 3. Dimitrij Timofejevitj - Trubetskoj, 4. Aleksej Nikititj - Trubetskoj, 5. Ivan Jurjevitj - Trubetskoj, 6. Nikita Jurjevitj - Trubetskoj, 7. Vasilij Sergjejevitj - Trubetskoj, 8. Sergjej Petrovitj - Trubetskoj, 9. Sergjej Nikolajevitj - Trubetskoj, 10. Pavel (Paolo)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
Trozellis fond-Trubetskoj
48
har varit i ständigt stigande: 1885 var
den 63,148 kr., 1915 253,404 kr. och vid den
nuv. sexårs-periodens slut (31 dec. 1920) kommer
den att mer än fördubblas (redan 31 dec. 1918 var
fonden nämligen 563,399 kr.). Från fonden ha lämnats
bl. a. mycket öfver 100,000 kr. för fullbordandet
af stadens promenader, 200,000 kr. till ett nytt
sjukhus i lasarettsparken, 150,000 kr. till en
föreläsningslokal (Norrköpings Hörsal) och till
Stadsbiblioteket, 90,000 kr. till ett badhus, nära
40,000 kr. till inköp af Finspångsbiblioteket.
J- Hg.
Trozellis fond. Se Trozelli, H.
Tr. pl., förkortning för lat. tribunus plebis.
Trsat, församling. Se T e r s a 11 o.
Trsow, stad. Se Dirschau.
Trst, stad. Se Trieste.
Trubadur. Se Provensalska språket och litteraturen,
sp. 437. - Benämningen trubadur brukas äfven på skämt
om smäktande kärlekssångare.
Trubar, Primus, slovensk författare, f. 1508,
d. 1586, började som präst i Laibach förkunna
protestantismen i Krain 1542. För att icke bli
fängslad af den katolske biskopen Tekstor flydde
han 1548 till Tyskland, där han i Rottenburg
(Wurttemberg) utgaf sina första religiösa skrifter
på slö venska, sedan ock på latin. 1557-77 utkom
hans för det slovenska språket epokgörande öfv. af
nya testamentet. 1560 kallades han som evangelisk
pastor till Laibach, men måste 1564 åter fly till
Wurttemberg, där han dog. Förutom många andliga
skrifter, kyrkoreglemente, katekes, andliga sånger och
öfv. af Psaltaren, utgaf han den första slovenska
kalendern 1582. Hans öfv. af Luthers postilla
trycktes 1595 i Ttibingen af hans son Felician.
A-d J.
Trubbnosiga noshörningen, zool. Se Noshörninga r,
sp. 58 (med fig.).
Trubbnoskrokodilsläktet, Osteolcemus, zool., hör till
ordn. Crocodilina och klassen Reptilia. Det bildar
öfvergången från krokodil- till alli-gator-släktet
och utmärkes genom ovanligt hög hjärnskål,
kort, bred, flat, framtill upphöjd nos och smal
simhud samt därigenom, att underbenets bakrand
är försedd med en rad af kölade sköldar. Tänderna
äro olika långa. Den främsta tanden i underkäken
passar in i en grop, den fjärde i en inskärning
i öfverkäken. O. frontatus, som lär kunna uppnå en
längd af l,e m., lefver i det ekvatoriala Väst-Afrika,
L-e.
Trubbstjärtade långbarnet, zool. Se Slemfiska r.
Trubetskoj, rysk furstesläkt, som leder sina
anor från litauiske storfursten Olgerd (d. 1377),
Jagellos fader, och som har sitt namn efter staden
Trubetsk (nu Trubtjevsk, i guv. Orel). Se "Les princes
Troubetskoi, histoire de la maison ducale et princiére
des Troubetskoi" (1887). - 1. F e o-dorMiehailovitj,
furst T., d. 1602, deltog i kriget mot svenskarna
i östersjöprovinserna. - 2. NikitaRomanovitj,
d. 1608, bojar och vojvod, utmärkte sig i kriget
med svenskarna och försvarade med stor tapperhet
Novgorod-Sjeversk mot den falske Dimitrij. - 3. D i m
i t r i j Timofejevitj, furst T., d. 1625 som vojvod i
Tobolsk, tog en mycket betydande del i de oroligheter,
som framkallades genom de falske Dimi-
trijernas uppträdande, och sträfvade t. o. m. efter
tronen, men måste vika för Mikael Romanov (1613). Vid
Staraja Russa, där han förde befälet, flydde hans
folk för svenskarna (1614). - 4. Aleksej N i k i
ti t j, d. 1680, bojar och diplomat, tog verksam
del i Lill-Rysslands införlifvande med Moskva. -
5. IvanJurjevitj, furst T., f. 1667, d. 1750,
ståthållare i Novgorod, general, föll vid Narva (1700)
i svenskarnas händer och hölls sedermera ända till
okt. 1718 i en stundom hård fångenskap (i Stockholm,
i Örebro, i Jönköping och på Visingsborg), som sedan
1711 delades af hans maka Arina, hvilken med sina tre
barn begett sig öfver till Sverige. T. blef sedermera
guvernör i Kiev, generalfältmarskalk (1728), senator
(1730), generalguvernör af Moskva (1739). T. var fader
till Ivan Betskij (se denne). - 6. NikitaJurje-vitj,
furst T., den föregåendes brorson, f. 1699, d. 1767,
var under kejsarinnan Anna generalkrigskommissarie,
blef president i krigskollegium och var 20
år generalprokurator i senaten samt blef 1756
generalfältmarskalk och 1762 konferensminister. T. var
en litterärt anlagd man. - 7. VasilijSergjejevitj,
furst T., f. 1776, d. 1841, var generaladjutant
hos kejsarna Alexander I och Nikolaus I, blef 1826
kavallerigeneral och dog som led. af riksrådet. Han
var (1805-06) gift med hertiginnan Katarina af
Sagan. Hans sondotter Sonja äktade 1857 hertigen
af Morny. - 8. SergjejPetrovitj, furst T., f. 1790,
d. 1S60, stabsöfverste och guvernör i Kiev, var en af
hufvudmännen för "dekabristupproret" 1825 och dömdes
därför till döden. Straffet lindrades till lifstids
tvångsarbete i Sibirien, hvarifrån T. 1856 fick
återvända. - 9. SergjejNikola-j e vi t j, furst T.,
filosof och politiker, f. 1862, d. 1905 i Moskva, blef
1900 professor i filosofi vid dess universitet. Som
tänkare utvecklade han sig från hegelianismen till en
världsåskådning, som är något besläktad med Vladimir
Solovjevs. Stort uppseende väckte det tal, som han 6
juni 1905 som ombud för semstvo- och adelsdeputationen
höll till kejsaren i Peterhof. S. å. utsågs han till
rektor vid Moskvas universitet. Under konflikten
med regeringen i anledning af universitetets
stängning dog han plötsligt. Den af honom redigerade
tidskr. "Moskovskaja nedjela" konfiskerades redan
i tryckeriet och utgafs först 1906 al hans bror
J er geni j T. (f. 1863), äfvenledes filosofisk
författare. - 10. Pavel (Pä o lo), furst T.,
skulptör, f. 1866 i Inträ i Italien, utbildade
sig, mestadels som autodidakt, i Italien och var
sedan hufvudsakligen bosatt i Moskva. T. är en
af de främste representanterna för hvad man kan
kalla impressionistisk skulptur. Typiska för hans
raffinerade uppfattning och behandlingssätt, där
ljusets spel på formerna i betydlig grad bidrar till
afsedd verkan, äro hans små eleganta statyetter och
grupper af moderna damer eller barn, små flickor med
hundar o. d., äfven mansstatyetter (Rodin bl. a.),
djur, ryttarbilder (Tolstoj till häst], genreskulptur
som Tolstoj bakom plogen och den högst originella
framställningen af en kusk, som väntar i snöslask
med häst och vagn. T. har äfven utfört kraftfulla
porträttbyster (Tolstoj, furst Go-litsyn), s j älf
por trätt, Segantini (Berlins National-galleTi). Bland
hans större arbeten. Uro staty af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
