- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
57-58

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trummelsberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

57

Trummeisberg-Trumpetmarin

58

fig.), den minsta, som har kort cylinder af mässing
och ger den skarpaste tonen. Trumhvirfveln åstadkommes
genom att man mycket fort och likformigt slår 2
slag omväxlande med hvardera handen, hvilket är
betydligt svårt att inlära. Rytmiska trumslag såväl
som hvirfvel verka festligt och upplifvan-de. I
opera- och symfonimusik tjäna enstaka slag på stora
trumman till att förstärka häftiga accenter. Trummor
"förstämmas" (tonen dämpas) t. ex. för sorgmarscher
genom att man breder en duk öfver slagfallén eller
sticker in en klädesbit mellan sångsträngen och undre
fallen. - Egypterna och parterna nyttjade trumman (på
latin kallad symphönia). Däremot förekom den icke hos
grekerna och romarna, som i stället hade tamburiner
och pukor (ty’m-pana). Jfr Puka och Tamburin. - Om
lapptrumma se Mytologi, sp. 177-180. - 2. Skpsb.,
"rundhus", d. v. s. klosett på ett fartyg. - 3. (A f
l o p p st r u m m a), väg- o. vattenb., detsamma som
kloak (se d. o. 1). En mindre bro för åstadkommande
af vattenaflopp genom en järnvägs- eller landsvägsbank
kallas trumma, om densamma är lagd af raka stenhällar,
eller k u l v e r t (se d. o.), om den är hvälfd af
naturlig sten eller gjuten af betong till en sluten
sektion af ena eller andra formen. En trumma säges
vara täckt, om ballasten är framförd öfver densamma; i
motsatt fall kallas den öppen. Se vidare Bro. - 4. (L
i n s t r u m m a) En del af en linsapparat. Se Fyr.
1. A. L.* 3. H. O.

Trummeisberg, egendom i Västervåla socken,
Västmanland, vid sjön Kedjen, omfattar 3/4
mtl. Tax.-värde 151,000 kr. (1918). T. är ett gammalt
järnbruk, grundlagdt 1622 och privilegieradt 1668. Där
finns masugn. Sedan midten af 1700-talet hör T. till
Ferna bruk.

Trummelugn. Se Glasfabrikation, sp. 1278.

Trumpet. 1. Mus. (it. tromba, fr. trompette,
ty. trompete, af fnhty. trumpa, trumba), urgammalt
bleckblåsinstrument (seMässingsinstru-m e n t), som
förekommer i flera former och ofta förväxlats med
mera hornartade tonverktyg. Om den antika trumpeten
se Tuba. Under medeltiden spelade trumpeten en stor
roll i krigsmusiken, och senare bildade trumpetarna
särskilda privilegierade skrån. Den moderna trumpeten
är ett metallinstrument, böjdt till en dubbel ögla,
dock ej rund som hornets, utan aflång, och med
tämligen vid ljudtratt. Mensuren är trängre och mera
cylindrisk än hornets, hvadan trumpetens glansfulla
ton blir mera gäll och genomträngande; munstycket är
skålformigt, såsom på basunen. Instrumentet hålles
under spelningen vågrätt. Trumpetens naturtoner
gå i alikvoter från C till c3, dock användas ej de
lägsta och de högsta tonerna. Genom tillsats af olika
byglar kunna olika stämningar erhållas. Trumpeten
är ett transponerande instrument och noteras liksom
hornet, hvilket dock klingar en oktav djupare,
så att ett noteradt c1 klingar för F-horn som /,
för F-trumpet som f1. I orkestern nyttjas trumpeten
sällan ensam, utan vanligen i förening än med hornen,
än med basunerna. Oftast förekomma trumpeterna
parvis. Wagner skref dock för tre, för att få full
treklang af samma tonfärg. De på "naturtrumpeten"
(d. Y. s. en trumpet utan ventiler eller klaffar; se

fig. 1) felande tonerna kunna erhållas, liksom på
hornet, genom dämmare (se d. o.). Då emellertid
dessa "stopptoner" klinga dåligt, ha flera andra
uppfinningar försökts. Badensaren Wögel konstruerade
1780 "inventionstrumpeten" med drag, lik-

j£_Ov\sV ^ v\\ll

Fig. 1. Naturtrumpet.

Fig. 2. Ventiltrumpet.

som på dragbasunen. Weidinger i Wien gjorde 1801
en trumpet med klaffar. Alla dessa uppfinningar
ha småningom trängts undan genom det af Stölzel
i Berlin 1815 tillämpade ventilsystemet med två
ventiler, till hvilka C. A. Muller och Sattler
1830 fogade en tredje. Trumpeten blef sålunda ett
kromatiskt instrument (fig. 2). Naturtrumpeten
används numera blott vid kavalleriregementen samt
på teatern till signalhorn och fanfarer. För Verdis
"Aida" konstruerades långa raka häroldstrumpeter
med l ventil och stämning i ass och h. - I England
har inventionstrumpeten med olika modifikationer
bibehållit sig. - Om den äldre trumpetformen c
l a r i n o se d. o. Om blåsmaneret dubbeltunga
("tiketiketike") se d. o. - Litt.: H. Eichhorn,
"Die trompete in alter und neuer zeit" (1881), och
Pietzsch, "Die trompete als orchester-instrument"
(1901). - "Trumpet" är äfven namn på en 8-
eller 16-fots tungstämma i orgeln. - 2. Sjöv.,
ett slags "stek" (se d. o. med fig. k).
1. A. L.*

Trumpetare, krigsv., soldat, som blåser trumpet
(se d. o.).

Trumpetargång, eg. yttre gång på torn o. s. v.,
sedan lång balkong.

Trumpetblomma, bot. Se S a l p i g l o ssi s.

Trumpetfäge!släktet, Psophia, zool. Se Pso-p h i i
d se.

Trumpetkaktus, bot., namn på släktet Echinop-sis
(se d. o.).

Trumpetmarin (eng. marine trumpet, it. tromba marina,
ty. trumscheit), mus., primitivt stråkinstrument
ai långsmal kilformig skapnad, särdeles omtyckt
under 1300-1600-talen, nu användt endast i några
nunnekloster. Det brukades först i engelska marinen
som signalinstrument, hvaraf för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:52 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0045.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free