- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
61-62

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trummelsberg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

61

Trunk-kanalen-Truro

62

till Trunk-line pool, som, sedan Interstate com-merce
act (se Interstate commerc e) 1887 förbjudit
"poolbildningar", förvandlades till Trunk-line
association med hufvudsakligen lika enhetlig (för
linjerna gemensam) tariff.

Trunk-kanalen. Se Grand Trunk-kana-1 e n och T r u
n k.

Trunkkolf, mek. Se Kolf, sp. 529-530, och T runk.

Trunk-lines [tra’nk låVns], eng. Se Trunk-järnvägar.

Trunkmaskin (se T runk), mek., enkelt verkande
kolfmaskin, hvars arbetscylinder är sluten i
endast den ena ändan, men öppen i den andra
och hvars arbetskolf är sammangjuten med ett i
cylindern inpassadt rör, tr unken, af så stor
längd, att annan styrning för den fram och åter
gående kolfven icke är behöflig. Eljest erforderliga
gejder med tillhörande tvärstycke saknas därför. Ena
vefstakslagret är anbragt i trunken, och kolf stång
behöfves i följd häraf icke. Maskinen blir härigenom
kortare, än då kolfstång kommer till användning. (Se
fig. 3 och 5 i art. G as m as k i n.) Olägenheten
af anordningen är, att det nämnda lagret är
svåråtkomligt och att en viss risk för varmgång
förefinnes. I halftrunk-maskinen är cylindern sluten
i båda ändarna, men ena locket är ringformigt och
omsluter trunken, som i detta fall har väsentligen
mindre diameter än cylindern. Admissionstrycket
får verka på kolf vens ringformiga sida och
expansionstrycket å den motsatta. Äfven
vid denna maskin är kolfstång obehöflig.
O. E. W.

Trunksystemet, ett på utlandets större hotell brukligt
system, som består däri, att samtliga kundernas
drickspengar samlas i en gemensam kassa (trunk), ur
hvilken uppassarna .aflönas och hof-mästarna få sin
profit. Uppassarna indelas i "chefer" och "commis";
medan de senare aflönas ur kassan med fast lön, få
de förra dela hvad som blir öfver. Ett försök att i
sept. 1911 införa trunk-systemet på Grand hotel royal
i Stockholm framkallade protester och strejkhot från
personalens sida.

Trunneberget, kronopark i Idre revir, Gäfle-
Dala öfverjägmästardistrikt, Kopparbergs län. Vid
afvittringen och storskiftet i Särna socken afsattes
enligt K. M:ts befallningshafvandes beslut 10
jan. 1894 vissa områden till kronoparker, hvaraf
enligt Domänstyrelsens beslut 10 april 1902 bildades
bl. a. kronoparken T. Areal 8,828 har (1915). S-r.

Trunnebergsfallet, vattenfall i Trunnebergsån,
en af källfloderna till Öster-Dalälfvens biflod
Sör-älfven, å kronoparken Gröfveldalen, Särna
socken, Dalarna. Fallhöjden är 17,3 m. på en
längd af 423 m. och vattenområdet 620 kvkm.,
hvaraf 15 kvkm. sjöar. Lågvattenmängden är
l,? sekundkbm. (2,8 sekundl. pr kvkm.) och den
industriella medel-vattenmängden 4,7 sekundkbm. (7,5
sekundliter per kvkm.) med en styrka af 813 hkr. I
vattendraget finns allmän flottled.

Trupheme [tryfäm], André Francois Joseph, fransk
skulptör, f. 1820 i Aix i Provence, d. 1888 i Paris,
gjorde sig känd genom en följd af ideala stöder,
Angelika, smidd vid klippan (1855), Drömmen (1859),
Ung flicka vid källan (1867, i Luxembourg, Paris),
Venus ocli Amor

(1868), Hösten (grupp för Louvre), Aftonens timmar
(fronton för Stora operan) m. fl., samt statyn
Mirabeau (1872, rådhuset i Aix) m. fl. - Hans broder
Auguste Joseph T., f. 1836 i Aix, d. 1898, var målare,
särskildt omtyckt för sina spirituellt och behagfullt
uppfattade och utförda bilder ur skollifvet.
(G-g N.)

Trupp (fr. troupe, af lat. tu’r*ba. skara), hop,
skock, skara, tropp; skådespelarsällskap; krigsv.,
en för militäriskt ändamål bildad sammanslutning
af krigsfolk (om skillnaden i bet. mellan "trupp"
och "tropp" se Tropp), vanligen utgörande en hel
truppafdelning, en truppdel eller ett truppförband. I
vanligt språkbruk skiljer man mellan trupper och
staber, däraf ock trupp-t j äEst, tjänst vid trupp,
till skillnad från stabs-eller byråtjänst. Af trupper
särskiljer man land-och sjötrupper, gardes-, hus-
eller elittrupper, linjetrupper, afsedda för armén
i första linjen (till skillnad från reservtrupper,
landtvärnstrupper, depå-trupper o. s. v.). Med
truppslag, vanligen liktydigt med vapenslag,
förstår man sammanfattningen af de trupper, som
äro afsedda att användas på samma sätt. Så har
man t. ex. infanteri-, kavalleri-, artilleri-,
ingenjör-, järnvägs-, telegraf-, träng-, sjukvårds-,
förvaltuingstrupper o. s. v. Om Truppindelning
1. tillfällig indelning se under Indelning, sp. 471. -
Med truppskepp förstås ett slags örlogsångare, som
hufvudsakligen är afsedd till att föra trupper mellan
moderlandet och dess kolonier (jfr Transportfartyg
under Transport). C. O. N.

Truppskepp, krigsv. Se Trupp.

Truppslag, krigsv. Se Trupp.

Trupptelegraf, krigsv., kallas den del af
krigstelegrafen (se d. o.), som har till ändamål
att uppehålla sambandet inom de olika truppförbanden
samt att därvid genom hastigt anordnade förbindelser
möjliggöra snabb rapportföring och ordergifning
under marsch, förläggning och strid. Enligt för
trupptelegrafens organisation, utrustning och
verksamhet m. m. utfärdade bestämmelser utbildas vid
hvarje infanteri-, kavalleri- och artilleriregemente
tillräckligt antal befäl, underbefäl och menige
för uppsättandet af nödiga trupptelegrafförband
vid dessa truppslag och trängen. Trupptelegrafens
verksamhet omfattar telefonering, ljudtelegrafering,
semaforering och morsesignalering. L. W:sonM.

Trupptjänst, krigsv. Se T r u p p.

Truppträng. Se Träng.

Truppöfningsplats, krigsv., kallas i Tyskland d<4
stora öfningsplatser i förening med skjutfält,
som finnas inrättade i allmänhet en för hvarje
armékår med läger för ett större antal trupper, som
där förläggas i omgångar. Svårigheten att i de rikt
odlade och tätt bebyggda länderna finna tillräckligt
stora och vid därtill erforderliga tider tillgängliga
vidder för truppöfningar i större förband nödgade
efte* 1871 tyskarna att anlägga sådana platser,
hvilka numera förekomma i de flesta stater och
torde bli nödvändiga att inrätta äfven i Sverige.
* C. O. N.

Truquage [trykäj], fr. Se T r u c a g e.

Truro [trö^råli]. 1. Stad i engelska grefsk. Cornwall
på en halfö, som bildas af floderna Allén och Kenwyn,
strax ofvanför deras förening till den i Falmouth
harbour utmynnande floden Fal, vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:35:15 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free