Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryckfrihetskommittén. Se Kommitterade för tryckfrihetens vård - Tryckfrihetsombud - Tryckfärg, boktr. - Tryckfördelare, mek. Se Lokomotiv, sp. 1011 - Tryckförlust, fys. Se Brandväsende, III, sp. 1488-89 - Tryckgas, tekn. Se Suggas - Tryckglas, med. Se Ljusbehandling, sp. 893 - Tryckgradient, meteor. Se Gradient - Tryckhållfasthet, tekn. Se Hållfasthet, sp. 54 - Tryckknappsmanövrering, tekn. Se Hiss, sp. 762 - Tryckkurva, artill. - Trycklampor, tekn. Se Lux, sp. 1 - Tryckledningar, tekn. Se Lysgas, sp. 107, samt Vattenledning - Tryckluft, Pressluft l. Komprimerad luft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
89
Tryckfrihetskommittén-Tryckluft
90
Tryckfrihetskommittén. Se Kommittera-de för
tryckfrihetens vård.
Tryckfrihetsombud, ombud i orterna, genom hvilka
chefen för Justitiedepartementet öfvar tillsyn
öfver tryckta skrifters lofliga allmängörande. Se
Tryckfrihetsförordningen.
Tryckfärg, boktr., sådan färg, som används vid bok-,
illustrations-, tidnings- eller accidenstryck. Den är
antingen svart eller kulört och framställes mestadels
i särskilda fabriker; förr kokades den i tryckerierna
själfva. Den svarta tryckfärgen ("trycksvärta")
utgöres i regel af kimrök (se d. o.) eller (för
finare tryck) lampsot i sorgfällig blandning med
bindemedlet linoljefernissa (16 proc. kimrök,
84 proc. fernissa). Den finaste svärtan, gärna
begagnad för illustrations- och prakttryck, lämnas
af gassot, som i stor myckenhet framställes i
Nord-Amerika genom förbränning af de kolvätegaser,
som i bergoljedistrikten strömma ut från marken. I
st. f. linoljefernissa nyttjas till enklare tryck
surrogatfernissor, beredda af linolja, kolo-foiiium,
hartsoljor e. d., och till billigt tidnings-tryck
blandas kimröken med hartsoljor, mineral-eller
tjäroljor. Tryckfärg kan göras djupsvart eller
"skönas" genom tillsats af blåa färgämnen.
Kulörta tryckfärger äro: 1) oorganiska färg-stofter,
s. k. mineralfärger, såsom blyhvitt, zink-hvitt,
cinnober, ultramarin, kromgult, berlinerblått
m. fl., sammanrifna med linoljefernissa eller
andra bindemedel; 2) organiska, af hvilka man numera
hufvudsakligen nyttjar tjärfärger (se d. o.). De kunna
icke omedelbart utrifvas med bindemedlet, utan måste
först förvandlas till lackfärger (se d. o.). En mycket
stor mängd af de vanligen brukade färgtonerna kan fås
genom blandning af ett fåtal kulörta tryckfärger. -
De vid tygtryck (se d. o.) använda färgerna äro
färgarfärger (se E ä r g, sp. 271).
Tryckfördelare, mek. Se Lokomotiv, sp. 1011.
Tryckförlust, fys. Se Brandväsende, III, sp. 1488-89.
Tryckgas, tekn. Se Sug gas.
Tryckglas, med. Se Ljusbehandling, sp. 893.
Tryckgradie’nt, meteor. Se G ra d i en t.
Tryckhållfasthet, tekn. Se Hållfasthet, sp. 54.
Tryckknappsmanövrering, tekn. Se Hiss, sp. 762.
Tryckkurva, artill., kurva, som grafiskt anger det
tryck, som krutgasen vid skottlossning utöfvar mot ett
eldrörs väggar (och sålunda äfven mot projektilen)
på olika afstånd från loppets bakre begränsningsyta
(stötbottnen). Kurvan har vanligen den form fig. å
sp. 90 utvisar, där O betecknar stötbottnen samt
ordinatorna till p1} p2, o. s. v. utgöra mått på
tryckets storlek (per ytenhet) i det ögonblick, då
projektilen befinner sig med sitt bak-plan i punkterna
l, 2 o. s. v. Af fig. synes, att trycket mycket fort,
sedan projektilen börjat sin rörelse framåt, springer
upp till sitt högsta värde, maximitrycket, Pmax.,
detta beroende på, att utrymmet för gasens utbredning
i början är ringa i förhållande till den gasmängd,
som utvecklas. Svårigheten är just att finna ett krut,
som ger lågt
maximitryck i förhållande till det fordrade
medeltrycket. Detta vinnes, om krutet har sådana
egenskaper, att det under första momenten efter
an-tändningen utvecklar relativt liten gasmäi
7 2 3^5 6 7
Tryckkurva. O betecknar stötbottnen, O-X vapnets
kärn linje.
men därefter förmår successivt öka denna,
i den mån projektilen drifves framåt. Detta
kan i sin tur åstadkommas genom successiv
ökning dels af den brinnande krutytan, dels
af krutets förbränningshastighet (progressiva
krut). Maximitrycket uppgår vanligen vid gevär och
kulsprutor till 3,000 ä 4,000 och vid artilleripjäser
till 1,500 a 2,500 atmosfärer. Kännedom om trycket,
synnerligast om maximitrycket, måste ligga till grund
för hvarje eldrörs konstruktion, så att tillräcklig
hållbarhet erhålles. Jfr S t y r k e k u r v a.
G. af Wdt.
Trycklampor, tekn. Se L u x, sp. 1.
Tryckledningar, tekn. Se L y s g a s, sp. 107,
samt Vattenledning.
Tryckluft, Pressluft l. Komprimerad luft, används i
flera fall af öfverföring af mekanisk energi eller
mekaniskt arbete. Den atmosfäriska luften, som därvid
kommer till användning, sammantryckes antingen i de
mera vanliga, såsom kolfmaskiner, kapselhjul eller
centrifugalventilatorer anordnade luftkompressorerna
(se d. o.) eller i hydrauliska luftkompressorer. I
de senare insuges luften genom ett stort antal
smäckra rör i en långsamt fallande vattenmassa
och blandas med vattnet i form af små blåsor,
som sammantryckas alltmer, i den mån vatten- och
luftemulsionen nedsjunker i komprimeringsledningen. Vid
denna lednings nedre del är en luftklocka anordnad,
och i densamma utfälles den komprimerade luften ur
emulsionen; luften afledes vid klockans öfre del
och vattnet vid den nedre. Komprimeringsledningen
neddrages vanligen djupt under den lägre nivåytan
af det vattenfall, som används för ändamålet, och
djupet är beroende af det öfvertryck, som luften skall
erhålla. För hvar tionde m. af detta djup erhålles ett
trycktillskott af 1 kg. per kvcm. hos luften. Bortsedt
från pådragnings- och afstängningsanordningarna
förekomma icke några andra rörliga delar i dessa
kompressorer än vattnet och luften. Något behof
af smörjmedel finnes där ej; ej heller förekommer
där något slitage, och den erforderliga skötseln
är dessutom helt obetydlig. Verkningsgraden är
emellertid låg, då luftens tryck stegras i ansenlig
grad. En af sevärd del af det uppoffrade arbetet
omsättes nämligen i värme, som upptas af vattnet,
detta arbete förloras;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
