- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
111-112

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tryffelsvampar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

111

Trypsinogen-Tråddragning

112

förelsevis enkelt sammansatta aminosyror, hvilka
anses utgöra ägghvitämnenas "byggnadsstenar". Äfven
mellanstadierna mellan ägghvitkroppar och aminosyror
(albumoser, peptoner, peptider) nedbrytas till
aminosyror, såvida dessa äro sådana, som förekomma
i de naturliga ägghvitämnena. Konstgjorda peptider,
som bildats af andra aminosyror, påverkas icke. I
pankreassaften synas f. ö. äfven andra ägghvitlösande
enzym än trypsin förekomma, liksom å andra sidan
trypsinliknande enzym, s. k. tryptaser, ha påvisats
äfven annorstädes än i pankreas, så t. ex. i
mjälten, i de hvita blodkropparna, i blodserum,
i urin; man har äfven funnit sådana hos lägre
djur, såsom insekter, maskar, mollusker o. s. v.
s- J~n-

Trypsinogén. Se Trypsin.

Tryptäs. Se T r y p s i n.

Tryptofän, kem., en aminosyra, som bildas
vid sönderdelning af proteinämnen (se d. o.,
sp. 412). Till sin kemiska konstitution är tryptofan
indola-minopropionsyra 1. indolalanin,

(C8 Hg N) CH2. CH (NH2) COOH (jfr A l a n i n i
Suppl. samt I n d o l och T y r o-si n). Det har
anträffats i ost, i groddplantor samt i produkterna
af pankreas-(bukspottkörtel-)sekretets inverkan på
ägghvitämnen. Det bildar sidenglänsande kristallblad,
svårlösliga i kallt, lättlösliga i hett vatten. Vid
bakteriejäsning kan tryptofan ge upphof till de
illaluktande ämnena indol och skatol (se dessa ord).
K. A. V-g.

Trysa, stad. Se Gjölbaschi.

Tryserum, socken i Kalmar län, Norra Tjusts
härad. 18,461 har. 2,055 inv. (1918). T. bildar med
Hannäs ett till egaren af Fågelvik patronellt pastorat
i Linköpings stift, Norra Tjusts kontrakt.

Trysil, härad och pastorat i Hedmark fylke,
Norge. 2,962,01 kvkm. 6,045 inv. (1917), 2,07
pr kvkm. T. ligger på gränsen mot Sverige kring
Klarälfvens (Trysilelvens) dalgång. Rik skogsbygd. Af
skogen egas omkr. 50,000 har af svenska intressenter
och omkr. 50,000 af T. kommun. Hufvudväg
(mellemriksvei) med Sverige och Elverum i
Norge. Förslag föreligger till järnväg till Elverum
(Rörosbanan).

Trysilelven. Se Klarälfven.

Trysilfjeldet, en massiv bergstopp, som i västra
delen af Trysil härad, Norge, skjuter upp till en
höjd af 1,139 m. och är synlig vidt omkring.

Trystorp, gods vid Logsjön i Tångeråsa socken, Närke,
omfattar 4 1/2 mtl, tax.-v. 200,300 kr. T. tillhörde
släkten Falkenberg från 1600-talets början till
1816, då det såldes till. boktryckaren N. M. Lindh
(d. 1835) i Örebro. Det egdes därefter af hans måg,
öfverstelöjtnant K. L. Holst, och hans söner till
1869, då det köptes af tobakshandlaren J. Lindström,
hvarefter det haft flera egare af olika släkt. Det
från 1818 stammande corps-de-logiset ombyggdes
1900–01.

Tryvandsbanen. Se Tryvandshöiden.

Tryvandshöiden, en 529 m. hög, skogklädd ås, n. ö. om
Kristiania, Norge. Trigonometrisk
punkt. Utsiktstorn. Radiostation. Under östsluttningen
slutstation för den elektriska järnbanan,
Tryvandsbanen, som utgår från Majorstuen, Kristiania.

Trzemeszno [tʃeme’ʃnå], stad. Se Tremessen.

Trzka, A. E. Se Trčka.

Tråd. 1. Text., tvinnad ända,
sammansatt af två eller flera finare garnändar (af
bomull, lin, hampa, silke o. s. v.). Sytråd är
vanligen sammansatt af tre dubbla garnändar.
I jämförelse med enkelt spunnet garn af
samma tjocklek är tvinntråd mera glatt, jämn,
rund och fast. Se vidare Garn och
Spinning. – 2. Om järntråd och
metalltråd se dessa ord.

Trådbakterier, bot. Se Trichobacterineæ.

Tråddragning. Tråd af
metaller framställes genom dragning (se Järntråd
och Metalltråd), hvarvid ämnet till hela sin längd
dragés igenom ett i en dragskifva (se d. o.) anordnadt
hål af något mindre tvärsektion än ämnets. Trådens

illustration placeholder
Gammalt tråddrageri i Gnosjö socken, Småland:

t. v. exteriör, t. h. interiör däraf.


diameter minskas genom upprepad dragning igenom
allt mindre och mindre hål, hvarvid minskningen i
hålens diameter växlar mellan 5 proc. (stål) till 15
proc. (silfver), beroende på metallens dragbarhet,
som anges af förhållandet mellan brottgränsen och
dragningsmotståndet. Dragningen sker med metallen
i kallt tillstånd, hvarvid dess hårdhet dock ökas,
hvilket nödvändiggör en utglödgning af tråden
vid fortsatt dragning, i ändamål att återställa
mjukheten. Dragskifrorna göras af härdadt eller
ohärdadt stål; för dragning af ädla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:31:04 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free