- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
159-160

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Träkumla - Träl - Trælandsfoss - Trälastmärke - Trälatta - Träldom - Trälhafvet - Trälleborg (Trelleborg)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

restaurerades 1917 och invigdes 23 dec. s. å. åter
till gudstjänstlokal (fig. 2).

illustration placeholder

Fig. 2. Träkumla restaurerade kyrka 1917.

Träl. Se Träldom.

Trælandsfoss, ett 25 m. högt vattenfall i
K vina, ö. om Flekkefjord, Kvinesdals härad,
Västagder fylke (före 1919 Lister og Mandal
amt), Norge. Fallet representerar 7,600
eff. hkr, hvaraf 2,000 äro utbyggda (1918).
K. G. G.

Trälastmärke, skpsb., är ett lastmärke, som utvisar
största tillåtna nedlastning för ett fartyg, förande
trälast. Jfr Lastmärke. C. K. S.

Trälatta, text. Se Skälblad.

Träldom, det tillstånd, hvari de germanska samhällenas
lägsta klass, trälarna (fsv. þræl), de ofrie,
befann sig. Trälar synas alltifrån äldsta tider ha
förekommit hos de germanska folken. De betraktades
som saker i sina egares händer och åtnjöto blott
i sådan egenskap skydd till sina personer. Trälens
herre hade oinskränkt makt öfver honom, äfven öfver
hans kropp och lif. Tillfogades trälen åter af annan
någon skada, var detta en oförrätt, som begåtts
mot hans herre och för hvilken denne hade rätt att
kräfva upprättelse. För rättskränkning från trälens
sida var det äfven hans herre, som närmast hade att
svara. Förmögenhet kunde trälen icke ega. Han kunde
ej heller ingå äktenskap enligt landets lagar. Detta
kan dock endast sägas ha varit utgångspunkten för
lagstiftningen i ämnet. Än i ett, än i ett annat
afseende, olika för olika rättsområden och för
olika tider, inrymdes åt trälarna i viss måtto en
rättsställning i samhället. Särskildt ingrep den
kristna kyrkan kraftigt till trälarnas förmån. Och
den af kyrkan sålunda frambragta strömningen ledde
slutligen till träldomens fullständiga upphäfvande. I
de flesta germanska länder skedde detta dock till
en början på så sätt, att träldomen endast bytte
karaktär. Den gick öfver i lifegenskap (se d. o.).

Träldom uppstod genom krigsfångenskap, genom
härstamning från eller gifte med träl äfvensom
genom frivillig underkastelse. Vanärande brott och
underlåtenhet att betala gäld kunde äfven föranleda
träldom. Genom frigifning löstes träldomen. Den
frigifne kom emellertid urspr. icke i besittning af
alla en fri mans rättigheter; ej ens hans afkomma
gjorde det, ty i en följd af generationer hängde
trälbörden kvar och ledde, ehuru visserligen i
alltjämt förminskad måtto, till en viss saknad af
själfständighet och medborgerlig rätt. – Den tid,
från hvilken våra äldsta underrättelser om de nordiska
rättsförhållandena härröra, låg tämligen nära tiden
för träldomens fullständiga afskaffande. Rättssatserna
röja också, att de höra till en brytningsperiod. Det
finnes stadganden, som inom vissa gränser behandla
trälarna som verkliga rättssubjekt, andra, som
likställa de frigifne med de friborne, och ännu andra,
som gynna frigifningar eller öppna utsikt för en träl
att äfven i annan ordning förvärfva sig frihet. Och då
enligt germansk rätt i allmänhet barn af förbindelse
mellan fri och träl antingen blefvo trälar eller
också delade vare sig faderns eller moderns villkor,
blefvo de enligt de svenska rättsböckerna däremot
städse fria. Man ser, att institutet är stadt under
afveckling. I Norge och på Island är likväl tal
om trälar och träldom ännu på 1100-talet, i Danmark
och Sverige t. o. m. under 1300-talet. Sista gången,
som förordnande om trälar meddelats i Sverige, är i
den stadga, som Magnus Eriksson gaf 1335 under sin
eriksgata. Däri påbjöds, att den, som i Västergötlands
eller Värends lagsagor föddes af kristen man eller
kvinna, aldrig skulle vara träl eller bära träls
namn. Äldre föreskrifter af liknande art ha meddelats
redan förut för andra landsändar. Förbud mot att ge
sig till träl (gäfträldom) skall ha utfärdats redan
af Birger jarl. I privaträttsliga urkunder omtalas,
på ett undantag när (Arnö 2 juni 1304), ej träldom
som bestående efter 1200-talets slut.

Att träldomen i Sverige ej aflöstes af lifegenskapen,
berodde därpå, att länsväsendet, som framkallade
lifegenskapen, ej vann något verkligt rotfäste i
vårt land. Men de stadganden, som utfärdades med
afseende å ej blott tjänstehjon och landbönder, utan
äfven den själfegande bondeklassen, voro visserligen
en längre tid påverkade af de rättsgrundsatser och
bestämmelser, som i utlandet tilllämpades beträffande
lifegna. – Se i ämnet vidare M. Calonius, "De prisco
in patria servorum jure" (1780, "Opera omnia",
II, sid. 129–344), öfv. af J. W. Liffman, "Om de
forna trälarnas rätt i Swerige", I. S. Landtmanson,
"Träldomens sista skede i Sverige" (i "Skr. utg. af
Hum. vet. samf. i Upsala", 1897), och E. Sommarin,
"Träldomen i Norden" (1902; 2:a uppl. 1917).
A. W.*

Trälhafvet, fjärd af Östersjön, som i n. begränsas
af Österåkers fastland, i n. ö. är förenad
med Västra Saxarfjärden och längre åt s.,
genom Lindalssundet, med Östra Saxarfjärden. I
s. ö. begränsas T. af Värmdön, i s. af Rindön och
Skarpön samt är i s. v. genom Kodjupet förbundet med
Norra Vaxholmsfjärden. Öfver T. går segelleden från
Stockholm åt norr och öster.

Trälleborg (Trelleborg), Sveriges sydligaste stad,
ligger i Malmöhus län vid Östersjön på 52° 22’ 32"
n. br. och 4° 54’ 18" v. lgd fr.
Stockholm, i en flack,

illustration placeholder
Fig. 1. Trälleborgs vapen.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 7 20:13:13 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfcj/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free