- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
187-188

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Träsnidare ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Träsnidare. Se Träsnideri.

Träsnideri, Träskulptur (ty. holzschnitzerei,
eng. woodcarving), konsten att i trä utföra
plastiska arbeten (friskulptur och reliefer). Se
Bildhuggarkonst, Bildsnideri och Svensk
konst, sp. 1085, samt litteraturförteckning i
sistnämnda art., sp. 1096. Om norskt träsnideri
se L. Dietrichson, "Den norske træskjærerkunst"
(1878). - Träsnidare, person, som utöfvar denna konst,
träskulptör; äfven trägravör, xylograf (se Träsnittskonst).

(G—g N.)

Träsnitt (ty. holzschnitt, eng. woodcut,
woodengraving), grafiskt blad. tryckt från i trä
skuren form. Se Träsnittskonst.

Träsnittsförening, sammanslutning af
träsnitts-konstnärer. En sådan bildades i Sverige 1912
under namnet Föreningen originalträsnitt, omfattande
12 medlemmar. Likartade sammanslutningar äro bl. a. i
Italien Corporazione italiana degli xilografia och
i Frankrike Société de la gravure sur bois originale.

Träsnittskonst (ty. holzschneidekunst,
eng. wood-cutting) 1. X y l o g r a f i (af
grek. xy’lon, trä, och gra’jein, inrista), den
äldsta och folkligaste bland de grafiska konsterna,
af hvilka den jämte besläktade gravyrmetoder bildar
första gruppen. Bilderna utföras på skifvor ai hårda
och täta träslag, såsom päron, björk, bok, lönn
m. fl., skurna längdledes ("längdträ"), eller ock på
plattor, sammanfogade mosaikarta dt af buxbom eller
päronträ, skuret i tvärriktningen ("ändträ"). På
den noggrant planslipade trä-plattan, "stocken",
anbringas teckningen i bakvänd form. Den tecknas
därvid antingen direkt, i hvilket fall ytan vanligen
först preparerats med något ämne för att hindra
tuschen eller färgen att sprida sig (förr plägade man
därtill använda en blandning af finrifven krita och
lim), eller ock öfverföres teckningen till stocken
medelst kalkering, hvarvid olika förfaringssätt
tillämpas. Äfven brukas att på stocken uppklistra
bilden, som i så fall tecknats eller målats på ett
mycket tunt papper (se nedan om japanska träsnittets
teknik). Under senare hälften af 1800-talet började
man verkställa teckningens öfverföring till stocken
på fotografisk väg, fotoxylografi. Förfaringssättet
var ungefär detsamma som vid vanlig fotografering,
men för att få den slutliga bilden negativ anbragtes
plåten i kameran bakvänd. Kopieringen skedde
därefter direkt på stocken, som medelst preparering
gjorts ljuskänslig. När bilden blifvit öfverförd på
stocken, vidtar träsnidarens, xylografens,
arbete. Hans uppgift är att på stoc-

Fig. 1. Äldre träsnidarknif med sitt klufna skaft.

kens yta skära bort alla delar, som ej beröras af
teckningen, så att denna till slut ensam kvarstår
reliefartad med upphöjda linjer och punkter. Han
betjänar sig därvid vanligen af ett knifliknande
verktyg eller ock af små håljärn eller mejslar.

De medeltida träsnidarna, "formskärarna", begagnade
ett stycke urfjäderstål, som i ändan al-slipats
snedt sålunda, att eggen bildade spetsig vinkel mot
ena långsidan. Denna knif var försedd med ett smalt
skaft och fördes under arbetet som

Fig. 2. Der holzschneider, träsnitt af Jost Amman
(1539-91).

en penna (se fig. l och jfr fig. 2, Jost
Ammans träsnitt "Der holzschneider"). Med tiden,
allteftersom tekniken utvecklades, kommo flera nya,
mora ändamålsenliga kniftyper till användning.

En särskild träsnittsteknik, trästicket
(ty. holzstich), uppfanns i slutet af
1700-talet af

Fig. 3. Träsnitt ur Th. Bewicks "British birds".

engelsmannen Th. Bewick (se denne). Han kom nämligen
på idén att på trästocken tillämpa samma teknik,
som brukades vid kopparsticket. Genom att tillverka
stockarna af ändträ utaf hårda träslag, såsom buxbom
eller päronträ, erhöll han ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:52 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free