Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami / 217-218 (1920) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tscherning, 1. Anton Frederik - Tscherning, 2. Eilert Adam - Tscherning, 3. Anthonore - Tscherning, Marius - Tschernosem - Tschernyj jar - Tschernyschew - Tschernyschewsky - Tschertschen - Tschesme - Tschesskajabucht - Tschetschenzen - Tsche-tsching - Tschetwert, Tschetwertak - Tschi - Tschiamdo (Tsiamdo) - Tschibtscha - Tschibuk, Tsjibuk - Tschichatschew - Tschiftlik - Tschi-fu (Tsche-fu)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den 1866 trädde i kraft. Han skref likväl fortfarande
artiklar i "Nörrejydske tidende". Tills, ned dennas
redaktör, G. Winther, och L. Björnbak hade han 1862
stiftat Den jydske folkeforening. Jylländska bönder
reste 1883 hans minnesvård på Himmelbjerget; ett annat
minnesmärke restes 1881 i Svinninge i hans själländska
valkrets. Hans tifterladte papirer utkom i 3 bd
1876—78. — Se F. Falkenstjerne, "A. F. T." (1895).

2. Eilert Adam T., den föregåendes son, kirurg,
f. 5 maj 1851, d. 4 maj 1919, tog 1875 med. examen
och 1881 doktorsgrad. Dessförinnan hade han
under rysk-turkiska kriget 1877—78 tjänstgjort
vid ett turkiskt lasarett i Erzerum. 1881
utnämndes han till prosektor vid Kommunehospitalet
i Köpenhamn, var 1883—87 reservkirurg där
och blef 1893 öfverkirurg. Som ordf. i Det
medicinske selskab 1896—98 utgaf han 1897
dettas jubileumsskrift Det medicinske selskab i
Köbenhavn. I anledning af sitt 25-årsjubileum som
öfverkirurg hyllades T. 1918 med en festskrift ät
vänner och kolleger. — T:s första hustru,
Henny T., född Schultz, f. 1853, g.
m. T. 1886—1909, var 1878—86 sjuksköterska
på Kommunehospitalet och är sedan 1899
ordf. i Dansk sygeplejeraad, d. v. s.
sjuksköterskornas organisation.

3. Anthonore T., den föregåendes syster,
målarinna. Se Christensen, A. l—2. E. Ebg.

Tscherning, Marius , dansk ögonläkare, f. 11 dec. 1854,
tog 1878 med. examen och 1882 doktorsgrad, reste
sedan utomlands och bosatte sig 1883 i Paris, där han
1884 blef assistent och 1901 direktör för Sorbonnes
oftalmologiska laboratorium. Dessutom öfvertog han
ledningen af en stor ögonklinik, fick mycket
vidsträckt praktik och var en mycket värderad
lärare för ögonläkare från alla länder. Han kände
sig dock alltid stå i ett nära samband med sitt
fädernesland, sökte redan 1896 professur
vid Köpenhamns universitet och återvände 1910 till
Danmark för att bli professor och därjämte ögonläkare
vid Kigshospitalet. Utom lärda tidskriftsartiklar
har han författat Optique physiologique (1898),
hans hufvudarbete, samt utgett i fransk öfv.
och med anmärkningar engelsmannen Th. Ycungs
"(Euvres ophthalmologiques" (1894), som därigenom
räddades från glömska E. Ebg.



Tschernosem, tysk skrifform för t j e r n o z e m. Se
Svarta jorden.

Tschernyj jar, tysk skrifform för T j e r n y i j a r
(se d. o.).

Tschernyschew, tysk skrifform för T j e r n y-sjev
(se d. o. och Tjernisjev).

Tschernyschewsky, tysk skrifform för T j er-ny s j
e v s k i j (se d. o.).

Tschertschen, tysk skrifform för T j er t j en (se
d. o.).

Tschesme, hamnstad i turkisk-asiatiska vilajetet
Smyrna (l. Aidin), på Mindre Asiens västkust, midt
emot ön Chios. I historien har T. ett namn genom
sjöslaget där natten mellan 6 och 7 juli 1770,
då ryssarna, efter en af S. K. Greigh (se denne)
uppgjord plan, uppbrände hela turkiska flottan (16
linjeskepp, 6 fregatter och en mängd mindre fartyg),
som oförsiktigt efter en dagen förut utkämpad strid,
i hvilken båda amiralsskeppen flögo i luften,
hade dragit sig tillbaka i det trånga och grunda
farvattnet vid T. Företagets framgång berodde
på djärfheten hos amiral Greigh och den ryske
löjtnanten Dugdale. Den senare förde sina brännare
in i den fientliga flottan, fäste en af dem med egen
hand vid ett turkiskt fartyg och räddade sig efter
fullbordad bragd, bränd på händer och i ansiktet,
simmande. Blott ett linjeskepp och några galärer
undkommo. Ryske generalen A. Orlov, hvilken utan
synnerlig orsak tillräknade sig förtjänsten af
framgången, erhöll binamnet Tjesmenskij. Katarina
II lät till minne af tilldragelsen 15 km. s. om
Petersburg bygga ett militärhospital, som hon
kallade T. – I april 1881 förorsakade jordbäfning
stor förstörelse i T., som emellertid fortfarit
att vara en station för turkiska flottan.
(H. W-k.)

Tschesskajabucht, tysk skrifform för
Tjesskajabukten (se d. o.).

Tschetschenzen, tysk skrifform för tjetjentser
(se d. o.).

Tsche-tsching, namn på flera kinesiska städer:
en i prov. Honan, s. ö. om Kaïföng, en i
prov. Kiang-si, s. s. ö. om Nan-tschang samt en i
prov. Tschi-li, n. v. om Peking. Inv.-antal okändt.
H. W-k.

Tschetwert, Tschetwertak, tyska skrifformer. Se
Tjetvert.

Tschi, kinesiskt längdmått (fot). Se Kina, sp. 43.

Tschiamdo (Tsiamdo, eng. Chiamdo), ort i östra
Tibet, 3,380 m. ö. h. och på 31° n. br., vid Mekongs
öfversta lopp, omkr. 50 km. innanför Tibets gräns mot
kinesiska prov. Sz’-tschwan. T. är en hufvudstation
vid den tibetansk-kinesiska handelsväg, som i
ö. börjar i Tschöng-tu-fu (se d. o.) och inom Tibet
sammanbinder T. med Lhasa och Schigatse. Jfr Tibet,
sp. 1250.

Tschibtscha, en skrifform för chibcha. Se
Muisca.

Tschibuk, Tsjibuk [-bo’k], turk. (eg. "rör"), turkisk,
allmänt nyttjad tobakspipa med litet,

platt hufvud af röd lera och långt skaft med munstycke
till. – Tschibuktschi, tjänare, som har vård om
piporna, "piprensare".

Tschichatschew, tysk skrifform för Tjihatjev
(se d. o.).

Tschiftlik, turk., "landtegendom",
"bondgård", i äldre tider namnet på det turkiska
indelningsverket. Tschiftlik-humajūn kallas de till
sultanens civillista hörande domänerna, som äro högst
betydande, i synnerhet i Mindre Asien.

Tschi-fu (Tsche-fu; eng. Chi-fu), stad
i kinesiska prov. Schan-tung, vid utsidan af
Tschili-sundet, öppnad för världshandeln 1858 genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>