Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tschi-fu (Tsche-fu) - Tschigirin - Tscihil mináre - Tschikoj - Tschi-li (Pet-schi-li) - Tschi-li-sundet - Tschi-li-viken - Tschimkent - Tschimtarga (Tsjimtarga) - Tschin, familj - Tschin, Tschinownik - Tschi-nam-po - Tschinde - Tschindwin - Tsching - Tsching-te-hoei - Tsching-tu-fu - Tschin-hai - Tschin-kiang - Tschinquis - Tschin-tschou - Tschirch, Friedrich Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fördraget i Tien-tsin (se Kina, sp. 66). 55,000
inv. (1914). Hamnen har varit af stor vikt som
mellanstation för sjöfarten mellan Schang-hai
och Tien-tsin och utgångspunkt för sjöfart på
Kwan-tung- och Korea-halföarna och Vladivostok,
men hotades i sin ställning genom uppblomstringen
af det af tyskarna anlagda Tsing-tau. T:s import
(från både ut- och inlandet) hade 1914 ett värde af
14,3 mill. tull-tael (à omkr. 2,25 kr.), dess export
11,5 mill. taels värde. H. W-k.
Tschigirin, tysk skrifform för Tjigirin (se d. o.).
Tschihil minare. Se Persepolis.
Tschikoj, tysk skrifform för Tjikoj (se d. o.).
Tschi-li (Pet-schi-li; eng. Chih-li), nordöstligaste
prov. i egentliga Kina, gränsar i n. till Mongoliet
("Östra Gobi"), i ö. till Mandschuriet och haf
sviken Tschi-li, is. ö. till prov. Schan-tung, i
s. till Honan och i v. till Schan-si. Areal 314,800
kvkm. Omkr. 23 mill. inv. Norra delen är bergig
och utomordentligt rik på stenkol; den öfriga
delen är slättland och lågland, mångenstädes
utsatt för öfversvämningar. Hufvudfloden är
Pei-ho. Temperaturväxlingarna under årets lopp
äro synnerligen stora. Vintrarna äro kalla,
floderna tillfrusna tre månader af året, då
äfven stränderna kring Tschi-li-viken omges af
ett isbälte. Nederbörden är i allmänhet ganska
obetydlig, i Peking 500–600 mm. Inom prov. ligger
rikshufvudstaden Peking. Dess egen hufvudstad
(vicekonungens residensort) är Tien-tsin.
(H. W-k.)
Tschi-li-sundet, ett Gula hafvets yttre del och
Tschi-li-viken förenande sund mellan i s. halfön
Schan-tung i kinesiska prov. med samma namn och
i n. den sedan 1905 af japanerna innehafda halfön
Kwan-tung (se d. o. samt Port Arthur 2). Den södra
hälften af sundet spärras af de små Miau-tau-öarna
för skeppsfarten, som har sin väg n. om dem, genom
Liau-tié-schan-kanalen. H. W-k.
Tschi-li-viken. Se Kina, sp. 28, Kinesiska hafvet
och Tschi-li-sundet.
Tschimkent, tysk skrifform för Tjimkent
(se d. o.).
Tschimtarga (Tsjimtarga). Se Alai-bergen.
Tschin, furstefamilj i Kina (se d. o., sp. 56).
Tschin, Tschinownik, tyska skrifformer för Tjin,
Tjinovnik (se dessa ord).
Tschi-nam-po, tysk skrifform för Tsjin-nam-p-ho.
Tschinde (eng. Chinde), hamnstad i portugisiska
kolonialprov. Mosambik, vid Sambesis mynningsarm
med samma namn (den enda för fartyg användbara
af armarna, se Sambesi, sp. 566), på 18° 50’
s. br. Icke fullt 2,000 inv. Här finnas två
af portugisiska regeringen åt den brittiska
upplåtna landområden ("concessions"), hvarest
transitogods å Sambesi och Shirefloden till och från
Brittiska Central-Afrika kan tullfritt uppläggas.
H. W-k.
Tschindwin (eng. Chindwin), biflod till Irawadi
(se d. o.).
Tsching, prins, kinesisk statsman, f. omkr. 1840,
d. 1917, bar mandschunamnet Ikwang, tillhörde en
aflägsen sidogren af mandschudynastien och framträdde
redan 1864 i det offentliga
lifvet, då han fick i uppdrag att bekriga de
s. k. "hästtjufvarna", några synnerligen farliga
röfvarskaror i norra Tschi-li och Mandschuriet. Han
ställdes 1884 i spetsen för ministeriet för
utrikesärenden (wai-wu-pu) och tillhörde från denna
tid till revolutionen 1912 den kinesiska statens
ledande män. Under boxarupprorets krig 1900 sökte han
i det längsta mana änkekejsarinnan till försiktighet;
efter kejserliga familjens flykt från Peking förde
han och Li-hung-tschang fredsunderhandlingarna med de
intervenerande utländska makternas representanter. Han
var under det följande årtiondet rikets kanske
mest framträdande ämbetsman. När man 1911 gjorde
det första experimentet med en konstitutionell
ministär i det gamla riksrådets ställe, utsågs
T. till Kinas förste ministerpresident. Redan hans
mandschubörd gjorde honom emellertid misshaglig
för den nya nationalförsamlingen, och dennes
funktioner inskränktes (juli) till att bli
allenast rådgifvande. Då nationalförsamlingen
(okt.) sammanträdt och uppror utbrutit i
många provinser, afgick ministären (1 nov.),
men T. fungerade ännu ett par veckor som
ministerpresident, tills Juan-schi-kai (15
nov.) återvände till Peking. T. drog sig då tillbaka
från det offentliga lifvet. Han deltog emellertid i
förhandlingarna om uppgörelse med dynastien vid Kinas
förvandling till republik (febr. 1912); sina sista år
tillbragte han i Tien-tsin under utländskt beskydd.
V. S-g.
Tsching-te-hoei, författare. Se Kinesiska
litteraturen, sp. 94.
Tsching-tu-fu. Se Tschöng-tu-fu.
Tschin-hai (eng. Chenhai), förhamn till kinesiska
staden Ning-po, prov. Tsche-kiang, vid Yun-kiangs
mynning i Östkinesiska hafvet. Staden, som öppnades
för européer 1842 och beräknas ha omkr. 120,000
inv., omges af en hög tegelmur och skyddas af flera
försvarsverk. Under Kinas konflikt med Frankrike
1885 angrepos de tre gånger af franska krigsskepp,
och ett fort förstördes vid det sista angreppet,
13 mars, men någon landstigning företogs ej. Vid
T. slutar en sydöstlig fortsättning af Kejsarkanalen.
(H. W-k.)
Tschin-kiang (eng. Chinkiang), stad i kinesiska
prov. Kiang-su, korsningspunkt för Jang-tse-kiang och
Kejsarkanalen, omkr. 80 km. från öppna hafvet. Den
öppnades för utlänningar 1861, har omkr. 185,000
inv. (1914), står i järnvägsförbindelse med Nanking
och Schang-hai och har direkt sjöfartsförbindelse
med Hong-kong och Kanton. Utförselhamn för ris, bönor
och jordnötter m. m. I fråga om utrikeshandel täflar
T. numera med Nanking. Exporten från T. hade 1914
ett värde af 6 mill. tull-tael, medan värdet för
ut- och inländsk import var 15,4 mill. tael. H. W-k.
Tschinquis, zool. Se Polyplectron.
Tschin-tschóu (eng. Chen-chow). 1. Stad i kinesiska
prov. Honan, omkr. 130 km. s. s. ö. om Kaï-föng och
60 km. v. om gränsen mot Ngan-hwei. T. uppges
som "rik och blomstrande". Inv.-antalet är
okändt. – 2. Stad i kinesiska prov. Hunan, mellan
loppet af Tung-ting-sjöns tillflöde Juen-kiang,
uppges vara vidsträckt, men jämförelsevis glest
bebyggd. Inv.-antalet är okändt. 1–2. H. W-k.
Tschirch, Friedrich Wilhelm, tysk tonsättare, f. 1818,
d. 1892, var 1843–52 musik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
