Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tsiuan-tschou (Tsuan-tschou, Tseu-tung) - Tsjabdara (Tschabdara) - Tsjad - Tsjadda - Tsjakma - Tsjam - Tsjambal - Tsjaslav - Tsjechanov - Tsje-mul-p-ho - Tsjibuk - Tsji-li - Tsjilka - Tsjimtarga - Tsjin-nam-p-ho (Tshin-nam-p-ho, Chin-nam-po l. Chmainpo) - Tsjinta-negu - Tsjisjim - Tsjobe - Tsjokka rassa - Tsjuana-folken - Tsjuaner - Tsju-san-öarna - T-snitt - Tsomavang - Tsoneka - Tsong-kha-pa - Tsong-ming - Tsosi - Tso-yiin (Tso-yin) - Tsu - Tsuan-tschou - Tsuba - Tsubo - Tsubu-shoto - Tsuga - Tsugarunuri - Tsugaru-sundet - Tsun - Tsunayoshi - Tsung-li-ya-men - Tsung-ming - Tsuruga - Tsurugaoka - Tsurugaviken - Tsurugisan - Tsu-shima
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
233
Tsjabdara Tsu-shima
234
Batutah den största af alla sjöstäder, besökt af araber, armenier och genueser; en italiensk biskop fanns där 1318-22. Handeln drog sig med tiden till Arnoy, som också tyckes ha burit namnet Zaitun. Några forskare vilja söka Zaitun i det v. om Amoj belägna Tschang-tschou.
Tsjabdara (Tschabdara). Se Alai-bergen.
Tsjad, sjö. Se Tsad.
Tsjadda, flod. Se Binue.
Tsjakma, zool. Se Babianer.
Tsjam. Se Tsiam.
Tsjambal, flod. Se Chambal.
Tsjaslav, serbisk härskare. Se Serbien, sp. 143.
Tsjecha’nov, det ryska namnet på staden C i e-c h a
n ö w (se d. o.).
Tsje-mu’1-p-ho, stad. Se T s c h e - m u l - p -
h o.
Tsjernobog, mindre god form för T j e r n o-b o g
(se d. o.).
Tsjibuk. Se T se h i b u k.
Tsji-li, kinesisk provins. Se T s c h i -1 i.
Tsjilka, sjö. Se C hilka.
Tsjimtarga. Se Alai-bergen.
Tsjin-nam-p-ho (Tshin-nam-p-ho, officiell
japansk-engelsk namnform Chin-nam-po l. Chmainpo),
god hamn på västra kusten af Korea i södra
prov. P-hjöng-yang, omkr. 50 km. från hufvudstaden
P-hjöng-yang, vid Tai-dongs æstuarium. Omkr. 20,000
inv. Staden öppnades för utländsk handel 1897 och är
med en bibana förenad med provinshufvudstaden och det
koreanska järnvägsnätet. Eeguljär ångbåtsförbindelse
med Tsje-mul-p-ho m. fl. koreanska hamnstäder
samt Dalnij (Dairen) å Kwantunghalfön.
H. W-k.
Tsjinta-negu, zool. Se Glasö°:onormsläk-tet, sp. 1301.
Tsjisjim, löt. Se Cassia, sp. 1262.
Tsjobe, flod. Se K w an do.
Tsjokka rassa, berg. Se Norge, sp. 1376.
Tsjuana-folken. Se B an t u.
Tsjuaner, folk. Se B e t s j u a n e r och K a f f-r
e r.
Tsju-san-öarna. So T se hus a n -ö a r n a.
T-snitt, trädy. Se O k u l e r i n g.
Tsomavang, sjö. Se M an a sär o w a r.
Tsoneka. Se Patagonien, sp. 214.
Tsong-kha-pa. Se Lam a i sm.
Tsong-ming, kinesisk ö. SeTschung-ming.
Tsosi, stad. Se Tshoshi.
Tso-yiin (T s o - y i n), en Helgelseförbundets
missionsstation. Se Mission, sp. 678.
Tsu, stad i japanska "ken" (länet) Miye på södra
kusten af ön Hondo, nära västsidan af hafs-viken
Isenumi och genom järnväg förenad med den stora staden
Nagoya (se d. o.) vid norra ändan af samma vik. 47,295
inv. (1913).
Tsuan-tschou. Se Tsiuan-tschou. [QUANZHOU]
Tsuba, det japanska svärdets (katana) pärer-plåt (se
fi?, å pl. IV till art. Japan), göres ofta . till
föremål för en genomförd konstnärlig behandling,
hvarför samlingar af tsubas ej äro sällsynta i
Europa. I Stockholm egas sådana bl. a. af professor
0. Björck och herr D. Bildt. I tsuban finnas, utom
hålet för klingan, två mindre öppningar, den ena för
den merendels prydligt arbetade közukaknif (se Svärd,
sp. 1337), som
stickes in i svärdsrännari. och den andra för
kogai, en ornamenterad nål, hvilken man skall ha
användt bl. a. för att sticka in i sin dödade
fiendes hufvud som identifieringsmärke. Se
bl. a. S. Håra, "Die meister der japanischen
schwertzieraten" (1902), Jacoby, "Japanische
schwertzieratcn" (1904), E. Wettergren,
"Katalog öfver konst-handtverkarnas gilles
utställning af japansk konst och konsthandtverk"
(1911), och 1). Bildt "Ja-ponica", s. 157-294.
.!.(.’.
Tsubo, japanskt ytmått. Se J a p a n, sp. 1279.
Tsubu-shoto, do mellersta af K i u - K i u-öarna
(se d. o.).
Tsuga Carr., bot., ett släkte af barrträd,
fam. Pinaceæ, wm står nära Picea samt igenkännes
därigenom, att barren äro platta, lämnande
halfcirkelformiga ärr, samt att ståndarknapparna
öppna sig med tvärspringor. Till detta släkte hör
hemlockgranen från Nord-Amerika, T. canadensis
(Abies canadensis), som blir 30 m. hög och
hvars bark utgör det viktiga garfmedlet
hemlockbark (se Garfmedel). Andra arter förekomma
i Himalaya och Japan, där T. Sieboldii kallas
tsuga (hvaraf släktnamnet är taget) och
allmänt odlas. Douglasgranen, som ej sällan kallas
T. Douglasii, bildar nu ett eget släkte, Pseudotsuga
(se d. o.). O. T. S. (G. L-m.)
Tsugarunuri, ett slags japanska lackerade arbeten. Se
Hi r o s a k i.
Tsugaru-sundet, väst-östligt sund mellan de japanska
öarna Hondo och Yezo, på i medeltal 411’?0 n. br. (se
karta till art. Japan). Dess längd är omkr. 110 km.,
djupet 100-300 m. Från sydsidans midt utgår mot s. den
stora Aomoriviken. Vid sundets norra strand ligger
den viktiga, befästa hamnen Hakodate (se d. o.).
Tsun, kinesiskt längdmått (tum). Se Kina, sp. 43.
Tsunayoshi, shogun. Se Bd XII, sp. 1487.
Tsung-li-ya-men. Se Kin a, sp. 53.
Tsung-ming, kinesisk ö. Se T s c h u n g - m i n g.
Tsuruga, stad i japanska "ken" (länet) Fukui i Hondos
midtdel, vid ändpunkten af en af Vakasa-vikens
djupaste inskärningar (Tsuruga viken), hvilken
genom sin vidd, sitt djup och det skydd, som. den
kan ge en mängd fartyg, är ett af Japans bästa
farvatten. Omkr. 12,000 inv.
Tsurugaoka, stad i japanska "ken" (länet) Ya-magata
på Hondo, 20 km. innanför nordvästkusten. Omkr. 20,000
inv.
Tsurugaviken. Se Tsuruga.
Tsurugisan, högsta toppen på japanska ön Shikoku,
2,242 m. ö. h. Den är belägen i "ken" Tokushima,
ungefär midt på öns östra hälft. Se Bd XII. sp. 1264.
Tsu-shima ("hamnön"), ö ungefär midt i det omkr. 200
km. breda Koreasundet (se karta till art. Japan). 678
kvkm. Utanför dess stränder ligger ett tjugutal
små klippöar cm samman-lagdt 12 kvkm. ön sträcker
sig i s. s. v.-n. n. ö. omkr. 75 km. och tudelas af
den som hamn för örloe^sfartyg använda, från väster
djupt inträngande viken Asaji Ura i en nordlig och en
sydlig del. På flertalet kartor framställas dessa som
alldeles skilda genom ett sund, men Japans geologiska
undersökning har ådagalagt, att de på östsidan förenas
af ett delvis knappt l km. bredt, lågt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
