- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 30. Tromsdalstind - Urakami /
259-260

(1920) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tudor-ackumulatorer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Tugan-Baranovskij Tugny

260

eg. "förskräckande’’. Natal, upprinner pä

seraro", bogserangbat. Det engelska
namnet används ej sällan i svenska
hamnar. Tugan-Barano’vskij, M i c h a i l l v a. n o \
i t j,

rysk nationalekonom., f. 1865 i guv. Charkov,
blef 1898 filos, doktor på afh. Russkaja jabrika v
prosj-lom i nastojastjem (2:a uppl. 1900; "Geschichte
der russischen fabrik" i "Zeitschrift fiir sozial-und
wirtsehaftsgeschicht?.", 1900) och 1900 professor
i nationalekonomi vid Petersburgs universitet. Pä
tyska har T. utgett Arbeiterschutzyesetzgebung in
Russland, Die sozialen wirkunyen der handelskrisen in
England och Studien zur theorie und geschichte der
handelskrisen in England (1898, 1900) och på ryska
utförliga studier om Prudhon (1891) och Stuart Mill
(1892). 1917 blef han finansminister i ukrainska
ministerrådet. A-d.l. Tugboat. Se T u g.

Tugela [eng. utt. tōgei’lä], eg. "förskräckande",
en omkr. 400 km. lång flod i Natal, upprinner på
Mont-aux-sources (3,350 m. ö. h.), i Drakbergen, och
faller efter ett ytterst slingrande lopp ut i Indiska
oceanen på 29° 15’ s. br., mellan forten Tenedos
och Pearson. Efter ett 70 m. högt fall mottar
T. fr. h. Mooi ("vackra") river och fr. v. Klipp
river, Sunday river och Buffalo, från Majuba hill,
med Ingogo fr. h. och Blood river fr. v. Vid T:s öfre
lopp ligga på norra stranden höjderna Spion kop och
Vaalkranz samt på södra stranden byn Colenso, alla
bekanta från boerkriget (se d. o.) 1899–1902. Vid
Ingogo stredo boer och engelsmän 8 febr. 1881,
och Blood river har uppkallats efter boerledaren
Andries Pretorius’ seger öfver sulukonungen Dingaan
16 dec. 1838. Öster om Buffalos inflöde i T. ligger
Rorke’s drift och s. ö. därom Isandhlwana, båda
ställena bekanta från sulukriget 1878–79. Blood
river, Buffalo och T., ö. om dennas utflöde,
bilda gränsen mellan Natal och Sululandet.
E. A-t.

Tugend (ty., dygd), her. Se Riksregalier.

Tugendbund [tōgentbont], ty., "dygdeförbundet", namn på en under
våren 1808 i Königsberg (Preussen) stiftad, sluten
förening med syftemål att åter upprätta tyskarnas
under det franska oket böjda sinnen. Föreningen vann
utbredning hufvudsakligen i Schlesien och Pommern. På
förständigande af Napoleon måste Preussens konung
i dec. 1809 låta upplösa den, men den lefde några
år i det tysta och förberedde i vissa hänseenden
Tysklands frihetsstrid. Den räknade omkr. 400
medlemmar. I Tugendbund låg fröet till de sedan
bekanta universitetsburschenschaften. Jfr Lehmann,
"Der T." (1867), och Stettiner, "Der T." (1904).

Tuggare, tekn., maskin, som genom "tuggning"
sönderdelar ett material. Se
Krossverk, sp. 67, och Trätugg.
Fmn.

Tuggenforsen, fors i Ume älf, vid utloppet af det
omkr. 2 km. långa Tuggenselet, omkr. 128 km. från
mynningen, ligger i Lycksele socken, Västerbottens
län. Forsens höjd är 16,8 m., fördelade på omkr. 1,3
km. Berg går i dagen vid forsnacken och ställvis
vid stränderna; eljest utgöras dessa af storstenig
morän. Det ofvanför belägna nederbördsområdet uppgår
till 12,340 kvkm. Normala 6- och 9-månaderseffekterna
beräknas till resp. 21,500 och 9,200 hkr.
G. W.

Tuggenliden, kronopark i Vinlidens revir, Umeå
öfverjägmästardistrikt, Västerbottens län, har
enligt K. M:ts befallningshafvandes i
Västerbottens län afvittringsutslag 16 maj
1882 bildats af gammal kronomark. Areal
3,105 har (1915).
S-r.

Tuggenselet. Se Tuggenforsen.

Tugg-gummi (eng. chewing gum),
amerikanskt njutningsmedel, som beredes af
chiclegummi (mjölksaften af Achras Sapota),
socker, pepparmyntolja och andra aromatiska
ämnen. Tugg-gummit, som har form af tunna,
rektangulära kakor, framställes fabriksmässigt i stor
skala i Nord-Amerika (3,000 millioner stycken 1910).
G. L-m.

Tuggkåda, Spännkåda, ett af allmogen i Dalarna
till tuggning användt, af grankåda bestående
njutningsmedel. Fullkomligt ren, hvit och kornig
kåda begagnas utan särskild beredning. Mörkare
och mindre ren kåda beredes till "spännkåda" genom
tuggning, hvarunder större delen af den flyktiga
oljan bortgår samt saliv inmänges i kådan. Äfven
en snyggare beredningsmetod används numera, i det
att bitar af rå grankåda uppmjukas i varmt vatten och
knådas samman under afskiljande af inblandade
barkrester och andra föroreningar. Det är
sådan genom en föregående tuggning eller valkning i
varmt vatten hemma i Dalarna beredd spännkåda, som
begagnas af till andra orter utvandradt dalfolk,
till hvilket den sändes sammanknådad till
större eller mindre klumpar. Tuggkådan är
vid vanlig temperatur fast och låter lätt bryta
sig, men mjuknar i munnens värme vid tuggning,
hvarunder smärre splittror eller bitar lätt
sammanbakas, dock utan att fastna vid tänderna.
Under tuggningen erfar man en tydlig smak
af granens flyktiga olja, visserligen tämligen
mild, men länge ihållande med lindrig rifning
i svalget och stickning i munnens slemhinna,
hvarjämte spottflytningen mycket ökas. Smaken,
som icke är obehaglig, erinrar något om muskot.
Tuggkådans lukt är däremot mycket obehaglig, syrlig
samt framkallar lätt äckel. Begagnandet af tuggkåda
är urgammalt i Dalarna, och det är sannolikt, att
den kan vara gagnelig för tänderna, i det att
den flyktiga oljan verkar något antiseptiskt på
bakterier i munhålan och själfva tuggandet jämte
den rikliga spottflytningen bidrar till mekanisk
rengöring af tänderna. Tuggkådan är sålunda att
räkna till masticatoria (se d. o.). Dalarnas allmoge
har också vanligen sina tänder i förträffligt skick.
Från erfarenheterna vid tuggning af kåda härrör
sammansättningen af munvattnet stomatol (se
d. o.).
O. T. S. (C. G. S.)

Tuggmage,
zool. Se Insekter, sp. 712. Tuggning, fysiol.,
födans mekaniska bearbetning i munhålan, åstadkommes
genom underkäkens, af tuggmusklerna orsakade
rörelser mot öfverkäken samt genom rörelser af
tungan och kinderna, hvarigenom födan bringas mellan
de båda tandraderna. Käkarnas ställning hos människan
återges å fig. l och 2 i art. Hufvudskål. Å fig. 5 i
art. A n-sikte framställes en del af tuggmusklerna,
nämligen stora tuggmuskeln (musculus
masseter) och tinningmuskeln (m. temporalis),
täckt af sin skida (fascia temporalis),
vidare återfinnes kindmuskeln (m. buccinator).
J. E. J-n. Tuggtobak. Se Tobak, sp. 241. Tuggu’rt,
ort. Se T o u g g o u r t. Tugny [tynjl], marquis
de. fransk konstsamlare. Se C r o z a t.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Nov 10 18:31:04 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfcj/0156.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free